Individanpassad Parkinsonbehandling ger större trygghet

Dag Nyholm, specialistläkare och professor i neurologi, har tillsammans med sin forskargrupp inom neurologi forskat om optimering av Parkinsonbehandling. Den viktigaste behandlingen för Parkinson är den som heter levodopa då ämnet L-dopa omvandlas till dopamin i hjärnan.

– Levodopa är effektivt som Parkinsonbehandling men har också sina nackdelar och det är vad vi har försökt lösa med tre olika sorters formuleringar av levodopa, berättar Dag Nyholm.

– En så kallad mikrotablett och två olika pumpvarianter där man pumpar in lösningen i patienten. De flesta patienterna mår lika bra med de optimerade behandlingarna som de har gjort flera år tidigare.

Allt kortare effekt av behandlingen

Behandlingen av symptomen är effektiv men för cirka hälften av patienterna uppstår problem efter fem år. Från en stabil effekt så håller medicinen allt kortare tid. Att bara öka medicindosen skapar problem med svåra biverkningar hos patienterna, till exempel plötsliga rörelsesvängningar.

– Det är ofrivilliga rörelser med att till exempel nacken vrider sig eller att en arm rör sig oregelbundet. Det är väldigt logiskt, förklarar Dag Nyholm.

– Parkinson betyder att man har för lite rörlighet, och eftersom behandlingen med dopamin ökar rörligheten kan den även leda till för mycket rörlighet. Utmaningen är att finjustera och få tillräcklig effekt utan biverkningar, det kallas det terapeutiska fönstret.

Precisionsmedicin minskar biverkningar

Under de första åren fungerar levodopa i tablettform alltså relativt bra men det är svårstyrt för att ge rätt mängd. För att kunna ge lagom doser i korta intervall uppfanns 5-milligramstabletterna Flexilev och pumpen Duodopa av Sten-Magnus Aquilonius, professor emeritus i neurologi. Sedan har det genom åren forskats vidare. År 2018 blev den senaste behandlingen Lecigon godkänd av Läkemedelsverket.

Den senaste uppfinningen är en vidareutveckling av Duodopa, med tre istället för två aktiva substanser. Den tredje substansen gör att man kan utnyttja levodopa lite mer och sänka dosen men ändå få samma effekt.

– I publicerade studier har vi även resultat som visar att patienterna är nöjda med att storleken på pumpen och ampullen är mindre så den är lättare att bära med sig. Det underlättar i vardagen och har efterfrågats från patienter i många år. Nu har vi kunnat tillgodose det behovet, säger Dag Nyholm.

– Vi behöver anpassa exakt vad varje enskild individ behöver så det är verkligen precisionsmedicin. Vår forskning visar att behovet av levodopa varierar hos patienter mellan 200 mg och 4400 mg per dag. Det är alltså en tjugotvåfaldig skillnad i vad olika patienter behöver. Parkinson är en otroligt komplex sjukdom, men det är även det som är drivkraften, att vi vill göra skillnad för patienterna.

Förbättrad livskvalitet

För en del individer med Parkinson kan tillvaron vara väldigt funktionsinskränkande. Deras vardagsliv begränsas av att inte veta hur kroppens motorik kommer att fungera inom närmaste timmen. De patienter som har mest problem har insjuknat vid en ung ålder, runt 30–50 år. Genomsnittsåldern för diagnos och igångsättning av behandling är vanligtvis omkring 70 år.

– Vår senaste behandling ger en trygghet och förutsägbarhet för patienten, de blir friare och kan lita mer på sin kropp. Att forskningens framsteg har möjliggjort för patienterna att få ytterligare år av aktivt liv med arbete och fritidsaktiviteter känns väldigt bra. Men behandlingen stoppar bara symptomen och inte sjukdomen. Det är nästa utmaning, säger Dag Nyholm.

Antikroppar för att stoppa Parkinsons sjukdom

Nu pågår en aktuell forskningsstudie vid Uppsala universitet för att hitta tidiga sjukdomssymptom på Parkinson, så kallade prodromala tecken. Idag är inte heller orsaken till Parkinson kartlagd. 

– Syftet är att lära oss identifiera Parkinson tidigt, kanske upp till två decennier tidigare än diagnosen vanligtvis ställs idag. Alla personer mellan 50–75 år är välkomna att delta i studien via vår hemsida, fortsätter Dag Nyholm.

– Vi tror det är viktigt med hälsosam mat, livsstil och fysisk aktivitet och att orsaken till Parkinson är en blandning mellan miljö- och genetiska faktorer. Forskning pågår även om det.

Mekanismerna vid Parkinson är liknande som vid Alzheimers sjukdom. Under hösten har Lars Lannfelts forskargrupp och läkemedelsföretag BioArctic haft ett genombrott med antikroppen lecanemab för att bromsa Alzheimers sjukdom.

– Om utvecklingen med BioArctics nya läkemedel visar sig vara så bra som vi hoppas, så kommer kanske Parkinson att kunna gå samma väg av att förhindra sjukdomsutvecklingen med liknande antikroppsbehandling som testas på personer med Alzheimers. Förhoppningen är att bromsande behandlingar kan utvecklas. Då vill vi vara beredda och kunna ställa en tidig diagnos. Det ultimata målet är ju att stoppa sjukdomen, avslutar Dag Nyholm.