Fyra forskningsprojekt från Uppsala universitet på IVAs 100-lista

Till årets 100-lista som nu presenterats av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har 79 forskningsprojekt valts ut varav fyra kommer från Uppsala universitet. Listan samlar forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att skapa samhällsnytta.

På årets 100-lista lyfter IVA forskningsprojekt som adresserar teknik i mänsklighetens tjänst inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap. Fyra av de totalt 79 forskningsprojekten på listan kommer från Uppsala universitet. Projekten är utvalda i en grundlig nominerings- och urvalsprocess baserad på ett antal fastställda kriterier för att skapa värde för näringsliv och samhälle.

Studera lagförslag för att förenkla reparationer av smart elektronik

Ett av de listade projekten från Uppsala universitet handlar om framväxten och de samhälleliga konsekvenserna av olika lagförslag, Right to repair, som syftar till att förenkla reparationer. Projektet drivs av Sebastian Abrahamsson, Katja de Vries och Per Fors, och i fokus är reparation av produkter med mjukvara. Genom att kombinera teorier och metoder från sociologi, juridik samt samhällsbyggnad och industriell teknik skapar forskarna en helhetsbild av de samhälls- och hållbarhetsfrågor som aktualiseras i arbetet med lagen.

På längre sikt kan projektet bidra till en minskad mängd elektroniskt avfall berättar Sebastian Abrahamsson, som är mycket glad över att projektet tagit plats på 100-listan.

– Den forskning vi kommer utföra är av stor relevans för både företag, organisationer, enskilda konsumenter och i förlängningen för samhället i stort. Samverkan mellan universitet och samhällsaktörer är viktig, men samtidigt kan det vara svårt att hitta matchningar som är produktiva. Därför hoppas vi att platsen på listan kan bidra till att vi får kontakt med andra aktörer som är intresserade av dessa frågor.

Motståndskraft för energikriser med hjälp av maskininlärning

Vera van Zoest är forskare vid institutionen för informationsteknologi. Med hjälp av big data och maskininlärning studerar hon och hennes forskarteam effekterna av kriser på elförbrukningen och vice versa. I ett nytt projekt kommer de att studera hur motståndskraftig den svenska infrastrukturen är i kristider och vilka samhällskonsekvenser som uppstår. Projektet kommer bidra till prognosmodeller och simuleringar av sårbarheter i energiinfrastrukturen för att göra Sverige mer förberett vid en energikris.

Vera van Zoest har ett tydligt mål med projektets placering på IVAs 100-lista.

 – Vi vill bygga en referensgrupp av experter och intressenter som arbetar med energikriser och behöver bredda vårt nätverk för att involvera fler lokala aktörer. På så sätt kan vi justera våra forskningsfrågor efter verkliga samhällsbehov och sprida våra resultat så att de kommer till faktisk användning.

Svensk solel, neurostimulering och AI-verktyg

På listan för andra året i rad finns SOLVE-Solelforskningscentrum Sverige som koordineras av Marika Edoff, forskare inom solcellsteknik vid Uppsala universitet. På listan finns också ett forskningsprojekt som leds av Sérgio Pequito vid institutionen för informationsteknologi. Det syftar till att testa en ny lösning för att förbättra effektiviteten av behandling med neurostimulering vid neurologiska sjukdomar.

Utöver de fyra forskningsprojekt som leds från Uppsala universitet medverkar forskare från universitetet i andra projekt på årets 100-lista. Ett exempel är Nazar Akrami vid psykologiska institutionen som är delaktig i projektet Hatescan vid Stockholms universitet. Hatescan är en AI- modell som kan känna igen toxiskt språk på svenska, och som har utvecklats inom ramen för ett flertal forskningsprojekt. Hatescan används idag för att känna igen toxiskt språk i chattar och kan till exempel uppmärksamma skribenter på att kommentarer kan uppfattas som toxiska.

Sara Gredemark