Hur påverkar genetiska faktorer politiska beteenden?

David Cesarini, lektor vid Institutet för näringslivsforskning och Sven Oskarsson, lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Forskarna Sven Oskarsson, lektor vid Uppsala universitet och David Cesarini, lektor vid Institutet för näringslivsforskning, har fått forskningsmedel för att undersöka hur genetiska markörer är relaterade till olika ekonomiska och sociala beteenden och attityder.

– Det här är jättespännande, det ger en ny dimension till hur vi fungerar som sociala och politiska varelser. Det är små, små effekter av tusentals genvariationer där en variation knappt påverkar men sammanlagt kan variationerna förklara ganska mycket, säger Sven Oskarsson, lektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Forskningsfältet social genomik började för ungefär tio år sedan. Genomik är studier av arvsmassan och i social genomik studeras sambandet mellan generna och olika typer av sociala beteenden.  I början använde forskarna indirekta studier med tvillingar och adopterade, Forskarna tittade alltså inte på generna utan jämförde beteenden utifrån individer med samma genuppsättning eller likartad uppväxtmiljö. Men den tekniska utvecklingen har gjort det betydligt billigare och enklare att undersöka enskilda människors arvsmassa och det gör det möjligt att leta efter statistiska samband mellan genetiska markörer och beteenden eftersom det krävs att ett stort antal människors arvsmassa är kartlagd. Nu finns det stora databaser över människors arvsmassa som forskarna kan utgå ifrån.

Genom att skicka ut webbenkäter med frågor om politiskt beteende till människor vars arvsmassa är kartlagd ska forskarna leta efter statistiska samband mellan variationerna i arvsmassan och politiskt beteende.

– Vi ska bland annat undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan genetisk variation och politiskt beteende. Det innebär inte att det skulle finnas till exempel en sossegen utan det är en mängd små variationer mellan människors arvsmassa som tillsammans kan vara en delförklaring till olika politiska beteenden. Vi är till exempel intresserade av vilka frågor som olika människor blir engagerade i, placering på höger-vänsterskalan och tillit.

Forskarna ska också undersöka hur genetiska effekter varierar mellan olika grupper och deras förutsättningar i samhället genom att utnyttja den variation som olika policyreformer ger upphov till.

– Effekten av reformer kan skilja sig åt mellan olika grupper av människor med olika genetiska variationer och det är viktig kunskap för utformningen av reformer. Forskningsresultaten kommer också öka vår förståelse för grundläggande samhällsvetenskapliga begrepp som tillit, risktagande, välbefinnande.

Innebär detta att gener bestämmer det politiska beteendet för enskilda människor?

– Nej, genetiken kan bara förklara en del, runt 20-30 procent av de utfall vi är intresserade av. Även om vi hittar statistiskt säkerställda samband mellan genetiska markörer och politiskt beteende så är det inte genetiskt förutbestämt hur en människa kommer att agera utan det finns alla möjligheter att förändra sitt beteende. Dessutom finns det en mängd sociala faktorer som på olika sätt förstärker och försvagar beteenden. Eventuella samband är intressanta i statistiska sammanhang med stora populationer, inte på individnivå.

---

Fakta

99,5 % av människors DNA är identisk, det är alltså bara en halv procent som står för de genetiska variationerna. Den vanligaste variationen i människors arvsmassa är enbaspolymorfi (Single Nucleotide Polymorphism). Vid enbaspolymorfi varierar en eller flera av kvävebaserna (adenin, guanin, cytosin och tymin) i DNA-strängen. Idag är cirka 3,4 miljoner enbaspolymorfier kända men det finns betydligt fler som inte är kartlagda. I studien ska människors enbaspolymorfier jämföras med enkätsvar för att hitta statistiskt säkerställda samband.

Läs mer

• Om forskningsprojektet (Extern länk)

• Enbaspolymorfi (Extern länk)