Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship

22 november 2022

Två nya postdoktorer med Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship

Mafalda Ferreira och Femke Geusens är nyantagna postdoktorer med Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship

Marie Skłodowska-Curie finansieringsprogram är ett av Europeiska unionens flaggskepp för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare.

Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci har två nya postdoktorer blivit antagna med Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship (MSCA PF): Mafalda Ferreira vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och Femke Geusens vid institutionen för kvinnor och barns hälsa.

Mafalda Ferreira är evolutionsbiolog med en doktorsexamen i biologisk mångfald, genetik och evolution från Portos universitet i Portugal. Hon har använt genetik för att studera hur arter utvecklas och anpassar sig till sin miljö. Mafaldas forskningsprojekt heter INVERT2ADAPT med handledare Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

postdoktor Mafalda Ferreira
Mafalda Ferreira, postdoktor vid institutionen för
medicinsk biokemi och mikrobiologi. Foto: C Yates

– Under mina forskarstudier fokuserade jag på två huvudämnen, berättar Mafalda Ferreira. Det ena var betydelsen av hybridisering mellan arter under evolutionen och det andra var utvecklingen av färgvariation i naturen. Mina modellorganismer var harar. En annan intressant aspekt var hur de reagerade på klimatförändringar eftersom vi förväntar oss att snötäcket kommer att minska i framtiden.

Genetik påverkar miljöanpassning

Inom forskningsprojektet INVERT2ADAPT ska Mafalda Ferreira studera anpassning och evolution på sill, en mycket viktig fiskart i Atlanten. Tidigare forskning har visat att det finns en koppling med skillnader i arvsmassan hos olika sillpopulationer och deras anpassning till olika miljöförhållanden med temperaturer, salthalter eller ljusförhållanden i havet. Det innebär till exempel att det finns individer som lever i varmare temperaturer som bär på genetiska varianter som skiljer sig från individer som lever i kallare temperaturer. Dessa skillnader i arvsmassan är ganska stora och kan innebära omflyttade DNA-regioner, så kallade inversioner. Hos atlantsill är fyra stora inversioner förknippade med populationer som lever i olika havsvattentemperaturer.

– I mitt postdoktorala projekt studerar jag olika aspekter av utvecklingen av dessa inversioner, säger Mafalda Ferreira. Bland annat när de uppstod under utvecklingen av atlantsill, närbesläktade arter och hur det naturliga urvalet påverkar utvecklingen. Jag är också intresserad av att fastställa vilka gener inuti dessa inversioner som kan göra det möjligt för fisken att anpassa sig till olika temperaturer i havet. Att förstå den genetiska grunden för anpassning hos atlantsill, och även i allmänhet, är viktigt för att dra slutsatser om hur arter kan överleva i sina naturliga miljöer. Det är kunskap som ofta kan användas för att bevara arten.

– Min främsta förväntan är att jag vill lära mig mer om evolution, nya verktyg och nya genetiska data om ämnet. Uppsala universitet har även utmärkta resurser för att lära ut färdigheter som kan vara viktiga för en karriär inom vetenskapen till forskare i början av sin karriär. Så småningom vill jag bli oberoende forskare och leda min egen forskargrupp. Jag ser också fram emot att knyta nya kontakter med kollegor som jag är säker på kommer att bli viktiga samarbetspartners i framtiden, avslutar Mafalda Ferreira.

YouTube och graviditetsrelaterad ångest

Femke Geusens är forskare inom mediapsykologi med fokus på hälsokommunikation. Hon har en doktorsexamen i kommunikationsvetenskap inriktad på mediaeffekter och har studerat hur användningen av sociala medier är förknippad med ungdomars och studenters alkoholkonsumtion. Femke kommer att börja i november som postdoktor i forskningsprojektet Pregnancy- and Childbirth-Related Media Use to Support Maternal Mental Health (PACMUM) med handledare Alkistis Skalkidou, professor i obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning vid institutionen för kvinnor och barns hälsa.

I projektet ska Femke studera hur kvinnor med graviditetsrelaterad ångest använder YouTube för att söka information om graviditet och förlossning.

postdoktor Femke Geusens
Femke Geusens, postdoktor vid institutionen för
kvinnor och barns hälsa.Foto: Cecilia Yates

– Jag vill veta vilken roll sådana videor kan spela i dessa kvinnors graviditetsupplevelse och om det kan minska deras ångest att titta på dessa videor, berättar Femke Geusen. Jag kommer att studera ifall olika typer av innehåll skapar olika effekter på de underliggande mekanismerna som ger graviditetsrelaterad ångest. Till exempel om en video med tips från en barnmorska ger annan påverkan jämfört med en förlossningsvlogg som delas av en annan mamma.

– Jag tror min forskning både kommer att vara insiktsfull ur ett vetenskapligt perspektiv och till hjälp för kvinnor som lider av graviditetsrelaterad ångest. Jag förväntar mig att forskningen kommer att vara utmanande men rolig, och jag hoppas få nya vänner på vägen. Min förhoppning är att det kommer att öppna nya dörrar för mig. Min dröm är att en dag bli professor och jag hoppas att min postdok i Uppsala kommer att visa anställningskommittéerna att jag är redo för nästa steg i min karriär, avslutar Femke Geusen.

Forskningsstöd vid Uppsala universitet

Anna Lobell är projektkoordinator vid enheten för forskningsstöd vid områdeskansliet för medicin och farmaci. Hon arbetar med att ta emot postdoktorer via forskningsprogrammet Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship samt rådgör och hjälper de forskare vid Uppsala universitet som tillsammans med utländska postdoktorer vill söka anslaget.

Anna Lobell
Anna Lobell, PhD, EU Projektkoordinator vid
enheten för forskningsstöd. Foto: Cecilia Yates

– Detta EU-program är ett utmärkt sätt att få medel för att rekrytera utländska postdoktorer till Uppsala universitet. Anslaget kan också användas av forskare vid Uppsala universitet som vill åka utomlands för en postdoktor-vistelse. En internationell postdoktor-vistelse ger möjlighet att bredda och utveckla sin kompetens och är viktig om man vill fortsätta sin akademiska karriär efter disputationen. Studenter inom medicin och farmaci som är färdiga med sin forskarutbildning är välkomna att kontakta mig om de har några frågor eller funderingar kring anslaget, berättar Anna Lobell.

– Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship är en god merit om postdoktorn senare ska söka anslag från European Research Council (ERC). Det finns också möjlighet att genom anslaget utveckla kompetens som behövs utanför akademin och därigenom öka chanserna till anställning i industrin eller offentlig verksamhet efteråt.

Workshop och personligt ansökningsstöd

Konkurrensen om Marie Skłodowska-Curie-anslag är väldigt hård, och ett beviljat anslag ger en internationell kvalitetsstämpel för en forskares fortsatta karriär. Forskningsstödsenheterna vid Uppsala universitet erbjuder mycket hjälp till dem som är intresserade av att söka anslagen. De anordnar årligen en workshop under två halvdagar i maj/juni för sökande och deras värdar vid Uppsala universitet. Inbjudan till workshopen skickas med forskningsstöds nyhetsbrev och finns i universitetets kalendarium.

forskare diskuterar
Enheten för forskningsstöd stödjer forskare i att söka externa anslag. Foto: Cecilia Yates

– Alla forskningsstödsenheterna vid Uppsala universitet erbjuder personligt ansökningsstöd till alla sökande och deras värdar vid Uppsala universitet, berättar Anna Lobell. Ju tidigare man kontaktar oss desto mer stöd har vi möjlighet att ge. Jag rekommenderar alla sökande att delta i workshoppen och att kontakta oss i god tid, gärna sex månader före deadline, så att ansökan hinner planeras och skrivas. Kontaktperson för forskare vid TekNat är Elin Forslund och kontaktperson för HumSam är Anna Holen.

– Uppsala universitet beviljar vanligtvis ett flertal Marie Skłodowska-Curie-anslag och i år har två beviljats på vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Det är många som söker och den som får mer än 85 % i poäng, får ett ”Seal of Excellence” som man kan lägga till sitt CV för att söka andra anslag. Vinnova finansierar vanligen ett antal postdoktorer som kommer på EU:s reservlista. Sökande får med andra ord fler chanser till postdoktor-anslag genom att söka till EU, avslutar Anna Lobell.

Fakta om Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship

Marie Skłodowska-Curie Actions Postdoctoral Fellowship är del av Horisont Europa och ett av Europeiska unionens största forskarprogram för forskarutbildning och postdoktoral utbildning av forskare. EU vill genom anslaget stödja excellent forskning och främja internationell mobilitet av postdoktorer. Därför får man inte söka för att forska i det land man bott i de senaste tre åren.

Anslagen är öppna att ansöka för de som disputerat för max 8 år sedan inom alla forskningsfält, och som vill utveckla sin kompetens genom en postdoktors-vistelse i utlandet. Anslaget ger samtidigt forskargruppledare en möjlighet att rekrytera excellenta postdoktorer från utlandet till sin forskargrupp vid Uppsala universitet.

Alla nationaliteter är välkomna att söka och anslaget är normalt på två år. Man söker tillsammans med sin värd vid till exempel Uppsala universitet. Det täcker en stor del av postdoktorns lön upp till två år men en mindre del medfinansiering krävs

För dem som åker från Uppsala universitet och Sverige finns både European Fellowships och Global Fellowships att söka, beroende på vilket land man tänkt åka till. Om man har svårt att hitta lämplig värd för sin postdoktors-vistelse genom sitt forskarnätverk, kan man leta efter en värd på Euraxess (euraxess.ec.europa.eu).                    

Vanligtvis är utlysningens sista ansökningsdag i mitten av september varje år.

Fakta om forskaren Marie Skłodowska-Curie
 

Marie Salomea Skłodowska (senare Skłodowska-Curie) föddes i Polen 1867. Hon var fysiker och kemist och forskade om radioaktivitet.

År 1903 fick Marie Skłodowska-Curie, som första kvinna, nobelpriset i fysik för forskning om radioaktivitet tillsammans med Henri Becquerel och sin make Pierre Curie.

År 1911 fick hon sitt andra nobelpris i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium. Marie Curie fick grundämnet curium (Cm) och måttenheten curie (Ci) uppkallade efter sig. Hon avled av aplastisk anemi 1934. Troligen ett resultat av den joniserande strålning hon varit utsatt för i sitt laboratorium.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev




Senast uppdaterad: 2022-12-22