Gallring av skog kan göras med drönare

Mauritz framför en enorm drönare.

Mauritz Andersson under en testflygning med den 6,2 meter breda drönaren som utvecklats för att gallra skog.

Varför inte låta drönare såga ner och transportera bort träd när skogen ska gallras istället för att använda tunga, fossildrivna skogsmaskiner? Både skog och mark skulle skonas och klimatavtrycket minska, menar forskare bakom en innovation som nu är på väg att bli verklighet.

Alltihop började egentligen med elflygplan. På institutionen för elektroteknik forskade Mauritz Andersson på bland annat drivlinor för elektriska flygplan. Han började känna en längtan efter att omsätta sina kunskaper i riktiga produkter, något som skulle vara till nytta både för människor och miljö.

– Klimatkrisen är ju en riktig utmaning för oss. Den är skrämmande, men den är också en enorm innovationsdrivare. Jag tror aldrig att vi har sett så många uppfinningsrika människor runt omkring som faktiskt försöker reducera krisen på olika sätt, säger Mauritz Andersson.

Hans egen uppfinningsrikedom fick utlopp när han lärde känna Markus Romar, som drev ett konsultföretag för startups, och Olle Gelin, med bakgrund inom skogbruksforskning. Tillsammans bildade de 2020 företaget AirForestry för att kunna utveckla ny teknik för att sköta skogsgallring från luften – utan traditionella skogsmaskiner.

– Dagens gallring behöver i många fall köras även när det är blött i markerna och då blir resultatet att det dikas upp och körs sönder. För att komma åt och kunna köra med maskiner måste man ta upp stickvägar. Plus att man riskerar att köra sönder rötterna och skada de andra träden som ska stå kvar, säger Mauritz Andersson.

Energieffektivare från luften

Idén han kom på var att istället låta flygande farkoster sköta jobbet.

– Genom att lyfta upp det i luften så ser vi att vi kan göra det både energieffektivare, att vi kan göra det utan att överhuvudtaget beröra marken och faktiskt låta de träd som ska stå kvar, stå kvar utan sönderkörda rötter. Vi ska klara av det som brukar kallas för förstagallring. Det är träd på upp till ungefär 140 kilo och upp till ungefär 22 centimeter i stammen, förklarar han.

Drönaren som de utvecklat är 6,2 meter bred, batteridriven och försedd med sex propellrar.

–Parallellt har vi utvecklat vårt gallringsverktyg och testat det från kran för att simulera att det är med en drönare. Det gallrar uppifrån. Det kvistar till stor del med hjälp av gravitationen neråt. Det gör det ju också energieffektivt. Och sedan kapar den av och håller i träden och sedan ska vi flyga ut med det. Nu är vi inne i en integrationsfas där vi ska sätta ihop de här två sakerna och få det att funka, säger Mauritz Andersson.

Bättre arbetsmiljö

Han är nu tjänstledig för att på heltid arbeta på AirForestry och han ser en stor potential för deras innovation. Förutom att skona skogen och bara ta de träd som ska gallras bort, menar Mauritz Andersson också att arbetsmiljön för dem som arbetar i skogen kommer att bli bättre. Drönarna är tänkta att bli helt självstyrande och då kan jobbet skötas inifrån en arbetsbod.

– Idag behövs ett helt utvecklingsteam för att flyga med en drönare. I framtiden ska det vara multipla drönare, fler än fyra, säger han.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin