Svampar viktiga i sötvattensmiljöernas ekosystem

20 september 2022

Höstlöv på marken runt en bäck

Löven som faller i bäcken koloniseras snabbt av svampar som bryter ner dem och gör näringen tillgänglig för andra organismer i vattendraget.

Tillgång till sötvatten är helt nödvändigt för vår överlevnad. Utan det lider vi brist på dricksvatten, fisk att äta och möjlighet att bevattna åkrar. Sjöar, floder och pölar är dessutom hem för otaliga arter. Men hur de här känsliga ekosystemen är uppbyggda är inte helt känt.

– Sötvattensmiljöer är några av de mest hotade miljöerna på jorden. Omkring en av tre sötvattenorganismer är hotad. Tittar vi på Internationella naturvårdsunionens rödlista så vet vi statusen för många av fiskarna i Europa, men när jag säger att en av tre arter är hotad avser det organismerna som vi undersökt. Det inkluderar inte den stora mångfald av arter som vi inte ens utvecklat verktyg eller metoder för att bedöma, berättar Jennifer Anderson som forskar vid institutionen för organismbiologi.

Föroreningar och vattenuttag

De största hoten mot sötvattensmiljöer är direkt kopplade till människan, såsom föroreningar, förändrad markanvändning, vattenuttag och utsläpp av läkemedelsrester från avloppsvatten. Men även förändrade temperaturer och torkor, som blir vanligare i och med klimatförändringarna påverkar sötvattensmiljöerna.

– Vi sätter enorm press på den här väldigt lilla tillgången. 2,5 procent av allt vatten på jorden utgörs av sötvatten och det mesta av det är bundet i is eller finns under marken, så väldigt lite av vattnet är ytvatten, säger Jennifer Anderson.

Jennifer Anderson
Jennifer Anderson med modeller av en starkt upp-
förstorad sötvattenssvampspor och en fisk.

Hon är en av få forskare i världen som studerar sötvattenlevande svampar. De här mikroskopiskt små svamparna fyller en mycket viktig funktion genom att de bryter ner dött organiskt material och gör näringsämnen tillgängliga för andra organismer.

– I bäckar och åar är svampar de dominerande mikrobiella nedbrytarna och de är en enormt viktig länk mellan kolet och näringsämnena som hamnar i bäckarna och den övriga näringsväven i bäcken. Så de är helt avgörande. Organismer som lever i en bäck är ungefär som vi, de saknar enzymer för att kunna smälta de hårda växtfibrerna. Så det är det svampar gör, förklarar Jennifer Anderson.

Symbios och nedbrytning

När det gäller livsstil visar de här svamparna upp en minst sagt stor variation. Inom en och samma art kan några svampar leva som nedbrytare i en bäck och andra leva i växtrötter i symbios med sin växtvärd.

– Det är inte okänt hos svampa: svampar kan ha de här dubbla livsstilarna men vi har inte så bra kunskap om det. Det finns ett annat exempel på svampar som lever i växter och samtidigt orsakar sjukdom hos insekter. Så de kan vara sammankopplade med en insekt som de dödat och föra över näringsämnena från den till växten, berättar Jennifer Anderson.

Svampspor från Fyrisån
Mikroskopiskt små sporer av sötvattenssvampen
Tetracladium setigerum som påträffats i Fyrisån.
Foto: Jennifer Anderson

Kunskapsluckorna när det gäller sötvattenssvampar är stor eftersom ytterst lite forskning har gjorts på dem. Ingen vet därför hur vanliga de är och i vilken utsträckning de är hotade. Ingen av dem är bedömda utifrån bevarandestatus.

–Vi kan åtminstone lära oss förstå den biologiska mångfald vi faktiskt har, och det omfattar inte bara vackra fiskar. Då kan vi börja titta på vilka åtgärder som förbättrar eller försämrar biodiversiteten i våra sötvatten, säger Jennifer Anderson.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02