Prisbelönt för forskning om ranking
Rankingar har ökat i betydelse de senaste åren, både i konkurrensen om studenterna och som verktyg för förändringar. Företagsekonomen Linda Wedlin vet mer än många om fenomenet. Hon har utsetts till en av årets Oscarspristagare för sin forskning om rankingar och deras globala betydelse.
Nyligen kom årets rankingresultat från Times Higher Education, som visade att Uppsala universitet hade halkat ned från plats 106 till 111. Inte så konstigt, menar Linda Wedlin.
– Det är väldigt små skillnader som mäts och placeringen kan ändras av en ändring på decimalnivå. Det är oklart hur mycket av dessa förändringar som är kopplade till verklig förändring vid lärosätena.
Lika oklart är det om goda rankingresultat verkligen leder till ökade studentströmmar. Linda Wedlin har hittills inte sett forskning som visar så tydliga samband. Faktum kvarstår dock, rankingar och olika typer av kvalitetsmätningar har ökat i betydelse de senaste åren.
– Universitetsledningar vill gärna använda dem, i alla fall när det går bra. Numera används också rankingresultat av länder och av EU för att visa på framgång i forskningen: ”Titta här, vi har så här många universitet på Topp-100-listan”.
Men rankingar är inte bara viktiga i marknadsföringen.
– I min avhandling om handelshögskolor visade jag att ranking användes för att argumentera för olika förändringar inom organisationen. Det tror jag är en viktig förklaring till att de har spridit sig – de är användbara på olika sätt.
Universitet i förändring
Linda Wedlins forskar om universitetens organisation och styrning, tillsammans med kring 10 andra personer på företagsekonomiska institutionen.
”Swedish universities in transition” kallas gruppen, som nyligen fick anslag från Vetenskapsrådet till ett stort projekt om organisatoriska processer vid svenska universitet i samband med autonomireformen.
Forskarna kommer att följa utvecklingen på nära håll, berättar Linda Wedlin.
– Jag och min kollega Tina ska intervjua några svenska universitetsledningar om hur de har reagerat och vad de har startat för förändringsprocesser. Vi vill visa dynamiken på fältet och jämföra äldre universitet med unga, statliga med icke statliga.
Det var i januari 2011 som autonomireformen infördes i Sverige – och den har väckt mycket debatt. Framför allt har det handlat om att universitet nu kan välja bort den kollegiala beslutsformen och avskaffa fakultetsnämnder.
– Det är intressant även för oss, men vi tittar också bredare på universitetens ledning och styrning. Hur ser man på frihet och självständighet och vad vill man göra med den? Det handlar inte bara om huruvida man har kollegialt beslutsfattande eller inte utan också hur man ser på till exempel kvalitet och kvalitetsutvärdering.
Genomslag för utvärdering
En av doktoranderna ska till exempel studera kvalitetsutvärderingen KoF, Kvalitet och Förnyelse, vid Uppsala universitet och vad den har fått för genomslag i organisationen.
En annan doktorand tittar på mindre högskolor och hur de agerar, med de ökade kraven på kvalitet i konkurrens med universiteten.
– Olika reformer på senare tid har slagit fast att samma villkor och samma kvalitetskriterier och resurstilldelning ska gälla för högskolorna. Vi är intresserade av hur de agerar och hur de har utvecklats, säger Linda Wedlin.
– En av våra ambitioner är att försöka se hur autonomireformen påverkar hela högskolesektorn i Sverige. Vad det faktiskt betyder att man börjar klassa universitet och högskolor som konkurrenter och självständiga aktörer och organisationer som ska kunna agera fritt gentemot varandra och internationellt.
Blir det en ökad konkurrens mellan de aktörer som finns?
– Det vet vi inte riktigt än. En tanke är att det driver konkurrens. Samtidigt har Uppsala universitet och Gotland valt att gå samman istället, så samarbeten och samgåenden kan ju också vara en konsekvens som blir vanligare.
Det är heller inte givet att utvecklingen bara går mot ökad linjestyrning vid universitet och högskolor, menar hon. Tvärtom kan forskningsutvärderingar som KoF ses som en utveckling i motsatt riktning – att forskare själva är med och granskar kvaliteten vid sitt lärosäte.
– Det är ju ett sätt att stärka det professionella inflytandet eftersom det är baserat på peer review och professionens egen utvärdering. Det finns väldigt många olika dimensioner i en sådan här utveckling.
---
Fakta/Oscarspriset
Mottagarna av årets Oscarspris är Linda Wedlin vid företagsekonomiska institutionen och Philipp Rümmer vid institutionen för informationsteknologi. Priset tilldelas varje år yngre forskare vid Uppsala universitet, som "genom vetenskaplig skrift gjort sig mest välförtjänt och inger de bästa förhoppningar om fortsatt vetenskaplig författarverksamhet vid universitetet".
Annica Hulth