Universitetets kulturarv - mer än bara samlingar

Pampiga ceremonier i aulan, kulturskatter i museer och bibliotek, men också nationsfester och föreningsliv. Universitetets kulturarv inbegriper mycket, och vi har allt att vinna på att vårda det, menar Lars Burman, rektorsråd för kultur och traditioner.

I den nyligen utkomna skriften ” Att förvalta sitt pund”, presenterar han universitetets kulturarv i hela dess bredd. Här beskrivs allt ifrån museerna och musiklivet, till nationernas verksamhet och berättelserna om universitetet som sprids i medierna och litteraturen.
- Kulturarvet är inte bara föremål som behöver vårdas, utan dessa föremål ingår i en större helhet. Det handlar om vår identitet, våra traditioner och vårt sätt att tänka. Det är viktigt att vi får en bredare diskussion om detta inom universitetet, säger Lars Burman.
Uppsala universitet bär, precis som Lunds universitet, ett stort ansvar för sina unika historiska samlingar. I Uppsala finns till exempel landets största naturvetenskapliga samling vid Evolutionsmuseet, konstsamlingen med 4 000 objekt, och en av landets största samlingar av äldre tryckta skrifter.
Kulturarvet kostar 65 miljoner kronor per år och en stor del av kostnaden är hyror. Men det lönar sig, menar Lars Burman.
- Det ger värden tillbaka som vi ibland glömmer. Historien, kulturen och de stora samlingarna ger prestige och väcker fascination, som vi har nytta av till exempel i studentrekryteringen. Kulturarvet gör universitetet attraktivt att arbeta vid och forska vid.

Jämför Uppsala och Cambridge
I sin skrift jämför han Uppsala universitet och anrika Cambridge University i England. Även om de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig, är likheterna stora. Cambridge är ett gammalt och framgångsrikt universitet som har lyckats förena det nya med det gamla.
På universitetsområdet finns moderna, funktionella byggnader sida vid sida med medeltida byggnadsmonument. Universitetsmuseet har en årsbudget på över tre miljoner pund per år och i alumnmagasinet lyfts historien och kulturen fram med stolthet.
- Vid Uppsala universitet är det inte lika självklart hur vi förhåller oss till historien. I en gammal organisation finns en historia och ett arv som har format vår identitet. Det är viktigt att vi inte tappar minnet!
I universitetets historia finns förstås också dåliga minnen. Två exempel är Bollhusmötet 1939 där studenter röstade nej till att ta emot judiska läkare och institutet för rasbiologi som inrättades i Uppsala 1921.
- Att vårda sin historia innebär också en kritisk medvetenhet. Det tvingar oss till kritisk reflektion vilket är lärorikt, samtidigt som vi också kan känna stolthet inför historiska gestalter som Linné och universitetets nobelpristagare, säger Lars Burman.

Policy för kulturarvet
Han efterfrågar en policy för kulturarvet, och hur det kan användas för att stärka universitetets position i samhället. Det kan göras på olika sätt inom Sverige och utanför landets gränser.
- Nationellt kan Uppsala universitet lyfta fram det som är speciellt för universitetet. Internationellt har vi anledning att jämföra oss med andra universitet med en framgångsrik historia.
Gemensamt för dessa äldre, framgångsrika universitet är hållningen ”tradition och förnyelse”. En annan likhet är att många av dem satsar stort på grundutbildningen. Där har Uppsala universitet något att lära, tycker Lars Burman, som gärna skulle se ännu mer samarbete med studentföreningar, studentkårer och alumner.
- Många studenter har kommit hit för att det är en speciell stad, för prestigen och studentlivet. De känner en glädje över kulturmiljön.

Tosca gav mersmak
Med kulturmiljön menar han inte bara de historiska miljöerna, utan också nya satsningar. I juni 2008 genomförde universitetet ett jätteprojekt – en uppsättning av operan Tosca i samarbete med kommunen och näringslivet. Det blev en kultursatsning utöver det vanliga.
- Symboliskt var det viktigt att visa att det här är något som ett universitet kan få till, med de resurser som finns – en aula, körer, en symfoniorkester. Det blev en manifestation av universitetets kraft, i samarbete med dess vänner, säger Lars Burman.
Han skulle gärna se fler sådana satsningar.
- Det som har hög kvalitet, det överraskande och nya är sådant som vi gärna ska göra, samtidigt som vi ska ta ansvar för det förflutna.

 

”Att förvalta sitt pund. Om kulturarv och kulturarvsstrategier vid Uppsala universitet” kan beställas här.

FAKTA: Så är kulturlivet organiserat
Museirådet – här ingår företrädare för de tre vetenskapsområdena och museisektorn utanför universitetet.
Musikrådet – här ingår representanter för universitetets ensembler och körer, men också kommunen, domkyrkan och studenterna.
Rektorsrådet för kultur och traditioner – är ordförande i musikrådet och museirådet, samt rådgivare till rektor.

Annica Hulth