Samarbete för att bygga museer i utvecklingsländer

Mängder av värdefulla fossil i utvecklingsländer kommer aldrig till vetenskapens kännedom. De blir antingen liggande i jorden eller hamnar i privata samlingar. Samtidigt skulle de här fossilen kunna vara en hållbar inkomst- och kunskapskälla för lokalsamhällena. Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet driver därför flera projekt för att bygga upp paleontologiska museer på plats i länderna.

– Evolutionsmuseet är banbrytande med de här projekten för i Skandinavien är det här ett helt nytt tillvägagångssätt när det gäller att bevara vårt geologisk arv.  Vårt museum här i Uppsala har världsberömda fossiler och samlingar från hela världen och vi vill hjälpa utvecklingsländer och länder i vår närhet att försöka utveckla sina fossiltillgångar på plats, säger Benjamin Kear som är forskare och museiintendent vid Evolutionsmuseet.

Äkta dinosaurieskelett i Uppsala

Evolutionsmuseet i Uppsala har Nordens största samling av äkta dinosaurieskelett från världens alla hörn, men också mängder av andra fossila livsformer. Ett museums främsta uppgift är att skydda och bevara värdefulla föremål för framtiden och sprida kunskap till omvärlden. Vid Evolutionsmuseet bedrivs även forskning vilket innebär att här finns ett gediget kunnande.

– Vi måste stödja andra museer. För museum är globalt sett hotade. De befinner sig under ständigt hot på grund av finansieringsproblem. Om vi kan nätverka kan vi alltid hjälpa varandra och de här nätverken skapar synlighet för det vi gör. Vi är bryggan mellan den akademiska forskningen och omvärlden, säger Benjamin Kear.

För närvarande bedriver Evolutionsmuseet projekt för att utveckla avlägsna samhällen i Libanon, Tunisien, Svalbard och från och med nästa år även i Östtimor. I alla de här länderna finns rika fossilfyndigheter från tiden då dinosauriernas tidsålder.

Genom att bygga museer där fynden kan visas upp får allmänhet och beslutsfattare kunskap om ländernas rika fossilarv. Men museerna kan också spela en viktig roll i att utbilda befolkningarna, till exempel genom att förse lärare med undervisningsmaterial.

Museer skapar också arbetstillfällen, inte minst inom turistnäringen. Tanken är att besökare inte bara ska lockas till själva museerna utan också ska få möjlighet att komma ut till själva fyndplatserna och hjälpa till att gräva fram fossil.

Ett annat viktigt syfte med projekten är att skapa bättre möjligheter för forskare från hela världen att studera de utdöda livsformerna och ekosystemen som de var del av.

– Det här smälter samman banbrytande forskning med samhällsuppbyggnad. Strukturen som vi verkar genom är museum, säger Benjamin Kear.

För egen del hoppas han att samarbetet ska leda till nya möjligheter att studera när dinosaurierna och andra reptiler uppstod och hur de spred sig över jorden. Traditionellt brukar tidernas mest katastrofala massutdöende, som ägde rum för 252 miljoner år sedan, betraktas som startskottet för dinosauriernas tidevarv. Men genom nya fynd, från bland annat Svalbard och Östtimor, börjar den här teorin att svaja lite. Dinosaurier och andra reptiler som de samexisterade med kan ha uppstått tidigare.

Projekten finansieras av Vetenskapsrådet, Uppsala universitets Verifiering för Samverkan samt Matiariki Network of Universities (MNU) genom ett Matariki Fellowship.

Åsa Malmberg