Lyckad vårdmodell med virtuellt hemsjukhus

Nära vård handlar om att utgå från patientens behov och en stor del av vården av äldre kan ske i hemmet.

På norra Öland bor Sveriges äldsta befolkning med var tredje invånare över 65 år. Det finns med andra ord ett stort vårdbehov av äldre, sköra och multisjuka. Borgholms Hälsocentral och Borgholms kommun arbetar sedan fem år tillbaka enligt en samverkansmodell som länkar ihop primärvård, kommunal hemsjukvård och ambulanssjukvård.

– Borgholmsmodellen handlar om att få ihop hela kedjan av vårdinstanser. Syftet är att äldre och sköra ska få kontinuitet i sin vård och omsorg samt så långt som möjligt träffa samma läkare och vård- och omsorgspersonal. Genom att arbeta tvärprofessionellt kan vi öka vårdkvaliteten, berättar Anna Hasselbom Trofast, socialchef i Borgholms kommun.

Arbetar i slutna system

En av svensk sjukvårds stora utmaningar handlar om bristande samverkan mellan kommunal hemsjukvård och regional primärvård. Vårdinstanserna arbetar ofta i slutna system vilket gör det svårt att få en helhetsbild av patienters hälsotillstånd och vårdhistorik. Äldre och sköra faller inte sällan mellan stolarna i systemet.

– Patienter hamnar på akut- och specialistmottagningar när de egentligen borde behandlas inom primärvården eller den kommunala hemsjukvården. Det sker onödiga sjuktransporter och inläggningar. Allt detta skapar stort lidande, säger Anna Hasselbom Trofast.  

Samverkan via digital plattform

Borgholmsmodellen kom till mot bakgrund av denna problembild. Modellen bygger på att vården av äldre och sköra med komplexa vårdbehov skrivs in på ett virtuellt hemsjukhus. Syftet är att digitalt, via en IoT-plattform, knyta ihop patient, kommun och region på ett sätt där alla parter kan samverka. Kommunens vårdpersonal har tillgång till regionens journalsystem och en stor del av provtagningar och undersökningar sker från hemmet. I Borgholms kommun är även ambulanssjukvården inkopplad. 

– Om ambulansen åker ut på ett larm som inte visar sig vara akut, kan ambulanspersonalen erbjuda ett läkarbesök i hemmet redan dagen efter. De allra flesta äldre vill hellre vänta en dag än att åka till akuten, berättar Anna Hasselbom Trofast. 

Vetenskaplig utvärdering 

Inna Feldman är docent i hälsoekonomi vid Uppsala universitet. Hon har över tjugo års erfarenhet av hälsoekonomiska utvärderingar och leder nu ett projekt som ska göra en vetenskaplig utvärdering av Borgholmsmodellen i samverkan med Hälsocentralen. 

Huvudtesen är att med god och förebyggande vård går det att undvika omhändertaganden i sluten- och specialistvården. 

– Vi fokuserar på de ekonomiska konsekvenserna av att arbeta enligt Borgholmsmodellen. Redan nu visar preliminära data att konsumtionen per capita för slutenvård samt relaterade kostnader har minskat, säger Inna Feldman.

Minskade akutvårdsinläggningar betyder minskade kostnader. En inläggning över natten kostar cirka 20 000 kr och ett akutvårdsbesök mellan 6000 – 10 000 kr. 

Personalsatsningar ger effekt

Åke Åkesson är verksamhetschef på Borgholms Hälsocentral. Han är en av eldsjälarna som varit med och drivit på omställningen till en nära vård som är organisatoriskt sömlös och med patientens behov i centrum. Utgångspunkten är att primärvården ansvarar för all hälso-och sjukvård som inte kräver sjukhusets resurser.

Omställningen har krävt stora personalsatsningar. På Borgholms Hälsocentral får exempelvis distriktsläkarna ha max 1000 patienter listade per läkare. Det har visat sig vara en viktig pusselbit i arbetet med att skapa en god och hållbar arbetsmiljö.

Samhällsekonomisk nytta 

Att arbeta enligt Borgholmsmodellen innebär att ha ett helhetsperspektiv när det gäller samhällsekonomisk nytta. Det är inte alltid som vinsten uppstår på samma ställe där kostnaden tas. Det är en utmaning, menar Inna Feldman.

– Om man till exempel anställer mer personal inom primärvården så leder det till ökade kostnader där. Men kostnaderna kanske minskar inom akut- och specialistvården och i stort leder personalinvesteringarna till ökade samhällsekonomiska vinster, säger hon.

Socialchefen Anna Hasselbom Trofast tycker att man lyckats bra med just detta i Borgholm.

– Vi tänkte inte i de banorna när vi startade upp arbetet. Däremot behöver arbetet utvärderas samhällsekonomiskt, för att säkerställa att region och kommun kan upprätthålla det och att det alltid finns tillräckligt med resurser, säger hon.