Transgestalter i litteraturen säger mycket om synen på kön

Självbiografin om stortjuven Lasse-Maja, den könsväxlande skälmen, sägs ha varit Sveriges mest lästa bok.

Varför är det intressant att titta just på 1800-talets litteratur?

– Det var den period som leder fram till dagens syn på könsidentiteter. Vi brukar tala om ett skifte mellan 1800 och 1900-talet i sättet att se på könsidentiteter. Jag ville ta reda på hur temat och motivet könsöverskridande såg ut innan man hade börjat tala om trans.

Du har studerat litterära gestalter som stortjuven Lasse-Maja, androgynen Tintomara i C J L Almqvists roman Drottningens juvelsmyckeoch bedragare i Aurora Ljungstedts spänningsroman Moderna typer. Hur valde du ut dem?

– Jag har studerat exempel på gestalter som ”gör trans” och har valt en bred definition av trans. Dels fanns inte begreppet trans ännu och dels ville jag ha en bred grupp motiv. Hade till exempel Lasse-Majas biografi kommit ut idag hade vi sagt: ”det här är helt klart en transberättelse”, men jag ville också titta på historier som inte kan beskrivas som trans och vad de har gemensamt. Finns det en tradition av könsväxling och vad består den av?

En av dina iakttagelser är att transgestalterna både stöttar och underminerar könsmaktordningen. Hur då?

– Det finns de som underminerar könsmaktsordningen, alltså den traditionella uppdelningen i kön, och visar att det finns något bortom kvinna och man. Andra bekräftar motsatsparen på olika sätt. I Auroras Ljungstedts roman beskrivs gestalter som egentligen är män eller kvinnor och klär ut sig till ett annat kön men deras kroppar lyser igenom. Hon skriver fram en bild där de är antingen man eller kvinna – ett slags bekräftelse på könsmaktsordningen.

– Idag pratar vi om trans och om cis som är motsatsen till trans. Det var dessa två kategorier jag började med men det blev mer och mer tydligt under arbetets gång att de kategorierna sammanfaller. Ibland är gestalterna trans och ibland cis, det finns hela tiden en dubbelhet och en komplexitet.

– Det är ganska kul nu när det är klart (skratt). På ett sätt är det en fantastisk möjlighet, men samtidigt är det svårt att börja från ingenstans. Det blir med nödvändighet ett trevande arbete. Jag har fått läsa ett oändligt antal böcker som sedan har visat sig vara helt irrelevanta. Min målsättning och förhoppning är att andra ska fortsätta forska om det här. Det är en oerhörd glädje att det här var något som jag tyckte saknades och nu finns det.

Kommer du att forska vidare om detta?

– Förhoppningsvis kommer jag att kunna vidareutveckla det som jag har lärt mig och den kunskap jag har fått. Tillsammans med en bibliotekarie planerar jag att bygga upp en databas om svensk translitteratur och homolitteratur för att göra den tillgänglig för fler. Genom åren har jag samlat på mig mer information än jag själv behöver och vill gärna att den kunskapen tillgängliggörs.

Har du mött intresse för forskningen utanför universitetsvärlden?

– Ja, det tycker jag. Det är tydligt att det här är ett ämne som intresserar många. Det finns ett behov av att prata om det här samtidigt som det är nästan löjligt ”otänkt”. Den absolut vanligaste reaktionen är: ”Aha, finns det böcker på 1800-talet som skildrar könsväxlingar?” Man tror att det är något nytt som kom på 1900-talet. Okunskapen är stor, samtidigt som det finns ett väldigt intresse.

---

Fakta

Trans - könsöverskridande identitet eller uttryck

Cis – någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. 

Läs mer

Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur