Antikroppen som kan bromsa Alzheimers sjukdom

FORSKARPROFILEN

27 oktober 2022

Porträtt av Lars Lannfelt i en korridor, med människor som rör sig i bakgrunden

Lars Lannfelt kallar sig molekylärmedicinare och hade tidigt ett intresse för att ta reda på mekanismen bakom sjukdomar.

En ny behandling som kan bromsa Alzheimers sjukdom är på väg ut på marknaden. Bakom den ligger 23 års metodiskt arbete i samarbete mellan forskare och läkemedelsföretag. Allt började med en forskningsupptäckt av professor Lars Lannfelt som han sedan tog patent på.

Sent på kvällen den 28 september fick Lars Lannfelt samtalet han så länge väntat på: Fas 3-studien av ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom visade fantastiskt goda resultat. Sedan följde några hektiska veckor med många kontakter, samtal och intervjuer.

– Det har varit jättekul men nu känner jag mig ganska trött, säger Lars Lannfelt med ett leende.

Vi träffas på Rudbecklaboratoriet, där han verkat som forskare och professor i många år. För några år sedan nådde han pensionsåldern och är numera professor emeritus, men fortfarande aktiv både inom forskningen och företaget BioArctic.

Kan bromsa sjukdomsförloppet

Studien visar att det nya läkemedlet faktiskt kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Det här är något helt nytt, menar Lars Lannfelt.

– På 90-talet kom symtomlindrande läkemedlen, sen har man försökt med sjukdomsmodifierande läkemedel som kan påverka sjukdomsförloppet, men det mesta har misslyckats fram tills nu. Det är ganska fantastiskt!

Den statistiska signifikansen var god och det visade sig att sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom hade gått 27 procent långsammare hos deltagarna i studien, jämfört med kontrollgruppen.

– De data vi har nu antyder med modellering att vi kan förskjuta sjukdomen från ett stadium till ett annat med tre år, så patienterna skulle kunna vinna tre år.

Mekanismen bakom sjukdomar

Lars Lannfelt, professor emeritus i geriatrik vid
institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Foto: Mikael Wallerstedt

Lars Lannfelt kallar sig molekylärmedicinare och hade tidigt ett intresse för att ta reda på mekanismen bakom sjukdomar. I början rörde det sig om andra sjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom, men sedan rekryterades han till Huddinge sjukhus och började forska om Alzheimers sjukdom.

Det dröjde inte länge innan han gjorde en första viktig upptäckt, år 1992, något som amerikanska forskare kallade ”den svenska” mutationen.

– Det var en kanongrej rent vetenskapligt och visade tydligt för första gången att det var ämnet amyloid-beta som startade sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom. Tyvärr hamnade patentet i USA, eftersom man i Sverige inte förstod det kommersiella värdet av den medicinska upptäckten.

Den arktiska mutationen

I slutet av 90-talet var det dags igen. Då upptäckte Lars Lannfelt den så kallade arktiska mutationen, som gav Alzheimers sjukdom. Mutationen hittades i en släkt från övre Norrland och år 1999 började forskarna förstå mekanismerna bakom den.

– Den hade en benägenhet att öka bildningen av ett förstadium till de fibriller – långa trådar – som finns i placken av amyloid-beta. Det här förstadiet intresserade mig väldigt mycket. Redan då fick jag idén om att försöka utveckla en behandling, immunterapi, mot de här protofibrillerna.

Den här gången var Lars Lannfelt noga med att söka patent på upptäckten – ”något av en revansch” – och det fick han till sist, med hjälp av Per Svanström på Forskarpatent i Uppsala.

Gick vidare med forskningen

I samma veva anställdes han som professor vid Uppsala universitet. Med anslag från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och Alzheimerfonden gick han vidare med forskningen om en antikropp mot protofibriller. I samarbete med det svenska företaget Mabtech gjordes försök och 2005 hade de tagit fram en musantikropp.

För att kunna ta det hela ett steg vidare startade Lars Lannfelt bolaget BioArctic tillsammans med Per Gellerfors. I samarbete med det japanska läkemedlet Eisai utvecklades en antikropp som var anpassad till människor.

Lars Lannfelt i laboratoriet på Rudbecklaboratoriet. Förutom antikroppen mot Alzheimers sjukdom pågår forskning om mekanismerna bakom Parkinsons sjukdom och ALS. Foto: Johan Wahlgren

Testats i tre omgångar

Sedan dess har antikroppen testats i tre omgångar. En fas 1-studie 2010, en fas 2-studie som pågick 2013–2018 och så den senaste fas 3-studien som började 2019 med preliminära resultat den 28 september.

– Vi har alltid haft ett tätt samarbete med Eisai där vi står för de molekylärmedicinska och molekylärbiologiska kunskaperna medan de har stor expertis i att göra kliniska prövningar, säger Lars Lannfelt.

I slutet av november ska ytterligare resultat från den senaste studien presenteras vid en konferens i San Fransisco.

– Vi hoppas och tror att det här blir ett registrerat läkemedel i Sverige sent 2024. Det ska gå igenom läkemedelsmyndigheternas prövningar och granskas först. Det brukar gå fortare i USA.

Mycket positiv uppmärksamhet

Samtidigt som nyheten om läkemedlet fått mycket positiv uppmärksamhet, finns det också de som tycker att en bromsning av sjukdomsförloppet med 27 procent inte är så mycket.

– Man ska komma ihåg att detta bara är en 18 månaders-studie. Det är en sjukdom som har pågått i 20–25 år, då kan man inte förvänta sig snabba resultat. Vi försöker i den här studien behandla tidig Alzheimer men det är ändå ganska sent i processen.

Att ta fram nya läkemedel är en lång och svår process, men en nyckelfaktor har varit att ta patent på idén och att starta ett företag. Det förstod Lars Lannfelt tidigt.

– Jag hade aldrig kunnat få vårt samarbete med Eisai om vi inte hade haft ett patent, som skyddade själva principen. Sen kan man heller inte utveckla ett läkemedel i en akademisk miljö. Man måste göra det i företagsmiljö eftersom det är så stora värden som står på spel.

Studerar Parkinsons sjukdom och ALS

Själv har han hela tiden fokuserat på forskningen. Förutom antikroppen mot Alzheimers sjukdom pågår forskning om mekanismerna bakom Parkinsons sjukdom och ALS. Dessutom forskas det kring hur läkemedel kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären.

– Det som egentligen har intresserat mig mest är att förstå hur sjukdomar uppkommer, mekanismerna för sjukdomars uppkomst. Och sedan fick jag med ökande ålder också ett intresse för att försöka göra något åt det.

När det gäller läkemedlet mot Alzheimers sjukdom har han kommit en god bit på väg.

– Jag hade en vision och nu har det gått 23 år sedan jag fick idén. Men det har varit roligt på vägen också, säger Lars Lannfelt.

Fakta: Lars Lannfelt

Titel: Professor emeritus i geriatrik vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och en av grundarna av det medicinska forskningsföretaget BioArctic, som arbetar med Alzheimers sjukdom.

Aktuell: Har varit med och tagit fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom.

På fritiden: Vi har ett ställe på Runmarö i Stockholms skärgård. Dit åker jag gärna året runt.

Senast lästa bok: Tritonus av Kjell Westö – han är en favorit.

Favoriträtt: Fisk av alla de slag, särskilt lubb. Besöker gärna en bra fiskrestaurang.

Drivkraft: Jag är nyfiken på hur det fungerar.

Intressen: Breda, jag är intresserad av det mesta och det var inte en självklarhet att jag började läsa medicin på Karolinska institutet.

Bor: I Stockholm, men har varit mycket i Uppsala ända sedan 70- och 80-talet, för Uppsala universitet var duktiga på genetik.

De bästa idéerna får jag: Oftast när jag gör något annat, kanske något rent praktiskt. Då vandrar tankarna fritt.

Egenskap: Hederlighet. Jag tycker att svenskar och japaner fungerar bra tillsammans och det tror jag är för att det finns ett grunddrag av hederlighet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02