Nya professorer 2012

42 nya professorer installerades vid Uppsala universitet 16 november 2012. Här presenterar de själva sin forskning.

Patrik Aspers, professor i sociologi

Sociologi är läran om det sociala. Som sociolog arbetar jag på ett projekt, Vara och ordning, som inleddes 2007 och som är tänkt att avslutas 2037. Vara avser vår existens och ordningsfrågan handlar om den sociala omgivningen till existensen. Dessa två samhällsvetenskapliga grundfrågor är intimt förbundna med varandra.

Inom ramen för detta mer omfattande projekt bedriver jag empirisk forskning bland annat om identitet i marknader. Fokus har legat på estetiska marknader, det vill säga marknader i vilka estetik och status skapar ordning. Exempel som jag har studerat inkluderar modefotografi, reklam och mode.

Empiriskt arbetar jag för närvarande med den svenska skogsindustrin, vilken har varit och är av stor betydelse för Sverige. Särskilt intresse riktar jag mot det första ledet, då skogsägare säljer virke till sågverk och massabruk.

Grundfrågorna konkretiseras i empiriskt arbete. För att stärka grunden för samhällsvetenskapen studerar jag klassiska samhällsvetenskapliga tänkare, som Pareto och Marshall, men framför allt filosofer som Nietzsche, Husserl och inte minst Heidegger. Det nuvarande grundforskningsarbetet är inriktat mot vad jag kallar socioontologi. Samhällsvetenskaperna har länge utgått från enskilda individers existens vilka, likt atomer, försöker få kunskap om varandra och yttervärlden. Den socioontologiska utgångspunkten är i stället att människan är nödvändigt social, och genom denna ansats kan en rad problem som varit centrala i samhällsvetenskapen, som mikro-makro länken, upplösas.

Jag leder i dag flera större forskningsprojekt, inklusive ett ERC-Starting Grant om konvalueringar, som är former för koordinering av resurser baserat på val och värdering. Under flera år var jag anställd vid Max Planck Institute for the Study of Societies i Köln, och jag har även varit gästforskare vid bland annat Harvard University, Sciences Po, Columbia University och London School of Economics. För närvarande är jag prefekt för institutionen.

Se Patrik Aspers installationsföreläsning  

Ulla Börestam, professor i nordiska språk

Att kunna många främmande språk är en rikedom, men lika viktigt är det att få använda sitt eget modersmål. Här i Skandinavien har vi varit bortskämda på den sista punkten, eftersom danskar, norrmän och svenskar brukar räkna med att kunna tala sina egna språk med varandra. Det gäller även i mötet med folk från andra delar av Norden eftersom man i skolan studerar antingen danska (Västnorden) eller svenska (i Finland). Ibland lyfts denna speciella form av receptiv tvåspråkighet mellan besläktade språk fram som föredöme för resten av Europa. I flera forskningsprojekt arbetar man därför i dag aktivt med att befordra idén som sådan, något som alltså kan utmynna i att exempelvis en portugis och en spanjor samtalar med varandra på sina egna språk.

I min forskning har jag ägnat mig åt att studera hur den nordiska språk- och kulturkontakten fungerar i praktiken. För att överkomma eventuella brister i grannspråksförståelsen ryktas det om blandspråk – ”skandinaviska”, liksom om att nordbor allt oftare föredrar att växla till engelska i samspråk med varandra. Åter andra lovordar i entusiastiska ordalag hur väl språkförståelsen fungerar. Vem har då rätt? Svaret är alla – och ingen. Det är människor och inte språk som möts, och förutsättningarna varierar. Olika språkhandlingar kräver dessutom olika mycket av språket. När jag själv bodde i Danmark talade jag danska på bussen, svenska vid universitetet och något slags skandinaviska bland danska bekanta. Olika situationer kan med andra ord kräva olika strategier. Därför är det en form av språkkontakt som sällan är förutsägbar, och som forskningsfält alltid är lika spännande.

Se Ulla Börestams installationsföreläsning

Gunnel Cederlöf, professor i historia, särskilt modern icke-europeisk historia och globala relationer

Min forskning förenar de tre forskningsfälten miljö-, rätts- och imperiehistoria i Sydasien från det sena 1700-talet till i dag. Sydasiens naturrikedomar och starka ekonomiska marknader har under århundraden lockat handelskorporationer från Asien och Europa och var en förutsättning för Nordvästeuropas industrialisering. Under 1700-talets andra hälft konkurrerade korporationerna inte bara om varumonopol utan också om territorium.

I min forskning intresserar jag mig särskilt för hur rätten till mark och naturresurser inom det brittiska imperiet formades av konflikter, förhandlingar, sedvana och praktik då kolonialmakten befäste sin kontroll över den indiska kontinenten. Centrala frågor rör hur civila, militära och kommersiella intressen krockade och hur inhemska regionala, sociala och ekonomiska hierarkier påverkades av en ständigt föränderlig situation.

För närvarande studerar jag hur klimathistoria fördjupar vår förståelse av den moderna politiska historien i Sydasien. Forskningen strävar efter att se hur monsuner och naturkatastrofer påverkat människors överlevnadsstrategier och staters storpolitiska överväganden.

Se Gunnel Cederlöfs installationsföreläsning  

Francesco Ciabuschi, professor i företagsekonomi, särskilt internationellt företagande

Min forskning är inriktad mot multinationella företag och deras strävan att vara innovativa och konkurrera på den globala marknaden. Detta forskningsområde har länge varit centralt för att studera internationellt företagande, strategi och företagsledning. Mer specifikt har jag i min forskning berört tre huvudpunkter. För det första har jag studerat dotterbolag i multinationella företag, i synnerhet hur deras innovationsförmåga påverkas av deras förbindelser med andra dotterbolag samt även externa organisationers påverkan på dotterbolags innovationsprocesser. För det andra har jag undersökt vilka faktorer som kan inverka på innovationsöverföring från ett dotterbolag till ett annat. Att förstå vad som hindrar respektive främjar överföring av innovationer mellan dotterbolag är av central betydelse för managers, eftersom detta är nyckeln till förbättrad produktivitet och konkurrenskraft för multinationella företag. Det tredje område jag har intresserat mig för är den roll som huvudkontoret i multinationella företag spelar, i synnerhet när det gäller deras faktiska bidrag för att skapa värde på dotterbolagsnivå.

I min forskning har jag belyst de anpassningar och kompromisser kring utförande och verkställighet som multinationella företag måste hantera för att lyckas med innovationsutveckling och innovationsöverföring. Resultaten rörande huvudkontoret är särskilt intressanta, eftersom de – i motsats till vad som ofta har hävdats – visar att ledningens direkta inblandning i innovationsprocesser på dotterbolagsnivå kan leda till försvagad kapacitet och prestanda. Jag har visat på fall där huvudkontorets intervention i frågor där nödvändig kunskap saknas snarare har skadat är gynnat värdeskapande i dotterbolag. Denna typ av forskning är viktig, eftersom den bidrar till en ökad förståelse av de multinationella företagens karaktär och grunden till deras konkurrenskraft.

Se Francesco Ciabuschis installationsföreläsning

Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap särskilt diakonivetenskap

Vad är det för speciellt med en kristen kyrka? Hur förstår den sitt uppdrag och hur märks denna självförståelse i det praktiska kyrkolivet? Det är frågor som behandlas inom mitt forskningsämne. Kyrkovetenskapen studerar kristna kyrkors och samfunds sätt att förstå sitt eget uppdrag (ecklesiologi). Mitt eget mer specifika forskningsintresse rör den tvåtusenåriga kristna kyrkans möte med vårt nutida samhälle.

För att förstå vad som händer i det mötet har jag behövt använda både traditionella teologiska teorier och metoder och nyare samhällsvetenskapliga redskap, exempelvis från genusforskning. Min doktorsavhandling (2001) handlar om kvinnors försök att förnya kristet gudstjänstfirande i vår tid. Min senaste bok handlar om hur sättet att fira gudstjänst i Svenska kyrkan har förändrats de senaste fyrtio åren.

Min inriktning mot diakonivetenskap har sin bakgrund i att jag 2002–09 var föreståndare för Diakonivetenskapliga institutet (senare Centrum för studier av religion och samhälle), där jag utvecklade forskning och utbildning om kyrkors sociala engagemang (diakoni). Forskare från olika delar av Europa och även andra delar av världen jämförde kyrkors och andra religiösa aktörers roll i olika välfärdssystem. Den forskningen följs nu upp i det stora forskningsprogrammet Impact of Religion, som jag också varit med och utvecklat.

Se Ninna Edgardhs installationsföreläsning  

Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, särskilt solceller

Energiförsörjningen för jordens växande befolkning ställer mänskligheten inför nya utmaningar. Den energikälla som har den i särklass största potentialen för att ge ren energi i tillräcklig mängd är solenergin. I min forskning ligger tyngdpunkten på att forska fram högeffektiva solceller som omvandlar solenergin till elektrisk energi. För att kostnaden för el genererad av solceller ska vara konkurrenskraftig krävs att solcellerna både är effektiva och kan tillverkas till låg kostnad. Tunnfilmstekniken gör det möjligt att tillverka solceller med en total tjocklek på mindre än 3 µm som absorberar allt tillgängligt solljus. Dessa celler beläggs på ett bärarmaterial, till exempel vanligt fönsterglas, som både är slätt, temperaturtåligt och billigt. De högsta verkningsgraderna för tunnfilmssolceller ligger i dag över 20 procent, alltså omvandlas en femtedel av effekten i solljuset till elenergi. Detta är jämförbart med de mer konventionella kiselsolcellerna och redan i dag finns tunnfilmssolceller i storskalig produktion. Den teoretiska gränsen är dock 30 procent, varför det finns potential för ytterligare förbättring. Att tillverka enstaka experimentsolceller med hög verkningsgrad löser inga världsproblem. För att få tillräckligt hög genomslagskraft för tekniken måste forskningen även titta på realiserbarhet redan i tidigt forskningsstadium. I laboratoriet tillverkar vi både solceller och modulprototyper i liten skala för mätningar och tester.

Se Marika Edoffs installationsföreläsning

Gunnel Ekroth, professor i antikens kultur och samhällsliv

Min forskning är i huvudsak koncentrerad till den antika grekiska kultursfären och i synnerhet till olika aspekter av grekisk religion. Jag är intresserad av att kartlägga den konkreta och praktiska rituella verkligheten, framför allt vad gäller djuroffer, samt att analysera samspelet mellan praktik och teori, respektive praktik och tro. Min utgångspunkt är att vi först måste veta vad de antika grekerna gjorde för att kunna ställa frågan varför. Jag arbetar här med en integrering av allt tänkbart källmaterial från perioden 1000 f. Kr. – 200 e. Kr. (texter, inskrifter, avbildningar, arkeologiska lämningar, djurben, praktiska experiment), då olika källmaterial berättar om olika ”verkligheter”. Det är speciellt intressant när källorna inte stämmer överens och att då försöka förstå vad detta kan bero på.

Genom hanteringen av offerdjurets kött, blod och ben definierades och etablerades relationen mellan gudar och människor, men även mellan individer och grupper i det antika samhället. Närstudier av köttets roll i grekisk kult visar på hur styckning, fördelning, mörhet och tillagningsmetoder samt var man åt och med vem användes för att uttrycka skillnader i status men även tillhörighet eller utanförskap. Att komma gudarna nära, men inte för nära (detta var förenat med livsfara) utgjorde offrens kärna och variationer i ritualen erbjöd möjligheter till ett intrikat samspel mellan odödliga och dödliga. 

Se Gunnel Ekroths installationsföreläsning

Göran Eidevall, professor i bibelvetenskap, särskilt Gamla testamentets exegetik

Texterna i den del av Bibeln som de kristna kallar Gamla testamentet och judarna kallar Tanak utgör ett bibliotek som ger oss intressanta inblickar i en svunnen kultur som existerade för 2 500–3 000 år sedan. I denna textsamling ingår en hel del poesi. I min avhandling studerade jag hebreiska poeters bruk av bildspråk med hjälp av modern metaforteori. En del av skrifterna i detta bibliotek är dessutom tydligt präglade av dåtida utrikespolitik. De små staterna Israel och Juda var under långa perioder dominerade av olika stormakter. I en annan studie undersökte jag hur dessa erfarenheter avspeglas i bibeltexterna, i form av fiendebilder – fiendebilder som ofta färgats av övermaktens (till exempel Assyriens) propaganda. Men som bekant handlar texterna i detta bibliotek i stor utsträckning även om religion. I ett pågående projekt analyserar jag argumentationen i den debatt om offerkult som förs i profetböckerna. Många människor i dag betraktar nog inte blodiga djuroffer som ett centralt inslag i religionsutövning, till skillnad från antikens israeliter. Men trots sådana olikheter i synsätt och sedvänjor har de bibliska texterna utövat en enorm kulturell påverkan genom seklerna. I kommande projekt hoppas jag få möjlighet att ägna mig åt receptionshistoria, där man studerar hur litterära motiv och gestalter från det bibliska biblioteket levt vidare, inom exempelvis skönlitteratur, bildkonst och film.

Se Göran Eidevalls installationsföreläsning

Fredric Ericson, professor i materialvetenskap

Materialvetenskaplig forskning spelar en viktig roll i många tekniska tillämpningar. I mitt fall är forskningen inriktad mot tillämpningar inom mikrosystemteknik, det vill säga små system för avläsning och styrning av den omgivande verkligheten. Det går inte att tillverka ett bra mikrosystem utan kännedom om de ingående konstruktionsmaterialen och om deras egenskaper är tillräckliga i den tilltänkta tillämpningen. Ett materials egenskaper beror på många saker bland annat materialets tillverkning och strukturering för att forma materialet till en mikrokomponent. I ett system ska olika material verka tillsammans, vilket gör att även gränsytorna mellan materialen och hur de uppför sig påverkar systemets egenskaper. Eftersom min forskning rör material i mikroskala och mindre använder jag mig av avancerad elektronmikroskopi för att titta på materialen i hög förstoring ner till atomär skala med integrerade analysmetoder för att bestämma materialsammansättningen. För närvarande är min forskning inriktad mot mikrosystemtillämpningar vid höga temperaturer och i svåra miljöer, vilket ställer höga krav på de ingående materialen.

Se Fredric Ericssons installationsföreläsning

Göran Ericsson, professor i tillämpad kärnfysik

Min forskning inom tillämpad kärnfysik är inriktad mot utveckling av fusionsenergi. Fusion är den process som frigör energi i stjärnorna, och om vi kan åstadkomma kraftverk baserade på denna process på jorden skulle det kunna bli ett viktigt tillskott till vår energiförsörjning. Fusionsenergi är i dag ännu på experimentstadiet, men ett världsomspännande samarbete kring det så kallade ITER-experimentet har som målsättning att visa att fusion kan vara ett reellt tillskott till energiförsörjningen inom en snar framtid. Fusionsenergi är en form av kärnkraft och därför är kärnfysikaliska mätmetoder särskilt användbara i detta sammanhang. I min forskning studerar jag särskilt de neutroner som frigörs vid fusionsreaktionerna. Dessa neutroner ger information om förhållandena i fusionsreaktorn, så att man kan bestämma till exempel dess effektutveckling, fusionsbränslets (mycket höga) temperatur och andra egenskaper som är viktiga för att kontrollera processen. För att komma åt informationen som neutronerna bär på måste vi mäta deras antal och energi. En del av min forskning är därför inriktad på att bygga upp mätutrustning som är speciellt lämpad för fusionsneutroner. Min grupp forskar också på att ta fram nya sätt att använda de data som neutronmätningarna ger. Här gäller det att bidra till förståelsen av de fysikaliska processer som sker i dagens fusionsexperiment, liksom att skaffa fram verktyg för att reglera framtida fusionsreaktorer.

Se Göran Ericssons installationsföreläsning  

Kjell Eriksson, professor i teoretisk astrofysik

Jag har de senaste åren ägnat en allt större del av min forskningstid åt kolstjärnor. De är stjärnor i långt framskridna utvecklingsskeden. De började sina liv för flera miljarder år sedan och har under mesta tiden strålat med konstant ljusstyrka, som solen fortfarande gör. När ”bränslet” till slut tryter kommer stjärnorna att ändra sin inre struktur så att de blir tätare och hetare i centrum medan ytterdelarna sväller upp och blir tunnare och svalare – de blir ljusstarka jättestjärnor och en hel del av dem passerar under en tid kolstjärnestadiet.

En kolstjärna har en oerhört kompakt kärna av jordens storlek omgiven av energiproducerande skal som omväxlande gör helium av väte eller kol av helium. Stjärnans yta ligger lika långt från dess kärna som jordens avstånd till solen. Mellan kärna och yta transporterar konvektionsströmmar nybildade grundämnen, bland annat kol, upp till stjärnans ytlager, dess atmosfär, och därifrån förlorar de flesta kolstjärnor en stor del av sin massa genom en stjärnvind ut i rymden mellan stjärnorna. Detaljerna i detta scenario är fortfarande oklara, till exempel vilka grundämnen som skapas och i vilka mängder, hur dessa kommer upp till ytan, mekanismerna bakom stjärnvinden och de pulsationer med något års period som stjärnorna genomgår. Vi försöker klarlägga dessa detaljer genom att jämföra observationer av kolstjärnors spektra och ljusvariationer med syntetiska beräkningar från modeller av stjärnornas ytlager gjorda med numeriska metoder baserade på fysikens lagar och utförda på allt snabbare datamaskiner.

Se Kjell Erikssons installationsföreläsning

Mats Eskhult, professor i semitiska språk

Min avhandling, som tar fasta på skärningspunkten mellan satsbyggnad och berättarframställning i gammaltestamentlig prosa, gjorde mig för en tid till en av de internationellt ledande forskarna inom bibelhebreisk textlingvistik. Senare artiklar inom området rör bland annat fraser och satser som uttryck för omständighet i syrisk arameiska och hebreiska. Utvecklingen av bibelhebreiskans verbsyntax – och möjligheten att med ledning av denna datera bibliska texter – har föranlett mig att skriva en rad smärre arbeten av exegetiskt intresse. Ett annat område, som jag ägnat många artiklar, är studiet av de orientaliska språken i Skandinavien under gångna tider. 

För närvarande arbetar jag inom ett brett fält, som sträcker sig alltifrån grundfrågor i hebreisk syntax till bruket av syriska formord, samt exempel på översättning till arabiska av bibliska beläggställen i tidiga kristna traktater.

Se Mats Eskhults installationsföreläsning

Otto Fischer, professor i retorik

I min forskning, inom såväl litteraturvetenskap som retorik har jag framför allt ägnat mig åt kommunikationens historiska och mediala former och villkor. Särskilt har jag intresserat mig för hur förändrade former för umgänget med skriftmediet under 1700-talet gjorde det möjligt att kommunicera och formulera nya emotionella och sociala erfarenheter och därmed också möjliggjorde gestaltandet av nya former av subjektivitet, något som kommer till uttryck i den sentimentala litteraturen under århundradets slut. Parallellt med detta har jag också studerat hur den klassiska retorikens ställning på olika sätt kom att förändras i det svenska samhället under 1700-talet. Från att ha varit ett självklart inslag i utbildningsväsendet, och en dominerande teori även för hur litterära texter skulle skrivas, kom dess roll under århundradet att gradvis förändras och osynliggöras. Om detta skriver jag i min senaste bok, Mynt i Ciceros sopor. Retorikens och vältalighetens status i 1700-talets svenska diskussion, som utkommer under hösten 2012.

Se Otto Fischers installationsföreläsning  

Torsten Gordh, professor i klinisk smärtforskning

Min forskning syftar till en djupare förståelse av de mekanismer som orsakar akut och långvarig smärta, för att kunna utveckla en förbättrad diagnostik, och mer effektiva behandlingsmetoder. Cirka tjugo procent av befolkningen lider av någon form av smärta. I de svårare fallen medför detta lidande och låg livskvalitet, ofta med sömnstörning och depression. Långvarig smärta utgör alltså en folksjukdom, och medför mycket stora kostnader för samhället. Orsakerna till varför vissa individer utvecklar kronisk smärta efter skador eller spontant är ännu okända, men har troligen en genetisk bakgrund. De läkemedel som ger god lindring vid akut smärta, ger ofta helt otillräcklig effekt vid den långvariga smärtan. Nya behandlingsprinciper måste utvecklas.

Den långvariga smärtan är ”osynlig”, vilket gör att de drabbade ofta har svårt att bli förstådda. Det finns alltså ett stort behov av nya upptäckter som kan förbättra situationen för smärtpatienterna. I mina pågående forskningsprojekt försöker vi förstå de specifika neurokemiska mönster som karakteriserar olika typer av smärttillstånd. Vi har även lyckats avbilda smärtande processer i kroppen med PET-undersökningar. Projekten bedrivs i nära samarbete med Uppsala Berzelii Center för neurodiagnostik, där kliniker och grundforskare samarbetar. Frågeställningarna utgår från de behov som vi ser hos patienterna. Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset utgör den kliniska basen för min forskning.

Se Torsten Gordhs installationsföreläsning

Wilhelm Graf, professor i gastrointestinal kirurgi

Matsmältningsapparatens anatomi, fysiologi och sjukdomsspektrum erbjuder fascinerande miljöer och utmaningar. Lika väl uttänkt och anpassad till sina funktioner när allt är normalt, lika obarmhärtigt destruktiv och dysfunktionell kan situationen vara vid olika sjukdomstillstånd. Den moderna läkekonsten innebär ett samspel och samverkan mellan kirurgiska och icke-kirurgiska behandlingsmetoder där olika specialiteter kompletterar och potentierar varandra. Samtidigt har den tekniska utvecklingen öppnat möjligheter för minimal invasiv kirurgi som vi bara kunde drömma om för trettio år sedan när jag började min läkarbana. Min forskning har varit inriktad på behandling av olika typer av tarmcancer och även tarmfunktionsrubbningar. Som professor kommer jag både i forskning och kliniskt arbete fortsatt att verka för förbättrade resultat för patienter med dessa problem. Jag vill också verka för en levande och effektiv undervisning inom mina ämnesområden.

Se Wilhelm Grafs installationsföreläsning  

Ólafur Guðmundsson, professor i seismologi

Processer inuti den fasta jorden påverkar vår miljö på många olika sätt. De skapar och koncentrerar de resurser vi utnyttjar (bördig jord, råmaterial och energi) och orsakar katastrofer i form av exempelvis jordskalv och vulkanutbrott. Det mest effektiva sättet att utforska dessa processer är med hjälp av detaljerade studier av de vågor som uppstår via jordskalv (eller sprängningar) och kan penetrera hela jordklotet, det vill säga genom seismologi. Vågornas hastighet och dämpning påverkas av berggrundens innehåll, temperatur, tryck och porositet. De kan därför berätta om berggrundens tillstånd. Det är dock inte enkelt att tyda den information som seismiska vågor bär med sig om jordens inre. Delvis är det på grund av att där vågorna mäts på jordens yta är information från alla djup sammansatt, delvis därför att vågornas utbredning kompliceras av jordens invecklade struktur. För att tolka seismologisk strukturinformation krävs även uppgifter från geologi, geokemi och annan geofysik, till exempel laboratorieexperiment vid högt tryck och temperatur som simulerar jordens inre tillstånd. För att utnyttja seismologi till forskning om jordens inre processer krävs därför kunskaper inom fysik (vågutbredning), matematik (inversionsmetoder, tomografi) och geologi. Min forskning integrerar och utvecklar dessa kunskaper för att bättre beskriva jordens inre struktur både lokalt (10 kilometers skala) och regionalt (1000 kilometers skala). Fokus ligger på vulkaniska och tektoniska processer, både nutida och passerade, som skapar resurser och även risker i samband med vulkanisk och tektonisk aktivitet.

Se Ólafur Guðmundssons installationsföreläsning

Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap

Studier i Sverige och i andra europeiska länder visar att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Dessa medför stort lidande för patienten, samt ökade kostnader för samhället. Trycksår utvecklas oftast då patienten ligger eller sitter länge i samma ställning. Såren kan uppkomma i hemmet, i ambulansen, på akutmottagning, röntgen- eller operationsavdelning, på vårdavdelning eller under rehabilitering. Det är därför viktigt att identifiera vilka patienter som riskerar att utveckla trycksår så att rätt åtgärder sätts in och att adekvat information förmedlas vid fortsatt vård på andra enheter.

Under femton år har jag genomfört forskning med det övergripande syftet att förebygga att trycksår utvecklas under vårdtiden. Ett utvidgat omhändertagande av riskpatienter (till exempel riskbedömning, tryckavlastande madrass och näringstillskott) har utvärderats vetenskapligt. Min forskning visar att dessa omvårdnadsåtgärder har medfört att betydligt färre patienter utvecklar trycksår. Fortsatta studier av omvårdnadsdokumentationen pekar på att patientjournalen inte var en tillförlitlig källa för information om trycksår. Därför har forskningsbaserade beslutsstöd med förhandsbestämda val utvecklats och integrerats i den elektroniska patientjournalen. Både tillförlitlighet och kvalitet i omvårdnadsjournalen har därmed förbättrats.

Den metod för att mäta förekomst av trycksår som jag introducerade 2001 används nu i det nationella patientsäkerhetsarbetet och trycksårsprevalens är en etablerad kvalitetsindikator i svensk hälso- och sjukvård. Pågående forskning undersöker olika faktorer som påverkar om införandet av evidensbaserad trycksårsprevention blir framgångsrikt eller inte, till exempel vårdpersonalens kunskap och attityder, vårdkontext, stödfunktioner, samt ledarskap på olika nivåer.

Se Lena Gunningbergs installationsföreläsning

Eva Hellman, professor i religionsvetenskap, särskilt religionshistoria

I min forskning om politisk religion har jag arbetat med hindutvarörelsen som återanvänder hinduiska begrepp och symboler på en ideologisk och politisk nivå i syfte att omvandla det sekulära, demokratiska Indien till en hinduisk stat, där den politiska makten ligger hos dem som anses kompetenta att tolka dharma, den transcendenta princip som är navet i hindutvadiskursen.

Inom fältet religion och genus har jag studerat hinduiska konstruktioner av kvinnligt kön. Bland feminister finns ett betydande intresse för gudinnor i olika religioner. En outtalad förutsättning för detta intresse har varit tanken att gudinnedyrkan är en källa till kraft för kvinnor. Inom hinduismen har gudinnor emellertid en stark ställning samtidigt som kvinnors underordning är tydlig. En slutsats är att föreställningar om gudinnor kan bli en befriande kraft för kvinnor först när de patriarkala läsarterna har upphävts.

Jag har också utvecklat kritisk teori och argumenterat för en heuristisk avgränsning av kategorin religion, där inte en skarp gräns dras mellan religion och inomvärldsliga utopier, det vill säga sådana fenomen jag har fokuserat på i de båda tidigare nämnda forskningsfälten.

Se Eva Hellmans installationsföreläsning

Kaj Hobér, professor i internationell investerings- och handelsrätt

Ämnet internationell investerings- och handelsrätt utgör del av den traditionella folkrätten. Ämnesområdet sträcker sig även till nationell civil- och processrätt, skiljedomsrätt och till internationell privaträtt.

Min forskning och undervisning omfattar tre fokusområden. Det första avser lösandet av internationella tvister inom handel och ekonomi. Jag har främst bedrivit forskning om så kallade investeringstvister. Dessa är tvister mellan en investerare och en stat baserade på folkrättsliga traktat om investeringsskydd. Dessutom har jag studerat och analyserat tvistlösning genom skiljedom beträffande kommersiella tvister. En annat viktig aspekt inom detta första fokusområde är studium och analys av tvister inom ramen för WTO (Världshandelsorganisationen). Ett viktigt forskningsområde är även gräns- och territorialtvister särskilt såvitt de involverar anspråk på olika slags naturresurser. Exempel på sådana potentiella tvister är konkurrerande anspråk i Arktis, Sydatlanten (Falklandsöarna) och Sydkinesiska sjön.

Denna typ av tvister sammanfaller delvis med det andra fokusområdet: rättsliga aspekter på energifrågor. Energi är en av vår tids viktigaste frågor. Jag koncentrerar mig på de rättsliga aspekterna, särskilt utifrån ett internationellt perspektiv. Från ett europeiskt perspektiv är en central fråga hur tillgången på energi skall kunna säkras till exempel genom leveransen av olja och gas från Nordsjön, Mellanöstern, och före detta Sovjetunionen. Ryssland och övriga länder som tillhört före detta Sovjetunionen är det tredje fokusområdet för min forskning. Den inriktas bland annat på analys och förståelse av den energipolitik, som styr dessa länders agerande i energifrågor. Mitt forskningsintresse kommer även att inriktas på frågan i vilken utsträckning rysk civilrätt, associationsrätt och processrätt är rätt utformad och tillämpad för en marknadsekonomi.

Se Kaj Hobérs installationsföreläsning

Susanne Höfner, professor i dynamisk astrofysik

Mot slutet av sina liv utvecklas de flesta stjärnor till svala jättestjärnor med en lyskraft som motsvarar tusentals till tiotusentals gånger solens. Denna utvecklingsfas präglas av massiva utflöden av gas, så kallade stjärnvindar, som transporterar nybildade grundämnen som kol bort från stjärnan i en ständigt ökande takt. Stoftkorn – små fasta partiklar – som bildas i de yttre lagren av jättestjärnorna är den troliga drivkraften bakom stjärnvindarna. Genom att fånga upp en del av stjärnans strålning accelereras stoftkornen bort från stjärnan och drar med sig den omgivande gasen. Målet med mina aktuella forskningsprojekt är att förstå de processer som transporterar de nya grundämnen som har bildats genom kärnfusion i stjärnornas inre upp till ytan och ut i rymden, där de kan ingå i nya generationer av stjärnor och planeter. Vår forskargrupp utvecklar nya numeriska modeller för stjärnvindar som direkt kan jämföras med observationer och levererar viktig data för modeller av stjärnors och galaxers utveckling. Att lösa stjärnvindarnas gåtor hjälper oss att förstå hur atomer som i dag finns i vår omgivning och i våra egna kroppar en gång i tiden lyckades lämna de stjärnorna där de bildades.

Se Susanne Höfners installationsföreläsning

Jan Isberg, professor i elektricitetslära

Kisel (Si) är i dag det material som används i de flesta elektroniska tillämpningar. För många applikationer, till exempel inom kraftelektronik och högfrekvenstillämpningar, finns dock andra material som har mycket bättre elektriska egenskaper än kisel, så kallade halvledare med brett bandgap. Jag är främst intresserad av det halvledarmaterial som potentiellt har de allra bästa egenskaperna, nämligen kol (C) i form av tunna diamantfilmer. Diamant är ett av de mest extrema material som finns; detta gäller såväl mekaniska, termiska, optiska som elektriska egenskaper. Så har diamant den högsta värmeledningsförmågan av alla material – 5 gånger högre än koppar. De extrema materialegenskaperna gör diamant till ett både lockande och gäckande material i många tekniska tillämpningar. Hittills har utvecklingen av komponenter i diamant hämmats av att både naturlig och syntetisk diamant innehåller alltför mycket defekter och föroreningar. Nyligen har det dock skett ett genombrott på detta område och det är nu möjligt att göra tunna skivor av högren diamant, lämpad för elektroniktillämpningar, med så kallad kemisk ångdeponering. Min forskning är huvudsakligen inriktad på att studera laddningstransport i diamant och jämföra med datorberäkningar baserade på metoder från kvantmekanik och statistisk mekanik samt på att utveckla processteknik för diamant med sikte på att demonstrera fungerande komponenter i detta material.

Se Jan Isbergs installationsföreläsning  

Britt-Inger Johansson, professor i konstvetenskap

Jag har medverkat i flera forskningsprojekt och har i huvudsak ägnat mig åt forskning om kyrkor och slott under 1800-talet. I Bildskrud i svenska kyrkor (1996–99) studerade jag muralmåleri under 1800-talet i svenska kyrkor. Jag har även deltagit i det tvärvetenskapliga projektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria (1998–2000), vilket var förlagt vid Riksantikvarieämbetet. Inom ramen för detta projekt inventerade jag Östergötlands kyrkor, och jag författade även uppsatser om kyrkobyggande under 1800-talet och om kyrkorestaureringarna i detta landskap. Jag deltog vidare i projektet Makt, myter och media kring Karl XIV Johan (2005–08) där jag – med forskningen förlagd till Nationalmuseum – studerade de kungliga slotten som arenor för maktutövning och hur de användes av Carl XIV Johan för att främja legitimiteten hos den nya ätt som han grundade. Jag har även medverkat i ett projekt om de kungliga slotten,där jag har skrivit en uppsats om Drottningholms slott under 1800-talet. För närvarande arbetar jag på en studie om staden som litterär konstruktion, det vill säga om hur stadsmiljöer och byggnader brukas i skönlitterära sammanhang, med Istanbul som exempel. Jag har varit redaktör för flera vetenskapliga analogier senast – tillsammans med Uppsalahistorikern Mikael Alm – Scripts of Kingship. Essays on Bernadotte and Dynastic Formation in an Age of Revolutions, Opuscula Historica Upsaliensis 37 (2008).

Se Britt-Inger Johanssons installationsföreläsning

Stefan Jonsson, professor i företagsekonomi, särskilt organisation

Normer är en sorts mjuka regler om vad som är rätt att göra i vissa sociala sammanhang. Forskning kring normer är viktigt då det ofta antas att människor och organisationer styrs och agerar utifrån en instrumentell – i kontrast till en normbaserad – rationalitet. I tidigare forskning har jag visat på professionella normers effekter på hur organisationer konkurrerar; inom till exempel finansvärlden påverkas produktlanseringar av huruvida produkten är förenlig med den förhärskande professionella normen inom organisationen. Vidare har jag visat på hur media är en viktig medkonstruktör av konsumentnormer för bedömning av finansiella produkter; sättet vi värderar fonder mot varandra styrs till del av hur tidningarna tycker vi ska göra. En intressant aspekt av normer är att de inte nödvändigtvis ger precisa reglerande effekter. Eftersom organisationer och dess gränser är suddiga för de flesta av oss tenderar man agera på organisatoriska normöverträdanden, som företagsskandaler, genom att straffa ett flertal organisationer som liknar den som syndat.

Frågor som berör mig framöver är hur en specifik, men vitt spridd, norm om konkurrensutsättning brett inverkar på organiserandet i samhället. I ett tidigare Sverige fanns det starka normer om att, till exempel, skola, utbildning, vård och omsorg inte skulle konkurrensutsättas. I dag är det annorlunda och konkurrensutsättning ses som en förutsättning för effektivitet, innovativitet och framsteg. En anledning till att man skapar organisationer i ett samhälle är dock just för att skydda vissa funktioner från konkurrens, och det är oklart vilka långsiktiga effekter detta normskifte kommer att ha för organiserandet av dessa centrala samhällsfunktioner. I konkurrensutsättningens spår följer till exempel en rad organisatoriska konsekvenser – såsom introduktionen av mät- och utvärderingsinstrument. Hur påverkar dessa organisationer, organiserande, och människorna i organisationerna?

Se Stefan Jonssons installationsföreläsning

Olof Karis, professor i fysik

I min forskning har jag intresserat mig för gränsytor hos skiktade strukturer av magnetiska material för den digitala informationsåldern. Utvecklingen mot allt högre informationstäthet hos dataminnen, ger nya utmaningar då de skikt som bygger upp till exempel en magnetisk sensor reduceras till endast några tiotals atomlager. Med så tunna lager kommer funktionaliteten att domineras av gränsytorna mellan de ingående skikten. Det blir därmed avgörande att kunna förstå egenskaper hos de ingående gränsytorna på en atomär nivå. I min forskning har vi utvecklat metoder för att karakterisera egenskaper hos bland annat sådana gränsskikt. Informationen fås genom att spektroskopiskt studera hur elektronstrukturen i provet förändras när de ingående gränsytorna ändras.

Spektroskopiska studier av begravda gränsskikt kräver speciella ljuskällor och instrumentering. Med moderna synkrotronljuskällor, som ger oss mycket intensiv röntgenstrålning, kan vi i dag göra studier av elektronstrukturen vid höga röntgenenergier. Detta möjliggör studier av begravda gränsytor och egenskaper som härrör sig från materialets inre, snarare än ytan, där effekter som motsvarar att atomer på var sida om gränsytan byter plats med varandra, kan identifieras. Sådan precision är svår att uppnå med andra metoder. Vi arbetar nu med att studera egenskaperna hos nya materialkombinationer som kan komma att användas i framtida magnetiska sensorer i datorns hårddisk. Materialen har egenskaper som tillåter bredden av den magnetiska sensorn att krympa till 50 atomlager med tillräcklig känslighet för att läsa av den magnetiska informationen. Så små dimensioner kommer att vara en realitet när man skall öka tätheten av lagrad information ytterligare.

Se Olof Karis installationsföreläsning

Anna-Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik

Genom språket hanterar vi omvärlden och deltar i samhällslivet. Sociolingvistiken har traditionellt studerat hur människors språkbruk speglar sociala sammanhang, men har alltmer börjat intressera sig för hur vi med språket också skapar och förändrar de situationer och verksamheter vi är med i. Interaktionsanalysen har lärt oss hur samtalsdeltagare tillsammans konstruerar både sina roller och det som sägs i samtalet. Diskursanalysen har visat hur sociala kategorier och normer skapas genom språkliga benämningar och beskrivningar.

Det skrivna språket är lika socialt som det talade. På internet formar deltagare sina identiteter och relationer i profiler och inlägg. Det kan verka muntligt och informellt, men skriften för ofta med sig speciella sociala villkor och roller. I mina studier av kommunikation i arbetslivet har jag sett hur skrivande medför ansvar, på gott och ont. Det gör exempelvis dokumentationen inom vård och omsorg problemfylld för de anställda. Att studera hur människor löser kommunikativa dilemman i tal och skrift ger kunskap om mycket mer än om språket i sig.

Se Anna-Malin Karlssons installationsföreläsning  

Göran Laurell, professor i oto-rhino-laryngologi

Ämnesområdet öron-, näs- och halssjukdomar innefattar tillstånd inom ett brett medicinskt spektrum, från sjukdomar i sinnesorgan till cancer i munhåla, svalg och strupe (huvud- och halscancer). Mina forskningsområden utgår från ett intresse för patienter med huvud- och halscancer, speciellt de biverkningar och seneffekter av behandlingen som patienterna kan drabbas av. Det är främst två områden som min forskning har fokuserats kring, läkemedelsutlöst hörselnedsättning och nutritionsproblem på grund av sväljningssvårigheter.

Cytostatikapreparatet cisplatin används vid behandling av ett antal olika cancersjukdomar och kan ge bestående biverkningar i form av hörselnedsättning och tinnitus. Denna typ av skada drabbar innerörats hörselsnäcka och främst dess hårceller. I min forskning har jag inriktat mig på att förstå hur skadorna uppstår och hur de experimentellt kan förhindras. Ett viktigt fynd är att cellskadorna är beroende av transporten av cisplatin från blodbanan till hörselsnäckan. Under experimentella betingelser har min forskargrupp lyckats förhindra dessa skador genom en lokalbehandling av innerörat. Sådan kunskap behövs för att man ska kunna undvika hörselnedsättning hos patienter under cisplatinbehandling.

Behandling av patienter med huvud- och halscancer sker främst med strålbehandling och/eller kirurgi. En stor del av patienterna drabbas tillfälligt av sväljningssvårigheter under behandlingen men för många blir sväljningssvårigheterna permanenta. Patienterna fortsätter i allmänhet att förlora i vikt lång tid efter behandlingen. Min forskning inom detta område syftar till att bättre förstå vilka patientgrupper som riskerar att ta skada av sväljningssvårigheterna och sekundära nutritionsproblem.

Se Göran Laurells installationsföreläsning

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt

Frågor om tjänsteansvar, kontroll och revision av det allmänna, däribland stat och kommun, är centrala inom förvaltningsrätten och väsentliga för att bygga upp och bibehålla det allmänna förtroendet för den offentliga förvaltningen och slutligen dess legitimitet. I Sverige har vi varit relativt förskonade från större skandaler inom stat och kommun. Utvecklingen går dock mot en ökad medvetenhet om att vi även i Sverige behöver instrument för att skydda oss mot korruption och allmän misskötsel inom myndigheter. Det allmännas förhållande till medborgare och kommunmedlemmar regleras på en rad olika sätt. Förvaltningsrätten innehåller bland annat regler för enskildas rättigheter och skyldigheter när de träder i kontakt med myndigheter. Rättsskyddsfrågorna är centrala inom detta rättsområde. Vidare finns regler för hur kontroll av den offentliga förvaltningen ska utövas och, när så krävs, hur ansvar ska kunna utkrävas hos felande myndigheter och tjänstemän.

Min forskning har primärt varit inriktad på frågor om kontroll och ansvar i offentlig förvaltning. Tyngdpunkten har legat inom den kommunala sektorn. Jag har behandlat kontroll och ansvarsfrågor i en kommunalrättslig kontext. Olika kommunala så kallade affärer, Motalaskandalen, Göteborgshärvan med flera, har medfört att ämnet ständigt varit aktuellt. För närvarande arbetar jag med ett projekt med titeln En oberoende offentlig förvaltning. Avsikten är att det ska bli flera skrifter som tar upp olika aspekter på hur oberoendet regleras och upprätthålls i offentlig förvaltning. Den första delen är en monografi om jäv. Forskningen är samhällstillvänd där fokus ligger på kontakter med aktörer inom den offentliga förvaltningen. Statliga myndigheter och kommuner är adressater för många av mina publikationer. Merparten av min produktion har en direkt användning inom stat eller kommun. Forskargärningen har också en empirisk och handlingsinriktad sida, där jag bland annat söker klargöra eller förändra rättsläget genom studiet av rättsprocesser.

Se Olle Lundins installationsföreläsning

Mia Lövheim, professor i religionssociologi

Religionssociologisk forskning behandlar det ömsesidiga samspelet mellan religion och framför allt efterkrigstidens samhälleliga och kulturella utveckling. Från ett tidigare fokus på kyrkosociologisk forskning och sekulariseringsteorier har de senaste årens aktualisering av religion i samhällsdebatten inneburit en bredare inriktning mot nya och mångfaldiga relationer mellan religion och modernitet. Hur uttrycks religion i medier och populärkultur? Hur agerar religiösa organisationer i civilsamhället? När och hur blir religion en politisk fråga? Hur kan religiösa värderingar och handlingar förenas med sekulära, demokratiska ideal? Detta är frågor som studeras inom pågående forskningsprojekt.

Min forskning har fokuserat på nya, digitala medier som arenor för religiös identitet, värderingar och kön främst bland unga, och på ungas förhållningssätt till religion i dag. En drivkraft har varit att problematisera antaganden om hur medier påverkar religion och värderingar genom att visa på komplexitet och variation, främst utifrån unga kvinnors situation. Min pågående forskning bedrivs inom The Impact of Religion, en pågående excellenssatsning vid Uppsala universitet, och handlar om religion och värderingar i ledare och debatt i svensk dagspress åren 1975–2010.

Se Mia Lövheims installationsföreläsning

Irene Molina, professor i kulturgeografi, särskilt bosättning och bebyggelse

Min forskning har sedan tidigt kretsat kring de utmaningar som målet att uppnå den rättvisa staden innebär. Rumslig segregation är ett av stadens äldsta och mest universella fenomen. Redan den förindustriella staden präglades av socioekonomiska och religiösa indelningar som innebar att mötet mellan olika sociala grupper uteblev. I dagens postkoloniala värld handlar den urbana segregationen om klass, om kön, om religion och om etnicitet eller ras. Bakom de indelningar som forskningen identifierar döljer sig makt- och ideologiska strukturer samt bärande diskurser som reproducerar dessa strukturer. Samtidigt agerar individer och grupper bakom dessa strukturella ramar och kan – om de lokala bostadsmarknaderna tillåter det – förstärka separationen i staden genom självsegregering. Forskningen varnar för uppkomsten av fragmenterade och dysfunktionella städer där våld i sina olika former kan bli några allvarliga konsekvenser. Städer runt om i Europa och även i Sverige har blivit hem för sexualiserat och rasifierat våld. Hatbrott, våld mot kvinnor och utsatta papperslösa migranter är några exempel på dessa uttryck av våld. Människor undviker att vistas på vissa platser och under vissa tider när de upplever att de på grund av kön, religion eller hudfärg är särskilt utsatta. Rätten till staden i en segregerad verklighet blir alltmer inskränkt för dessa grupper. Segregation anses numera också utgöra ett hot mot miljömålen om en hållbar stadsutveckling. Utmaningen för forskningen handlar om att generera och kommunicera kunskap om de problem som den urbana segregationen innebär, mekanismerna för dess produktion och reproduktion och de möjliga vägarna in i en stad för alla. 

Se Irene Molinas installationsföreläsning  

William Morris, professor i biologi, särskilt bevarandebiologi hos växter

I min forskning som populationsekolog har jag studerat hur ekologiska faktorer såsom klimat och samspelet mellan arter skapar dynamik i olika populationer (grupper av individer av samma art inom ett särskilt område). I synnerhet har jag, utifrån ett populationsperspektiv, studerat människans inverkan på andra arters fortbestånd, det område som kallas bevarandebiologi. Jag har använt matematiska modeller för att beräkna risken för att olika populationer skall dö ut, och för att utveckla strategier för att reducera denna risk. Den pågående klimatförändringen – till stor del förorsakad av mänskliga aktiviteter – har ställt ekologerna inför den stora utmaningen att förutse hur olika arters geografiska utbredning kommer att förändras när klimatet blir ett annat. Utifrån ett populationsperspektiv kan ett stigande populationsantal i början av en förändringsperiod, och ett sjunkande antal i dess slut, vanligen tolkas som en signal om en förestående omdaning. Mina kolleger och jag undersöker på populationsnivå olika växtarters reaktioner på klimatförändringen inom deras utbredningsområde, och på så sätt kan vi bidra till ökad förståelse av varför arternas utbredning slutar där de gör under dagens förhållanden – samt bättre kunna förutse deras kommande utbredning i framtidens klimat. Mycket av detta arbete har rört växterna på norra halvklotets tundra, varav många är karakteristiska för den svenska fjällvärlden. En viktig del av min forskning (som professor i bevarandebiologi hos växter) består i att fastställa om dessa växter kommer att kunna fortsätta att existera i ett framtida Sverige med varmare klimat.

Se William Morris installationsföreläsning

Veturliði Gunnar Óskarsson, professor i nordiska språk, särskilt isländska

Jag har sedan 1990-talet ägnat mig mycket åt forskning om främmande påverkan på isländskan. Min avhandling, framlagd 2001, handlade om medellågtysk påverkan på äldre isländska och jag har fortsatt försöka ta reda på hur lånord har tagits upp i språket genom tiderna: vilka som har lånats in och vilka som har fått ge vika för den starka motviljan mot lånord som länge har härskat på Island. Jag har bland annat skrivit om lånorden ske och blífa (sv. bli) i isländskan, ord med prefixet an‑ (sv. anta), suffixen ‑ansk och ‑isk som används vid bildandet av adjektiv som anger nationalitet (sv. kubansk, samisk). Mitt intresse för ord har också lett till att jag de senaste tio åren har varit med i redaktionen för två lexikografiska tidskrifter. Jag har också varit aktiv i diskussionen om isländsk språkpolitik och allmänt om isländskt språk under senmedeltid och nyare tid. Sedan ett par år tillbaka deltar jag i ett internationellt projekt om uppkomsten av nationell språkstandard i isländskan under 1800-talet, och i ett annat projekt kommer jag att undersöka hur islänningarna hänvisar till språket i sin strävan efter självkänsla och identitet. För övrigt växlar jag gärna mellan språkforskning och filologi, det vill säga undersökning och utgivning av äldre texter där huvudmålet är förståelse av texternas historiska och kulturella kontext.

Se Veturliði Gunnar Óskarssons installationsföreläsning

Mats Persson, professor i idé- och lärdomshistoria

Min forskning kan ämnesmässigt delas in i fyra grupper. Ett första ämnesområde gäller svensk filosofi och kulturdebatt från slutet av 1800-talet till första världskriget. Här har fokus legat på den filosofiska idealismens kris med utgångspunkt i den svenske filosofen Vitalis Norström. Det andra området gäller historietänkandets historia under perioden 1750–1920. Här har jag dels undersökt den tyske filosofen Friedrich Nietzsches historiekritik, dels presenterat och analyserat moderna forskningslägen rörande den så kallade historismen. Ett tredje ämnesområde gäller den grekiska antiken; jag har diskuterat Platon och moderna tolkningar av hans filosofi. Det fjärde området gäller historieteori, och här har jag behandlat bland annat mentalitetshistoria, begreppshistoria och filosofihistoria. Vidare har jag intresserat mig för ämnesövergripande och tvärvetenskapliga ansatser, särskilt i relation till filosofi, historia och antikvetenskap, samt för frågor om forskningens relation till undervisningen.

För närvarande är jag engagerad i två forskningsprojekt, dels en studie av antik historieskrivning med fokus på frågan om dess övergripande karaktär jämfört med vad som betraktas som historia i dag, dels ett samarbete med filosofer rörande kritik och omdöme i relation till historiska perspektiv och relativiseringar.

Se Mats Perssons installationsföreläsning  

Stephan Pomp, professor i tillämpad kärnfysik med inriktning mot kärndata

Samspelet mellan storskaliga tekniska och medicinska frågeställningar och det tillhörande behovet av kärnfysikalisk grundforskning är det som fascinerar mig med ämnet tillämpat kärnfysik. 

En nyckelfråga med global relevans som min forskning berör är morgondagens nukleära energiförsörjning samt behovet av minskning av den tillhörande avfallsproblematiken. Nya avancerade reaktorsystem, den så kallade fjärde generationen, kan leda till både bättre resursanvändning och drastiskt reducering av de nödvändiga slutförvarstiderna. Även på medicinska områden som dosimetri och strålbehandling av cancerpatienter bidrar vi med detaljerad kunskap om kärnreaktioner.

Gemensamt för de nämnda tillämpningarna är neutronens viktiga och ofta avgörande roll. Därför handlar min forskning inom experimentell kärnfysik med främst snabba neutroner om noggranna mätningar av kärnreaktioner som till exempel kärnklyvning. Mätresultaten leder till förbättrade teoretiska kärnmodeller och därmed bättre databaser som vi sedan använder i datorsimuleringar för studier och optimeringar av stora tekniska system.

Jag uppskattar också det faktum att vår typ av forskning genomförs i en miljö som är starkt präglat av internationella samarbeten med partners från bland annat Finland, Frankrike, Japan, och Nederländerna.

Se Stephan Pomps installationsföreläsning

Anna Qvarnström, professor i biologi, särskilt zooekologi

Jag undersöker en av de mest centrala frågeställningarna inom evolutionsbiologin. Hur uppstår nya arter? För att ta reda på det studerar jag två unga fågelarter, halsbands- och svartvit flugsnappare, som fortfarande korsar sig och utbyter genetiskt material med varandra. De började skiljas åt för cirka en miljon år sedan när de förekom på olika platser under upprepade istidsperioder. Min grupp undersöker vad som händer nu när de båda arterna förekommer tillsammans på Öland. Är deras nischer så pass olika att de inte konkurrerar ut varandra? Vilka faktorer gör att de fortfarande korsar sig med varandra och vilka evolutionära förändringar krävs för att genflödet mellan dem ska upphöra? Ett unikt särdrag i mitt studiesystem är att jag kan följa individer från vagga till grav. Det gör att jag kan ta reda på vilka konsekvenser genflödet mellan arter har efter flera generationer. Vi använder oss också av familjesläktträd för analyser av nedärvningsmönster av karaktärer som kan vara viktiga i artbildningsprocessen samt för identifiering av eventuella ”artbildningsgener”. I ett annat studiesystem undersöker vi ett tidigare skede i artbildningsprocessen, det vill säga när populationerna börjar skilja sig åt. I Bocas del Toro regionen i Panama har olika populationer av pilgiftsgrodor (släktet Pumilio) blivit geografiskt åtskilda på olika öar när havsytan steg under de senaste tiotusen åren. På fastlandet är alla grodor röda men på öarna varierar de i färg och kan också vara gröna, gula eller blå. Varningsfärgade grodor är aggressivare, rör sig mer och ropar på honor från mer exponerade platser, eftersom de inte behöver gömma sig då den röda eller gula färgen signalerar giftighet till predatorerna. En intressant fråga är om det är högre sannolikhet för att populationerna ska bli reproduktivt isolerade när flera karaktärsdrag, till exempel färg och beteende förändras tillsammans på det här sättet.

Se Anna Qvarnströms installationsföreläsning

Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi

Min forskning har fokuserat på tre huvudteman: frågor rörande det filosofiska tänkandets historia liksom filosofihistoriska frågor; språk- och vetenskapsfilosofiska frågeställningar; samt universitets- och utbildningspolitiska spörsmål. Dessa tre huvudintressen knyts samman av en problematisering av vad det innebär att tillhöra en tradition, att ha en historia, och hur detta påverkar människans möjligheter att tänka och handla. Svaren på dessa frågor, menar jag, är inte bara ”filosofiska” i en akademisk mening, utan har relevans för det dagliga livet, såväl i vetenskap som i samhället i stort.

Min mångåriga verksamhet på olika ansvarsposter inom det akademiska livet har föranlett att min forskning har kommit att alltmer upptas av frågor kring kunskapens, vetenskapens och bildningens värde och möjligheter, och att ställa kritiska frågor kring vad en utbildning egentligen är och vilka syften den ska tjäna, samt hur akademisk forskning och den högre utbildning bäst kan och bör organiseras för att fylla dess syften.

Se Sharon Riders installationsföreläsning

Lena Rydholm, professor i kinesiska

När jag studerade vid Pekings universitet blev jag intresserad av klassisk kinesisk litteratur. Min doktorsavhandling handlade om en form av lyrisk poesi som sjöngs till musik och som var mycket populär under Songdynastin (960–1279). Därefter deltog jag i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Litteraturen i världsperspektiv med en studie om genreteorier och litterära genrer i Kina i äldre tid som publicerades i Literary History. Towards a Global Perspective (2006). Därefter har jag forskat om kinesisk litteraturteori, genre- och stilteori i äldre och modern tid. Flera av mina artiklar har utgivits på kinesiska av Peking University Press. Mitt nuvarande forskningsprojekt handlar om synen på den kinesiska romanen i äldre och modern tid.

Jag har även varit en av projektledarna för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om samtida kinesiska medier, varit redaktör för antologier, samt publicerat artiklar om medier i Kina och om det kinesiska nyårsprogrammet på China Central Television. Jag har ett nära samarbete med Communication University of China i Peking vad gäller både forskning och utbildning.

Se Lena Rydholms installationsföreläsning

Daniel Stattin, professor i civilrätt, särskilt associationsrätt

Min forskning faller i huvudsak inom två delar av associationsrätten, aktiebolagsrätt och aktiemarknadsrätt.

I aktiebolagsrätt har jag särskilt intresserat mig för frågor om styrning, ansvar och beslutsfattande, vad som ofta benämns corporate governance, samt rättshandlingsfrågor och ställföreträdarskap för aktiebolag. Mitt mest betydande verk på området är avhandlingen Företagsstyrning. En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning (andra upplagan, 2008).

I aktiemarknadsrätt har jag främst forskat om rättsreglerna kring publika företagsförvärv, så kallade takeovers, där mina viktigaste forskningsresultat återfinns i monografierna Takeover. Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden enligt svensk rätt (2 upplagan, 2009) och Gränsöverskridande takeover-erbjudanden. Om jurisdiktionella begränsningar i erbjudandens räckvidd (2012). Mitt numera huvudsakliga forskningsprojekt behandlar rättsfrågor kring incitamentsprogram till styrelseledamöter och företagsledning i aktiemarknadsbolag.

Se Daniel Stattins installationsföreläsning

Andreas Strömbergsson, professor i matematik

Huvudämnet för min forskning är talteori, som är den gren av matematiken som rör heltalens egenskaper. Talteoriska frågor är ofta enkla att förklara även för icke-matematiker, men de visar sig inte sällan vara mycket svåra att besvara; flera problem har studerats intensivt i långt mer än hundra år, men är fortfarande olösta. Trots att talteoretiska problem till stor del studeras för sin egen inneboende skönhets skull, har resultat inom talteori flera gånger visat sig ha oförutsedda och viktiga tillämpningar på andra områden, inom och utanför den rena matematiken.

Ofta har framsteg i talteori gjorts med hjälp av metoder från andra grenar av modern matematik. Min egen forskning befinner sig just i gränslandet mellan talteori och flera andra matematiska områden. Några av mina arbeten rör den så kallade periodiska Lorentz-gasen, vilket är en klassisk idealiserad modell införd av Hendrik Lorentz 1905 för att beskriva elektroners rörelse i en metall: Man betraktar en stor mängd punktpartiklar som rör sig i ett ”biljardspel” bestående av regelbundet utplacerade, klotformiga hinder. För denna modell har jag i samarbete med Jens Marklof gett ett stringent matematiskt bevis för en makroskopisk transportekvation enbart utifrån de givna mikroskopiska lagarna. 

Se Andreas Strömbergssons installationsföreläsning

Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa

Jag intresserar mig i forskning och undervisning om allt vi kan men ändå inte gör, det så kallade ”know do gap”. Åtta miljoner barn dör före fem års ålder i år. Vi har tillräcklig medicinsk kunskap för att förebygga och bota två tredjedelar av dessa dödsfall, om vi når ut med den. Mitt område är implementeringsforskning, vilket handlar om hur vi kan ta tekniker som fungerar på laboratoriet och för enskilda patienter till att fungera storskaligt för hela befolkningar. Sedan drygt tio år samarbetar jag med kolleger vid Makerere Universitet i Uganda med fokus på akut febersjukdom hos barn, speciellt lunginflammation, malaria och diarré, samt nyföddas hälsa. Hur kan vi i ett resurssvagt hälsosystem med cirka 100 kronor tillgängliga per person och år, och brist på sjukvårdspersonal, se till att rätt barn får rätt medicin i rätt tid och rätt dos för sin sjukdom, utan att vi för den skull överanvänder malariamedicin och antibiotika? Vi använder så kallade Community Health Workers, samt i våra senare studier även små privatapotek, och har omsatt flera resultat i förändrade riktlinjer från WHO och UNICEF. Ett relaterat forskningsintresse är hur vi kan stärka hälsosystemens kapacitet på distriktsnivå för att implementera evidensbaserade interventioner, med pågående EU- och Gatesfinansierade studier i Uganda och Tanzania.

Gemensamt för alla mina studier är att jag bedriver dem i partnerskap med kolleger i låginkomstländer vid hälsoministerier och forskningsinstitut. Jag har ett stort intresse för att utveckla universitetssamarbeten med den större delen av världen, och är övertygad om att stora vetenskapliga landvinningar och svar på mänskliga ödesfrågor kräver partnerskap mellan universitet, lärare och forskare i hela världen: hög-, medel-, och låginkomstländer. 

Se Stefan Swartling Petersons installationsföreläsning

Gesa Weyhenmeyer, professor i biologi, särskilt akvatisk biogeokemi

Vatten är nödvändigt för allt känt liv. Det ligger i allmänhetens intresse att bevara en tillräckligt bra vattenkvalitet. Kvalitetsaspekten styrs av många, för det mesta mycket komplexa, biogeokemiska processer i och utanför vattensystemen. I min forskning analyserar jag vattenkvalitetsförändringar i rum och tid och relaterar dessa till lokala, regionala och globala naturliga och mänskliga drivfaktorer. Av särskilt intresse är förändringar i mängden organiskt kol i vatten. Organiskt kol är ett centralt ämne för en rad olika biokemiska processer. Dessutom påverkar det dricksvattenkvaliteten, och det kan omvandlas till koldioxid som släpps ut till atmosfären där det bidrar till växthuseffekten. Genom att jag använder mig av data från tusentals sjöar och vattendrag är min forskning en viktig byggsten i ett antal nationella och internationella starka forskningsmiljöer. En del av min forskning används även av FN:s klimatpanel och andra internationella organisationer. De senaste studierna visade till exempel att koldioxidutsläppen från världens insjöar motsvarar nästan en fjärdedel av utsläppen från all fossil förbränning. Sådana exempel använder jag gärna i min undervisning som jag anser är en viktig del av mitt arbete. Under de närmaste åren kommer min forskning fortsatt att vara inriktad på organiskt kol men fokus kommer att vara på interaktioner med andra ämnen och på kvalitetsförändringar i landskapet.

Se Gesa Weyhenmeyers installationsföreläsning

Laila Zackariasson, professor i civilrätt

Ämnet civilrätt utgörs av rättsregler som rör den inbördes relationen mellan enskilda personer och sammanslutningar. Vissa regler återfinns i lagar eller förarbeten eller kan utläsas ur rättspraxis. Andra är oskrivna och framskymtar bara som bakomliggande principer till övrig reglering. Att analysera dessa allmänna principer utgör en fascinerande uppgift för mig som forskare i rättsvetenskap.

I min forskning har jag främst fokuserat på allmänna principer inom civilrättens förmögenhetsrättsliga del. I doktorsavhandlingen Direktkrav har jag undersökt rätten för en part att rikta anspråk inte bara mot motparten i ett avtal utan även mot en annan person med motsvarande förpliktelse till motparten. Bland annat har den allmänna principen om avtals subjektiva begränsning där studerats. Monografin Borgenärsskydd och specialitet innehåller i sin tur en analys av allmänna principer för borgenärsskydd. Den fråga som där har studerats är vad som krävs för att en part ska vara skyddad mot att egendom, som motparten är skyldig att prestera, i stället tas i anspråk för att tillgodose motpartens allmänna förpliktelser, till exempel genom konkurs.

För närvarande planerar jag att i en mindre forskargrupp studera principiella lösningar på den konflikt som uppstår när någon köper egendom från en obehörig säljare, allmänna principer för omsättningsskydd.

Se Laila Zackariassons installationsföreläsning

PerOla Öberg, professor i statskunskap

Min forskning har kretsat kring klassiska frågeställningar om demokrati och makt, med betoning på det civila samhällets roll i styrelseskicket. Jag har visat att intresseorganisationers ledningar under vissa förutsättningar kan vara beredda att mildra sina krav och förankra detta bland medlemmarna. Kunskap om detta har betydelse om vi vill utforma styrelseskicket så att medborgarinflytande blir möjligt, utan att hela samhällets bästa får stå tillbaka för rena särintressen. Ett annat huvudtema har varit frågan om hur tillit (förtroende mellan människor) etableras och vilken funktion detta fyller. Detta är en central samhällsvetenskaplig frågeställning, eftersom vi vet att enskilda arbetsplatser såväl som samhället i stort fungerar mer effektivt på en rad olika sätt om de berörda litar på varandra. Vår forskning har visat att tillit på arbetsplatser och mellan organisationer förstärks om regelverken (institutionerna) uppfattas som rättvist utformade. Min nuvarande forskning handlar om kunskap och politik. Hur kan vi ordna beslutsprocesser så att beslutfattarna kan utnyttja det rådande kunskapsläget på bästa sätt? Och kan vi åstadkomma det utan att demokratin hotas av expertvälde och en urvattning av politiken?

Se PerOla Öbergs installationsföreläsning