Nya strategier för att upptäcka och stoppa diabetes

30 september 2022

Två sjuksköterskor och en patient med ryggen mot kameran

Stamcellsbehandling kan förhindra progressionen av typ 1-diabetes. Det ger möjlighet att minska risken för komplikationer, ger bättre livsvillkor och en längre livslängd.

Diabetes är världens snabbast växande folksjukdom. Idag lever totalt ca 465 miljoner människor med diabetes. Moderna läkemedel har lett till bättre hälsa och längre livslängd, men det finns fortfarande många utmaningar för forskningen.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i
medicinsk cellbiologi. Foto: Cecilia Yates

Diabetes, både typ 1 och typ 2, är kroniska sjukdomar och det finns idag inget botemedel. Dagens forskning domineras både av att hitta strategier för att stoppa sjukdomsförloppet för drabbade patienter, samt att hitta vägar för att tidigt upptäcka vilka personer som riskerar att utveckla diabetes för att stoppa förloppet innan sjukdomen bryter ut.

– Nu pågår forskning i studier med mesenkymala stamceller för att förhindra progression av typ 1 diabetes. Genom behandling kan förhoppningsvis de kvarvarande insulinproducerande cellerna, som är cirka 25–50 procent vid diabetesdebuten, bevaras och patienten därmed klara sig på väldigt låga insulindoser, berättar Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i medicinsk cellbiologi som arbetar både experimentellt och kliniskt med diabetesforskning.

Minskad risk för komplikationer

I förlängningen ger det möjlighet att minska risken för komplikationer, ger bättre livsvillkor och en längre livslängd.

– I framtiden kan man tänka sig att identifiera individer som börjar visa tecken på immunaktivitet mot insulinproducerande celler och behandla dom för att stoppa upp destruktionen av cellerna innan så många av dem har förlorats att man får högt blodsocker, säger Per-Ola Carlsson.

Ett annat forskarspår är transplantation med stamcellsframtagna insulinproducerande celler. Denna behandling riktar sig till typ 1 diabetespatienter som redan har förlorat sina insulinproducerande celler.

Ökning av diabetes typ 2 hos yngre befolkningen

Problem som ökad vikt och fetma har lett till en ökning i samhället av diabetes typ 2, framförallt i yngre åldrar. Behandlingen är framförallt kost och motion. Många nya läkemedel ger god effekt och minskar risken för följdsjukdomar men ingen medicin kan idag stoppa det progressiva sjukdomsförloppet vid typ 2 diabetes.

– Det finns förstås en förhoppning om att utveckla läkemedel som inriktar sig på själva sjukdomsmekanismen dvs stoppar upp sjukdomsförloppet. Det skulle kunna vara sådana som påverkar fri radikalstress mot de insulinproduktiva cellerna. Det skulle vara oerhört betydelsefullt om vi kunde gripa in i sjukdomsprocessen, säger Per-Ola Carlsson.

Immunförsvarets påverkan på diabetes

Vid Uppsala universitet pågår också diabetesforskning för att öka förståelsen om immunförsvaret och dess funktion tidigt i livet för att ta reda på vad som påverkar risken att senare utveckla diabetes.

Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen
för medicinsk cellbiologi. Foto: Cecilia Yates

Idén till den nya studien uppstod oväntat, likt många av de största upptäckterna. Tillsamman med sin forskargrupp har Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen för medicinsk cellbiologi, haft flera framgångsrika forskningsprojekt genom åren. De studerar vad immunsystemets celler gör i olika vävnader, både friska och sjuka, och har funnit nya funktioner för immunsystemets celler. En upptäckt är att en viss typ av cell i immunförsvaret, så kallade makrofager, är viktiga för läkning vid sår, vilket just nu testas kliniskt i patienter med diabetiska fotsår.

– Grundforskning innehåller en hel del slumpmässiga upptäckter, och det gäller att dessa kan tas om hand, och får börja gro i en kreativ och tillåtande forskningsmiljö. I våra musmodeller med färgade makrofager som användes i helt andra projekt, så fann vi en väldigt hög ansamling av dessa celler i andra friska vävnader, exempelvis i bukspottskörteln(pankreas), berättar Mia Phillipson.

– Vi har funnit att dessa makrofager har helt andra funktioner än de har senare i livet och att de är viktiga för att de insulinproducerande pankreasöar ska mogna och blir funktionella efter födseln. Vi vill nu undersöka hur dessa makrofager är inblandande i risken att utveckla diabetes senare i livet.

Infektioner kan påverka utveckling av diabetes

Forskningen handlar om att upptäcka nya funktioner hos immunceller, för att sedan kunna utveckla läkemedel som använder sig av dessa funktioner för att läka skadad vävnad, behandla inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes eller cancer.

– Vi vill nu förstå exempelvis om infektioner under barnets första levnadsåret påverkar pankreas-makrofagerna och därmed ger en högre riskatt utveckla diabetes senare i livet, och hur vi kan motverka detta. Mer kunskap om varför vi har olika hög risk för diabetes gör det möjligt att på lång sikt att individanpassa råd och behandlingar för olika subgrupper, så att vi håller oss friska, avslutar Mia Phillipson.

Två olika typer av diabetes

Man brukar skilja på olika diabetesformer, där de två vanligaste är typ 1- och typ 2-diabetes, vilka har skilda förlopp.

  • Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna av kroppens eget immunsystem, vilket leder till insulinbrist. Insulin måste då istället tillföras genom injektioner eller insulinpump hela livet.
  • Vid typ 2-diabetes föreligger en okänslighet för insulin i kroppens vävnader i kombination med otillräcklig förmåga att öka insulinproduktionen. Följdeffekten blir ett ofullständigt upptag av socker i kroppens vävnader med högt blodsocker som följd. Typ 2-diabetes förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev




Senast uppdaterad: 2022-12-22