”SD:s diskurs har normaliserats”

13 september 2022

En hand som håller i Sverigedemokraternas valsedel

Sverigedemokraterna har fått sätta agendan i årets valrörelse, menar Irene Molina, professor i kulturgeografi..

Sverigedemokraterna gick om Moderaterna och blir nu en röst att räkna med. Vilken typ av regering är det mest troligt att vi får se? Och kan det utdragna röstningsförfarandet ha påverkat årets val? Oskar Hultin Bäckersten, Irene Molina och Li Bennich-Björkman ger sina kommentarer om valet 2022.  

Även om rösträkningen inte är helt avklarad, går det att se några tydliga resultat i årets riksdagsval. Sverigedemokraterna ökar mest och blir näst största parti. Statsvetare Oskar Hultin Bäckersten tycker inte att det är särskilt förvånande. 

Porträtt Oskar Hultin Bäckersten
Oskar Hultin Bäckersten,
doktorand i statsvetenskap.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Valrörelsen har bland annat handlat om frågor som invandring, integration, lag och ordning och där har Sverigedemokraterna ett högt förtroende. De går också bättre bland unga än vad de gjort tidigare, vallokalsundersökningen visar att de lockat många förstagångsväljare.

Irene Molina, professor i kulturgeogografi, anser att Sverigedemokraternas framgångar bland annat beror på att debatten kommit att präglas av brottslighet och invandring. Hon framhåller att valrörelsen lika gärna kunde ha handlat om välfärden eller bostäder, men att den inte gjort det för att samtliga partier fokuserat på de frågor SD fört upp på agendan. 

– SD:s diskurs har normaliserats och det har blivit lättare för de andra partierna att lyfta samma frågor för att få röster, säger Irene Molina.

Porträtt Irene Molina
Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet
för bostads- och urbanforskning.
Foto: Mikael Wallerstedt

Hon exemplifierar med Socialdemokraterna som traditionellt sett inte varit speciellt intresserade av varken integration eller brottslighet utan att pratat mer om välfärd och vikten av att arbeta förebyggande. Att de inför detta val tryckt på hårdare straff och begränsningar i hur många med ickenordisk bakgrund det får bo i vissa områden tyder på att de anammat en annan politik.  

Tror du att det har spelat roll för att det gått bra för S i årets val?
– Ja, jag tror det var ett smart grepp, men att det är tragiskt för Sverige som land. Det är svårt att ta tillbaka, när man väl lanserat de här olika förslagen om hur man kan bekämpa brottsligheten. Det bidrar till en kulturell förändring, en särskiljandets politik där man skiljer på vi och dem, säger Irene Molina.

Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap, anser dock inte att Socialdemokraternas framgångar beror på att de härmat Sverigedemokraternas retorik och politik.

– Nej, det tror jag inte. Det är bara att titta på Moderaterna. Trots att de blivit som SD har det gått sämre för dem, säger Li Bennich-Björkman.

Hon tror snarare att Socialdemokraterna ökat för att många anser dem kompetenta nog att leda Sverige.

– Det har varit en pandemi och regeringen har visat att de stått pall. Sen kom Natoansökan. Jag tror att Magdalena Andersson uppfattas som en regeringsduglig partiledare, säger Li Bennich-Björkman. 

Långa köer ledde till färre röster

Till följd av en ändring i vallagen ringlade långa köer utanför vissa vallokaler på söndagen. Samtidigt ser det ut som att valdeltagandet i år har minskat med runt fem procentenheter jämfört med 2018. Oskar Hultin Bäckersten tror att det kan finnas ett litet samband. 

– Att köerna påverkade vissa att inte gå att rösta, det tror jag man kan säga med hundra procents säkerhet. Men jag har svårt att se att det kan förklara hela skillnaden i valdeltagande mellan 2018 och i år, säger Oskar Hultin Bäckersten.

Irene Molina, som forskar om utsatta områden där valdeltagandet generellt är lägre, tror att det finns fler anledningar till att människor väljer att avstå från att rösta. 

– Det kan till exempel handla om att man inte ser sig representerad av någon i politiken och att man då väljer att inte rösta för att protestera.

De båda betonar dock att det behövs fler studier för att med säkerhet kunna svara på varför valdeltagandet minskat.  

En församling som pratat korv 

Under valrörelsen har flera partiledare använt korv som en del i sin kommunikation. Ebba Busch har haft med sig en falukorv för att prata matpriser samtidigt som både Johan Persson och Ulf Kristersson synts posera med varmkorv. Oskar Hultin Bäckersten är tveksam till om tilltagen varit lyckade.

– Min gissning är att de vill lansera sig som folkliga. De vill också symbolisera att de är ett alternativ till miljöpartiet som inte äter kött, att de inte är så politiskt korrekta. Jag är dock inte säker på att det träffar helt rätt, säger han och framhåller att det nog borde finnas bättre symboler att använda sig av. 

Även Li Bennich-Björkman är skeptisk till om användandet av korv har varit framgångsrikt. 

– Varmkorv är snabbmat som fanns förr, svensk street food. De ser det som en symbol för det folkliga Sverige. Men jag tror att det av många uppfattas som tröttsamt och påklistrat.

Svår balansgång väntar för L

Om valresultatet med ett mandats övervikt till det högra blocket håller i sig, är det mest troligt Ulf Kristersson kommer vara först ut med att få försöka bilda regering, säger både Oskar Hultin Bäckersten och Li Bennich-Björkman. SD har redan nu tagit fram en lista med områden de vill ha inflytande över för att stötta en sådan regering.

Porträtt av Li Bennich-Björkman
Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Får de ihop det kommer det bli en regering som kommer drivas med SD-politik. Det blir en svår balansgång för Liberalerna som sagt att de inte vill släppa fram en regering med SD, säger Li Bennich-Björkman.

Även om den framtida konstellationen är oklar i dagsläget tror hon det inte kommer ta lika lång tid att bilda regering som förra valåret.

– I år är det lite tydligare vilka regeringsalternativen är. Och jag tror att talman Andreas Norlén dragit personliga lärdomar från förra gången som han kommer kunna använda sig av.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev




Senast uppdaterad: 2022-12-22