Den okända svampvärlden under våra fötter

3 oktober 2022

Veera Nogerius née Tuovinen och Anna Rosling i skogen

Forskarna Veera Nogerius née Tuovinen och Anna Rosling tar ett jordprov för att söka efter svampar.

Genom att studera dna i olika jordar kan Anna Roslings forskarlag analysera kända och okända svampars förekomst och utbredning. Genom att också odla svampar från rötter kunde de 2011 för första gången beskriva en art från en tidigare helt okänd grupp av svampar som de kallar urrotssvampar. De är osynliga för ögat men i jord och rötter finns de så gott som överallt.

– En kremla till exempel bildar ju ett mycel under marken där den har sin utbredning. Det finns många mycel i marken. Men de allra flesta svampar kan vi ju inte se. De har ingen fruktkropp och det är det som intresserar oss, säger Anna Rosling, som forskar vid institutionen för ekologi och genetik.

För att hitta de här osynliga svamparna tar hon och hennes kollegor jordprover. Från dessa tar de fram dna-sekvenser som de sedan jämför med kända svampar i referensdatabaser.

–Och så får man upp svampar helt plötsligt som inte är kända någonstans. De har ingen känd referens och är okända för vetenskapen. Och i praktiken är den här listan oändligt lång. För det är bara en bråkdel, mellan en och fem procent, som har ett namn, så majoriteten är de här okända svamparna. Det är en grupp av dem som vi försöker reda ut och komma på vilka de är, säger Anna Rosling.

Urrotssvampar är det svenska namn som hon och hennes forskarlag har föreslagit ska ges till svamparna de upptäckt.

– Den här gruppen av svampar hade vi och andra sett dna från ända sedan man började göra dna-prover på jord och vi ser att det är en ganska vanlig svampgrupp i många prover. I den första fältstudien jag någonsin gjorde, så odlade vi upp svampar från rötter och hade turen att få upp en av dessa i kultur. Det var 1999 som jag var ute och tog de där proverna. 2011 kunde vi beskriva den, säger Anna Rosling

Den här för ögonen osynliga gruppen svampar fanns redan på dinosauriernas tid och påträffas över hela världen. Bara i Sverige kan det finnas så många som 300 arter. Men hur de lever och vad de har för funktion i naturen vet forskarna ännu väldigt lite om.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02