Mediebilden av Gamla och Nya testamentet

28 november 2022

Uppslagen boksida med text. Över ligger ett guldkors i guldkedja.

Sida ur nya testamentet som framställs som ljust och glatt.

Gamla testamentet beskrivs som mörkt och dåligt, medan Nya testamentet framställs som ljust och glatt. Det är mycket förenklat hur den kristna bibelns båda testamenten framstår i tre mycket uppmärksammade mediedebatter under åren 1987-2017. En analys av dessa presenteras nu i en ny avhandling i bibelvetenskap från Uppsala universitet.

I en ny avhandling undersöks hur Hebreiska bibeln, i Sverige ofta förstådd som Gamla testamentet, debatteras, tolkas och framställs i svenska dagstidningar 1987–2017. Som utgångspunkt används tre debatter på olika teman.

Den första debatten berör en gammaltestamentlig kvinnosyn. Debatten initierades av läraren och författaren Birgitta Onsell i mitten av 1980-talet. Onsell ansåg att Gamla testamentet är orsaken till patriarkatet och krävde därför att ett förord som varnade för dess kvinnosyn skulle ingå i den nya bibelöversättning som var i antågande, Bibel 2000.

Den andra debatten rör en gammaltestamentlig gudsbild, där författaren Eva Moberg var en drivande aktör. Bland annat beskrev hon år 2000 den gammaltestamentliga guden som en ”fullblodsnazist”. Moberg menade att Gamla testamentet inte bara legitimerar utan även glorifierar våldshandlingar och att det därför borde redigeras.

Uppmärksammat rättsfall

Den tredje debatten är kopplad till ett uppmärksammat rättsfall, där pingstpastorn Åke Green riskerade att dömas till fängelse. År 2003 anmäldes Green för hets mot folkgrupp då han i en predikan beskrev homosexualitet som ”en cancersvulst” i samhället. Debatten gällde huruvida det går att förbjuda vissa bibeltexter, eller åtminstone rätten att förkunna över dem.

Gemensamt för debatterna är att ”Gamla testamentet” framställs på ett negativt sätt: misogynt, våldsbejakande och dömande. Samtidigt framställs Nya testamentet och särskilt Jesus ständigt i positiv dager: som feminist, fredsivrare och allmänt kärleksfull. Flera bibeltolkningar relaterar till klassiska antijudiska stereotyper.

Porträttfoto av Hanna Liljefors
Hanna Liljefors, doktorand i Hebreiska bibelns
exegetik vid Teologiska institutionen.
Foto: Roberth Björk

– I kristen tradition har Hebreiska bibeln, eller Gamla testamentet, ofta haft en ambivalent position. Att beskriva det gammaltestamentliga som något negativt, för att lättare kunna hävda att Jesus kom med ett unikt och positivt budskap har gett upphov till flera stereotyper. Här ingår till exempel föreställningen att den gammaltestamentliga guden är hämndens och domens gud, medan den nytestamentliga är kärlekens och försoningens gud. Liknande föreställningar har kopplingar till antijudiska idéer. I materialet jag analyserar är det intressant att se att trots att debatterna förs i icke-konfessionella tidningar, av ofta icke-konfessionella aktörer, lever dessa stereotyper kvar i ett samhälle som ofta beskrivs som väldigt sekulariserat, säger Hanna Liljefors, doktorand i Hebreiska bibelns exegetik, som skrivit avhandlingen.

Kristna bibeln mot Koranen

Mot slutet av tidsperioden framträder ett nytt mönster. Istället för att debattörer kontrasterar Gamla och Nya testamentet, kontrasteras den kristna bibeln mot Koranen.

– Att det sker ett skifte i jämförelseobjekt från Gamla kontra Nya testamentet till den kristna bibeln kontra Koranen avspeglar vad annan forskning visar, nämligen en ökande politisering av religion, framförallt islam. Kristendom och islam används för att konstruera ett vi och de, och det slår igenom även i mitt material.

Genom en kritisk diskursanalys genomförd utifrån en bibelvetenskaplig receptionskritisk utgångspunkt granskar forskaren diskurser om Hebreiska bibeln. I avhandlingen använder hon även teorin om medialisering av religion och aspekter av sekulariseringsteori. Genom att analysera materialet i relation till den sociala kontexten, religiös komplexitet, bakomliggande ideologier, medielogik och bibelvetenskaplig forskning ges förklaringar till, såväl som utmanande perspektiv på, bibeltolkningarna i debatterna.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev




Senast uppdaterad: 2022-12-22