Martin H:son Holmdahls pris

Martin H:son Holmdahls pris för mänskliga fri- och rättigheter instiftades av universitetet 2003 som en hyllning till dess förutvarande rektor. Det är universitetets främsta pris för insatser inom detta område. Stipendiet ”skall tilldelas en anställd inom universitetet, en grupp av sådana anställda, en student, eller en grupp av studenter, alternativt en alumn med tydlig koppling till universitetets verksamhet som har gjort insatser för att främja mänskliga fri- och rättigheter.

Mottagaren av priset ska ha studerat och/eller arbetat för att främja mänskliga fri- och rättigheter eller aktivt bekämpat brott mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, varhelst i världen dessa brott inträffat”.

En prisnämnd utses av universitetets rektor. Den består för perioden 2018-22 av professorerna Peter Wallensteen (ordförande), Olga Botner, Lars Burman (överbibliotekarie), Anna Jonsson Cornell, Mohammad Fazlhashemi, Gun Heimer samt en studentrepresentant.

Nomineringsperioden för Martin H:son Holmdahls pris 2023 är öppen från den 7 februari till den 27 mars. Vid frågor, kontakta nominera@uadm.uu.se.

Nominera till Martin H:son Holmdahls pris 2023

Priset utdelas av universitetets rektor i samband med universitetets födelsedag i oktober.

Läs nyhetsartiklar om pristagarna

Pristagare

2022: Birgitta Essén

Birgitta Essén är överläkare i obstetrik och gynekologi, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård och lärare vid Upsala universitet och Akademiska Sjukhuset i Uppsala. 

Prisnämnden lyfter särskilt hennes arbete kring frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos kvinnliga immigranter.

Läs nyhetsartikeln och motiveringen till utnämningen

2021: Peter Nobel

Peter Nobel blev jur. kand. vid Uppsala universitet på 1950-talet. Han anställdes i Chrysanders advokatbyrå i Uppsala och intresserade sig tidigt för vad han kallar ”humanjuridik”. Tidigt insåg han att asylansökningar inte kunde hanteras utan insikt i tillståndet för mänskliga rättigheter i länderna som de ansökande kom ifrån. Brott mot mänskliga rättigheter var ofta skäl till att människor tvingats lämna sitt hemland.

Under 1960-talet deltog Peter Nobel i åtskilliga debatter, särskilt när det gällde afrikanska länder, till exempel i samband med den stora panafrikanska flyktingkonferens som 1967 blev en vattendelare. Han engagerades därefter bland annat i frågan om repatriering av krigsfångar efter 1973 års krig i Mellanöstern och publicerade under 1980-talet ett antal arbeten kring flyktingar och utvecklingen i Afrika, bland annat i en antologi publicerad av Nordiska Afrikainstitutet.

1986 utsågs Peter Nobel till Sveriges – och världens – första ombudsman mot etnisk diskriminering. Därefter var han under en period generalsekreterare för Svenska Röda Korset och expert i FN:s kommitté mot rasdiskriminering (1998-2001).

Se 2021 års Martin H:son Holmdahlsseminarium Pandemin och de mänskliga rättigheterna med pristagarna Peter Nobel (2021), Stefan Swartling Peterson (2020) och Anna Sara Lind (2016) som hölls 9 september 2021 i Humanistiska teatern.

2020: Stefan Swartling Peterson 

Stefan Swartling Peterson erhöll läkarexamen i Uppsala 1990 och har även en masterexamen i Public Health från Harvard-universitetet, USA. Hans doktorsarbete utfördes i Centralafrikanska republiken och i Tanzania. Han disputerade vid Medicinska fakulteten i Uppsala år 2000. Swartling Peterson erhöll professur vid Karolinska Institutet 2009 och återvände 2012 som professor i global hälsa till Uppsala universitet, där han samma år erhöll utmärkelsen ”Årets alumn”.

Stefan Swartling Peterson är medgrundare till den svenska grenen av Läkare utan gränser (1993) och har ett mångårigt nära samarbete med kolleger vid Makerere-universitet i Uganda. Åren 2016-20 var tjänstledig för att verka som chef för hälsosektionen vid FN:s barnfond i New York, UNICEF, varifrån han nu återvänt.

Stefan Swartling Petersons forskning rör gapet mellan barns rätt till vård och de faktiska möjligheterna att ge denna vård. Genom priset uppmärksammas hans stora engagemang för denna sak, ådagalagd under hans tjänstgöring  vid UNICEF. Stefan Swartling Petersons internationella barnrättsperspektiv kommer nu nya generationer läkare till del genom hans medverkan i läkarutbildningen i Uppsala.

2019: Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni

​Afaf Doleeb kommer från Sudan och är som Rotary Peace Fellow masterstudent vid Institutionen för freds- och konfliktforskning. Hon har i många år engagerat sig för en demokratisk utveckling och varit särskilt aktiv i de fredliga protester som pågått i hennes hemland under 2019. I april avsattes landets diktator men de fredliga protesterna fortsatte och i augusti slöts ett unikt avtal om delning av regeringsmakten mellan representanter för militära stridskrafter och den civila demokratirörelsen. Afaf Doleeb har idogt engagerat sig för detta i Sudan och från Sverige. Hon har arbetat för att säkerställa en fredlig övergång till ett nytt styre baserat på mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt nyligen tillsammans med andra utformat en särskild Facebook-grupp som aktivt övervakar att den nya regeringen följer augusti-avtalet.

Patricia Lorenzoni är anställd vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Hon är en kreativ och nytänkande forskare som behandlar frågor om kolonialism, rasism och rasifiering. Hon undersöker även ämnen om vems våld och lidande som uppfattas som viktigast. Patricia Lorenzoni har särskilt engagerat sig i frågor om den brasilianska ursprungsbefolkningens situation i Amazonas såsom brasilianskt nationstänkande, urfolkens rätt till land, klimatkrisen och den senaste, dramatiska ökningen av anlagda bränder. Hon har också tagit upp frågor om ensamkommande flyktingbarns asylprocesser, bland annat genom att aktivt delta i Asylkommissionen, som för samman forskare och civilsamhällets organisationer i Sverige. Därtill är hon en flitig kulturskribent i svenska dagstidningar.

2018: Ola Larsmo

Ola Larsmo har som författare och publicist visat ett stort engagemang för utsatta och svaga i samhället, såväl i historien som i dag. Det framgår tydligt av hans många böcker, pjäser, debattinlägg och artiklar i ledande press. Han har i sitt författarskap även behandlat frågor som rör Uppsala och Uppsala universitet, till exempel det ökända mötet i Bollhuset 1939.

Som ordförande i svenska PEN-klubben 2009-2017 har Larsmo uppmärksammat det svåra läget för författare av skönlitteratur och populärvetenskap i länder där mänskliga rättigheter inte självklart skyddas. Värdet av hans insatser bekräftas av att han i september 2018 invaldes som styrelseledamot för PEN International.

2017: Jameson Garland och Elena Namli

​Jameson Garlands avhandling i medicinsk rätt är ett pionjärarbete som lyfter fram frågan om könskorrigering och barns rättigheter. Med detta och sitt fortsatta arbete bryter dr. Garland ny mark inom medicinsk rätt och till den internationella debatten kring dessa frågor, bl.a. genom en nyligen avgiven expertrapport till Europarådet. Han har aktivt bidragit till att skapa Människorättskliniken vid juridiska fakulteten. Den syftar till att stärka skyddet för särskilt utsatta gruppers rättigheter i samarbete med det civila samhället.

Elena Namli, professor i teologi och forskningsledare vid Institutet för Rysslands- och Euroasiatiska studier, har under närmare ett decennium haft en central roll i att skapa och utveckla det mångvetenskapliga mastersprogrammet i mänskliga rättigheter. Inte minst har hon engagerat sig för studenter från icke-privilegierade miljöer. I sin forskargärning har professor Namli på ett föredömligt sätt bidragit till en nyanserad förståelse av rättigheternas roll i etik och politik. Hon har gjort betydelsefulla insatser i rättighetsfrågor även utanför akademin.

Se 2017 års Martin H:son Holmdahlföreläsning med ambassadör Jan Eliasson: Human Rights in a Time of Global Insecurity.

2016: Lindsey Doyle och Anna-Sara Lind

​Lindsey Doyle studerar för masterexamen och är Rotary Peace Fellow. Hon förenar på ett ovanligt och inspirerande sätt akademisk förmåga och yrkeserfarenheter i ett gränsöverskridande arbete – där också konstnärliga uttryck är centrala – för mänskliga rättigheter och fredsbyggande i svåra konflikter runt om i världen.

Anna-Sara Lind, docent i offentlig rätt, är en forskare som genom sin vetenskapliga gärning på ett föredömligt sätt arbetat med frågor om mänskliga rättigheter genom att också ta upp sociala rättigheter och inte minst rätten till hälsa. Särskilt viktigt är att hon uppmärksammat dessa frågor även utanför akademin. Hon är nu engagerad i universitetets satsning på mångvetenskaplig forskning om rasism.

Se filmen då docent Anna-Sara Lind och professor Peter Wallensteen samtalar om läget för mänskliga rättigheter idag.

2015: Heléne Lööw

Martin H:son Holmdahl-stipendiet tilldelas docenten, fil. dr Heléne Lööw, universitetslektor vid Historiska institutionen, för hennes betydelsefulla insatser för marginaliserade gruppers rättigheter i Sverige - genom såväl egen forskning som aktiva bidrag i den svenska samhällsdebatten.​

Helén Lööws Martin H:son Holmdahlföreläsning: Hatets språk och hatets praktik. Om symbiosen mellan språkbruk och brottslighet.

2014: Abdulbaghi Ahmad och Rebecca Thorburn Stern

Abdulbaghi Ahmad har arbetat med barns och särskilt flyktingbarns mentala hälsa, företrädesvis i Sverige, Irak, Turkiet och Gaza. Hans forskning handlar om hur psykisk sjuklighet utvecklas hos barn som upplevt, bevittnat eller konfronterats med våld och kränkningar.

Rebecca Thorburn Stern har påvisat de rättigheter som tillkommer barn, flyktingar och migranter inom EU. Hennes publikationer har i huvudsak behandlat asyl- och migrationsrätt och hon är av regeringen utsedd till ledamot av Migrationsverkets etiska råd.

Båda stipendiaterna har uppdrag för organisationer och myndigheter för humanitet och mänskliga rättigheter. De har gjort insatser långt utöver vad som kan förväntas inom ramen för deras tjänster.​

2013: Jill Trenholm

Jill Trenholm doktorerade i september 2013 på en avhandling om våldtäkt i krigssituationer. Hennes studie bygger på ett ingående fältarbete i östra Kongo. Avhandlingen har stor betydelse för organisationer som arbetar mot sådana övergrepp och för kvinnors rättigheter, och Trenholm har personligen aktivt bidragit till att föra ut denna kunskap. Jill Trenholm är sjuksköterska med en betydande tvärvetenskaplig bredd. Förutom internationell hälsa har hon studerat genusfrågor, fredsstudier, antropologisk metod och diskursanalys. Hon har genom sina insatser demonstrerat ett långvarigt, djupt engagemang för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på de medicinska dimensionerna. ​

2012: Gun Heimer och Gunilla Lindmark

Gun Heimer professor i kvinnomedicin med inriktning mot våld mot kvinnor, har sedan våren 1994 varit chef för Rikskvinnocentrum, som 2006 ombildades till Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.

Gunilla Lindmark, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård har under lång tid systematiskt arbetat för en förbättrad tillgång till sjuk- och hälsovård för kvinnor på ett internationellt plan. Hon har därvid bland annat initierat ett internationellt forskningsnätverk för undersökning av våld mot kvinnor.​

2011: Leena Huss

Professor Leena Huss, professor i finsk-ugriska språk, särskilt finska, tilldelades stipendiet för hennes förtjänstfulla arbete för individers rätt till sitt modersmål. Hon har i en lång rad sammanhang arbetat för minoriteternas språkliga och kulturella rättigheter. Hon var under många år Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för övervakning av "European Charter for Regional or Minority Languages". Dessa insatser har varit till gagn både för den enskilda individen och för samhället i stort. Leen Huss har under lång tid varit verksam vid Hugo Valentin-centrum och dess föregångare Centrum för multietnisk forskning.​

2010: Hanin Shakrah

Hanin Shakrah, som själv är född i flyktingläger, kom till Sverige som flykting och visade där redan under skoltiden ett stort engagemang för mänskliga rättigheter och mot rasism. Hon har därefter deltagit i flera internationella projekt för mänskliga rättigheter, av vilka kan nämnas uppdrag för FN och Sida samt Utrikesdepartementet. Hennes intresse har främst gällt kvinnofridsfrågor och så kallat hedersrelaterat våld.​

2009: Paul Levine och Stéphane Bruchfeld

Paul Levine och Stéphane Bruchfeld tilldelas stipendiet för deras arbete med att uppmärksamma Förintelsen. Deras verk Om detta må ni berätta. En bok om förintelsen i Europa 1933-1945 har utkommit i ett flertal omarbetade och utökade upplagor. Det ursprungliga arbetet har översatts till en rad språk. Boken har använts inom hela det svenska skolsystemet och få skrifter har haft ett sådant politiskt och pedagogiskt genomslag. ​

2008: Edil Baisalov

Edil Baisalov tilldelades stipendiet för hans konsekventa arbete för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Kirgizistan. Han har som ledare för Kirgizistans största nationella nätverk för människorättsaktivister arbetat för att få till stånd demokratiska reformer, aktivt och med stort genomslag försökt förhindra valfusk, och kämpat, med fara för sitt eget liv, mot organiserad brottslighet och dess politiska inflytande. Baisalov är genom sin rättskänsla, sin hängivenhet och sitt mod ett föredöme för oss alla, och vi kan med stor tacksamhet får räkna honom som Uppsalastudent.​

2007: Anna Jonsson Cornell

Docent Anna Jonsson Cornell, forskningsledare vid Uppsala Forum för Demokrati, Fred, och Rättvisa vid Uppsala universitet, är en forskare som inte bara genom sin vetenskapliga gärning på ett föredömligt sätt arbetat med frågor om mänskliga rättigheter, utan dessutom i stor utsträckning engagerat sig i frågor utanför universitetet. Anna Jonsson Cornells banbrytande avhandling från 2005 belyser problem med mänskliga rättigheter utifrån en rysk rättstradition och demonstrerar både bredd och djup. Därefter har Anna vidgat sitt forskningsområde till bland annat den svåra frågan om människohandel. På det praktiska planet har hon med stor iver engagerat sig i flera fora såsom styrelseledamot i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter och har även varit rättegångsövervakare i Vitryssland. Anna Jonsson Cornell är i ordets bästa bemärkelse en samhällsengagerad forskare och lärare där de mänskliga rättigheterna har varit bärande tema.​

2006: Aida Aragão-Lagergren

Ett demokratiskt styrelseskick är fundamentalt för skyddet av mänskliga rättigheter. Att främja demokrati är i praktiken ofta det svåraste steget för att stärka mänskliga rättigheter. Aida Aragão-Lagergren har under många år med stort personligt engagemang, aktivt verkat i flera länder i Afrika och Sydamerika för att stödja den demokratiska valprocessen, främst som valövervakare. I länder utan demokratiska traditioner är det en svår och konfliktfylld process, där ett internationellt engagemang är avgörande. Aida Aragão-Lagergren har också varit starkt engagerad i såväl forskning och kunskapsförmedling som praktiskt projekt för att stödja fattigdomsbekämpning och barns rättigheter.​

2005: Hans Filipsson

Hans Filipsson tilldelades stipendiet för sitt arbete för att människor med funktionshinder skall tillerkännas sin självklara rätt att delta i och ta del av samhället. Filipsson är initiativtagare till den ideella organisationen "Marschen för tillgänglighet", som arbetar för att uteblivna åtgärder för att ge funktionshindrade tillgång till samhällets alla sektorer ska klassas som diskriminering. Sedan starten är han dess koordinator och ledare. Parallellt har han drivit ett företag för att hjälpa människor med funktionshinder med myndighetsärenden, ansökningar och överklaganden. Hans arbete har präglats av starkt engagemang och en fast övertygelse om att människor med funktionshinder skall kunna arbeta och bedriva studier på likvärdiga villkor.​

2004: Utrikespolitiska föreningen

Utrikespolitiska föreningen erhöll priset för sitt långvariga och av starkt engagemang präglade arbete för mänskliga rättigheter och internationell förståelse bland Uppsalas studenter och övriga intresserade. Föreningen har i sitt ideella arbete visat stor initiativkraft och brett kunnande om mänskliga rättigheter, vilket utvecklats inte minst genom årliga studieresor och engagemang till stöd för mänskliga rättigheter i Turkiet, i anslutning till landets närmande till Europeiska unionen.​

2003: Sofia och Martin Uggla

Efter utbildning vid Slaviska institutionen vid Uppsala universitet 1997 tjänstgjorde de under tre år i Moskva. De har därefter parallellt med sina uppgifter som lärare i Uppsala outtröttligt arbetat för att främja mänskliga fri- och rättigheter i Östeuropa. De har samarbetat med ledande organisationer för mänskliga rättigheter och har därtill aktivt spridit information och bildat opinion i Sverige kring frågor som rör demokratiutveckling och situationen för mänskliga rättigheter i Östeuropa.​