Storskalig stamcellsproduktion kan bli möjlig
Bildtext
En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används bland annat till att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla cellerna har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet.
För närvarande är produktionen av humana stamceller för liten för att möta behoven som finns inom läkemedelsindustrin eller modern sjukvård. Det beror delvis på att de odlingsmetoder som finns antingen är för dyra eller kräver substanser som inte är lämpade för att använda kliniskt på människor. Den nya studien visar på en bättre och enklare odlingsmetod för stamceller, vilket kan leda till en snabbare och större industriell produktion.
Humana pluripotenta stamceller är odifferentierade celler som har förmågan att utvecklas till alla olika celltyper som finns i människokroppen. Det gör dem mycket populära och användbara inom sjukdomsmodellering, läkemedelsscreening, regenerativ medicin och vävnadsrekonstruktion.
- Genom att använda ett protein som kallas inter-alfa-hämmare som är renat från humant serum, har vi odlat humana pluripotenta stamceller i ett minimalt medium på obehandlad cellodlingsplast. Inter-alfa-hämmare finns i höga koncentrationer i serum, och är för närvarande en biprodukt vid framställning av läkemedel framtagna ur serum, säger Sara Pijuan-Galitó, post doc vid Uppsala Universitet och University of Nottingham.
Proteinet kan få stamceller att fästa och växa på icke modifierad odlingsplast och förbättra deras chans att överleva under hårda villkor. Det är den första odlingsmetoden som inte kräver att man förbehandlar cellodlingsytan med ett biologiskt substrat.
- Eftersom ytbeläggning är ett tidskrävande moment vid human stamcellsodling har den här nya metoden potential att förenkla storskalig odling. Därför kan den bli värdefull för både grundforskning och kommersiella tillämpningar, säger Cecilia Annerén, forskare vid Uppsala universitet och GE Healthcare och forskningsledare för studien.
Cathy Merry, medförfattare till den vetenskapliga artikeln, tillägger:
- Vår plan är att kombinera inter-alfa-inhibitorproteinet med vår innovativa hydrogelteknologi i syfte att förbättra de nuvarande metoderna för att styra celldifferentiering och tillämpa det på sjukdomsmodeller. Detta kommer att hjälpa forskning om många sjukdomar, men vårt fokus ligger på att förstå sällsynta sjukdomar såsom multipel osteokondromatos (en ärftlig sjukdom förknippad med smärtsamma knölar som utvecklas på benvävnad) på cellnivå.
Studien, som publicerats i Nature Communications, har gjorts av en grupp forskare vid Uppsala universitet och GE Healthcare i Sverige samt University of Nottingham i England.
Elin Bäckström