”Krisen för biologisk mångfald ställer krav på starkt ledarskap och förändrat tänkande”

5 december 2022

Pojke i grönskande skog

Utan en rik biologisk mångfald kommer vi inte heller att kunna anpassa oss till de pågående klimatförändringarna, menar Malgorzata Blicharska vid avdelningen för naturresurser och hållbar utveckling.

Hallå där… Malgorzata Blicharska, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper. Den 7 - 19 december arrangeras FN:s konferens om biologisk mångfald, COP 15, i Montreal - varför hålls det här mötet?

– Det är ett mycket viktigt möte som äger rum endast vart tionde år. COP 15-konferensen ska se över hur den strategiska planen för biologisk mångfald 2011 - 2020, de så kallade Aichimålen, har uppnåtts och levererats. Målet är att nå en ny internationell överenskommelse om en global handlingsplan, eller ramverk för biologisk mångfald (GBF), för de kommande tio åren för att se till att vi äntligen kan stoppa eller åtminstone minska takten på förlusten av biologisk mångfald.

Malgorzata Blicharska vid institutionen för geoveten-
skaper. Foto: Privat

Enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, hotas uppemot en miljon arter av utrotning på grund av mänskliga aktiviteter. Vilka konsekvenser får förlusten av arter för mänskligheten?
– Vi människor är i stor utsträckning beroende av biologisk mångfald och de fördelar den ger oss. Exempelvis krävs en variation av växtlighet för att åstadkomma pollinering och produktion av grödor. En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion är beroende av detta.  Ett annat exempel är vårt eget immunförsvar som inte klarar sig utan en mångfald av mikroorganismer. Utan en rik biologisk mångfald kommer vi inte heller att kunna anpassa oss till de pågående klimatförändringarna eftersom det kräver friska och motståndskraftiga ekosystem. Allt hänger ihop.

Nyss hölls en FN-konferens om de globala klimatförändringarna, COP27, och nu arrangeras COP15 om biologisk mångfald - varför behövs en separat konferens om det?
– Jag anser faktiskt inte att dessa två ämnen bör skiljas åt, eftersom de är mycket nära förbundna med varandra. Den biologiska mångfalden kan bidra både till att mildra klimatförändringar, till exempel genom att skogarna binder kol, och till anpassning till klimatförändringarna. Och i år var det faktiskt första gången som klimatkonferensen COP27 uttryckligen erkände betydelsen av biologisk mångfald i sin slutliga beslutstext genom att nämna naturbaserade lösningar och skogar.

– Dessutom finns det ett behov av att kombinera agendorna för klimatförändringar och biologisk mångfald när det gäller global finansiering. Den måste omorienteras mot en koldioxidfri och naturpositiv ekonomi, och mot de fattigaste och mest sårbara länderna. Det behövs också synkroniserade rapporteringsscheman för att nationella planer och strategier för biologisk mångfald ska få större politisk tyngd i det nationella och internationella beslutsfattandet.

– Biologisk mångfald, klimatförändringar och hållbar utveckling är oupplösligt sammankopplade. Det finns ett brådskande behov att utveckla en integrerad global ram som förenar dessa frågors globala mål. I synnerhet för att kunna genomföra Agenda 2030, FN:s handlingsplan med globala mål för hållbar utveckling.

Under klimatkonferensen i Egypten pratades det mycket om ansvar, historisk skuld och kompensation för utsläpp av växthusgaser. Finns det planer på att enas om en liknande fond för skador och förlust av biologisk mångfald?
– En av de mest kritiska delarna av COP15-förhandlingarna handlar om mobiliseringen av resurser, särskilt finansiella resurser, för åtgärder för biologisk mångfald i syd. Diskussionerna rör finansiella överföringsåtaganden, liknande dem som beslutades i samband med klimatkonferensen: hur kan vi se till att löftena om finansiella medel kommer att hållas, hur vi kan se till att medlen är tillgängliga och snabbt kan svara på sydliga länders behov?

– Tyvärr är de medel som behövs generellt en storleksordning större än de ekonomiska åtaganden som redan innan mötet har föreslagits. Länderna i norr lovar ca 10 miljarder dollar per år, medan länderna i söder talar om att det behövs hundratals miljarder dollar per år. Dessa behov är så stora eftersom de sydliga länderna måste återhämta sig från en rad kriser som har drabbat dem, som covid-pandemi, ekonomiska konsekvenser av kriget i Ukraina, men också effekter av klimatförändringarna som till exempel mer frekventa och extrema väderhändelser.

– Det här förslaget liknar den finansiering som utlovades vid COP27. Finansieringen är naturligtvis bra, men definitivt inte tillräcklig för att säkerställa tillräckliga åtgärder för att mildra klimatförändringarna och möjliggöra anpassning till klimatförändringarna. Tyvärr håller vi både när det gäller klimatet och den biologiska mångfalden på att flytta om stolarna på Titanic, utan några verkligt starka åtaganden som kan leda till faktiska förändringar.

Är läget hopplöst?
– Nej, det är det inte. Jag tycker det är bra att det finns evenemang som COP27 och COP15 och att världens ledare börjar tänka mer och mer på biologisk mångfald. Men vi behöver mer handling och mer engagemang, och framför allt ekonomiska resurser. Framförallt behöver vi verkliga förändringar, vilket kommer att kräva uppoffringar från oss alla, till exempel när det gäller förändringar av vår livsstil och helt enkelt att ändra vårt sätt att tänka kring vad ett bra liv är. Det största ansvaret ligger dock på regeringarna att införa strängare bestämmelser som förhindrar verksamhet som är skadlig för den biologiska mångfalden och istället uppmuntrar till att stärka den.

FAKTA COP15

FN:s konferens om biologisk mångfald i Montreal i Kanada den 7 – 19 december samlar regeringar från hela världen som ska komma överens om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Det gamla löpte ut 2020 och det nya har fördröjts på grund av covid-pandemin och det oroliga omvärldsläget. Ramverket ingår i konventionen om biologisk mångfald, CBD, som ursprungligen undertecknades av 150 världsledare vid Rio Earth Summit 1992. Idag är 196 länder knutna till konventionen, vars syfte är att främja hållbar utveckling.

Förslaget till ramverk för det kommande decenniet innehåller fyra övergripande mål: bevarande av biologisk mångfald – bland annat avsättande av stora land- och havsområden –, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystemtjänster, rättvis fördelning av nyttorna från användandet av genetiska resurser (Nagoyaprotokollet), samt finansiering och genomförande. I ramverket ingår även 22 delmål. 

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev




Senast uppdaterad: 2022-12-22