Nya professorer 2013
27 nya professorer installerades vid Uppsala universitet 15 november 2013. Här presenterar de själva sin forskning.
Anders Ahnesjö, medicinsk strålningsfysik
Joniserande kallas den strålning som har energi nog för att slå ut bundna elektroner från materia som bestrålas. När träffade atomer ingår i levande cellers arvsmassa kan skador uppstå som överskrider cellens förmåga att reparera arvsmassan. Felaktigt reparerad DNA kan leda till vävnadsskador, och i sällsynta fall orsaka cancer. Vid litet högre stråldoser ökar sannolikheten att bestrålade celler slås ut. Eftersom cancerceller ofta har sämre reparationsförmåga än friska celler, kan strålning användas för att slå ut tumörer.
Strålbehandling har i modern tid utvecklats mycket då partikelacceleratorer blivit tillgängliga, patienterna kan avbildas i tre dimensioner med till exempel skiktröntgen (datortomografi), och datorerna har blivit kraftfulla nog för att möjliggöra noggrann stråldosberäkning.
Jag har i min tidigare forskning främst intresserat mig för utveckling av dosberäkningsmetoder som kan användas för att förbättra noggrannheten vid planering och utförande av behandlingen.
Min nuvarande inriktning sträcker sig från grundläggande frågeställningar om vilka effekter olika strålslags joniseringsmönster i nanoskala kan ge upphov till, över till kliniska frågeställningar rörande tillämpning av olika mätmetoder för patientpositionering och dosbestämning. Av speciellt intresse utgör frågeställningar kopplade till behandling med protonstrålar som erbjuds från 2015 vid den nationella Skandionanläggningen i Uppsala.
Se Anders Ahnesjös installationsföreläsning
JoAnne Dahl Knights, psykologi
Min forskning har bidragit till att klarlägga hur människor kan förhålla sig till sjukdomssymtom på ett psykologiskt flexibelt sätt som i sin tur hjälper dem att leva ett vitalt liv, livet ut. Jag har arbetat i olika projekt med människor med kronisk smärta, bland annat sådana som har varit sjukskrivna i många år och hjälpt dem att komma tillbaka till arbetslivet och få bättre livskvalitet. Jag har skrivit åtskilliga vetenskapliga artiklar om detta, liksom två böcker Living Beyond Your Pain (2006), översatt till svenska under titeln Släpp taget om smärtan (2008), och Acceptance and Committment Therapy for Chronic Pain (2005).
Jag har utvecklat, tillämpat och utvärderat psykologiska behandlingsprogram för epilepsi, smärta, astma, förstoppning, stress, övervikt och trauma för svensk sjukvård men även för sjukhus i Pune, India, Johannesberg och Cape Town, Sydafrika samt Freetown i Seirre Leone. Även inom dessa områden har jag författat vetenskapliga artiklar och ett flertal böcker: The Art and Science of Valuing in Psychotherpy (2009), Epilepsy: A Behavior Medicine Approach (1993) och Eating to Live not Living to Eat (2014).
Se JoAnne Dahl Knights installationsföreläsning
Subhrakanti Dey, trådlösa sensornätverk
Nätverksbaserade sensor- och aktuatorsystem har en enorm teknologisk potential inom ett stort antal tillämpningsområden såsom till exempel miljöövervakning, hälsovård för äldre, reglering av storskaliga industriella processer, övervakning av mekaniska strukturer och en mängd problem som relaterar till försvar och nationell säkerhet. För att omvandla denna enorma potential till verklighet så är det nödvändigt att kunna tillhandahålla nätverksbaserad identifiering, estimering och reglering med garanterade prestanda under strikta bivillkor på energiförbrukning, bandbredd och nätverksrelaterade fördröjningar och informationsförluster. Min forskning leder till fundamentala resultat när det gäller design och analys av nya algoritmer för nätverksbaserad identifiering, estimering och reglering som är både optimala och långsiktigt hållbara.
Jag har ett parallellt forskningsintresse som är inriktat mot olika metoder för att lösa problemet med begränsad tillgång på radiospektrum och att skapa moderna kommunikationsnätverk som är både snabbare och mer energisnåla än dem som för närvarande är i bruk.
Se Subhrakanti Deys installationsföreläsning
Matti Eklund, teoretisk filosofi
Min forskning rör många områden inom den analytiska filosofin, bland andra meta-fysik, språkfilosofi, logikens filosofi samt metaetik. Ett genomgående tema i min forskning rör hur språket vilseleder och hur vårt språk och våra begrepp kan vila på falska eller till och med inkonsistenta antaganden.
En del av mitt arbete, från doktorsavhandlingen och framåt, har haft att göra med berömda antika paradoxer, exempelvis lögnarparadoxen och soritesparadoxen. Jag har argumenterat för tesen att dessa paradoxer visar att våra språk och begreppssystem är i en bestämd mening inkonsistenta.
Inom metafysiken har jag främst intresserat mig för frågan om vad det över huvud taget är för något att existera (vad är existens för något?) samt för frågan om huruvida verkligheten kan vara i någon mening vag eller obestämd eller om det endast är våra representationer av verkligheten, våra ord och begrepp, som kan sägas vara vaga och obestämda. Inom metaetiken har jag diskuterat vad det är för ord och begrepp som kan sägas vara normativa, samt vad det är för egenskaper dessa ord och begrepp står för om de skall vara normativa.
Se Matti Eklunds installationsföreläsning
Anders Ekström, idé- och lärdomshistoria
Jag arbetar inom en kulturteoretisk tradition och har intresserat mig för områden såsom kritisk teori, historisk antropologi, den nya kulturhistorien, visuella kulturstudier och materiell kultur. Under det senaste decenniet har min forskning varit inriktad på att utveckla historiska perspektiv på samtidens nya medier och mediebruk, senast i ett projekt om den globala medieringen av naturkatastrofer från 1700-talet och framåt.
Avhandlingen behandlade 1800-talets världsutställningar. Även i senare studier har jag återkommit till utställningarnas historia. Två teman har varit centrala: dels frågor om representations- och förmedlingspolitik, dels offentlighetens och publikbegreppens historia.
Ett annat område i min forskning är förhållandet mellan vetenskap och samhälle, både i ett historiskt och ett forskningspolitiskt perspektiv, samt förhållandet mellan vetenskap och medier. Under senare år har denna forskningslinje alltmer inriktats på frågan om humanioras roll i framtidens samhälle.
Se Anders Ekströms installationsföreläsning
Johan Elf, fysikalisk biologi
Omgivningen för molekylerna i den levande cellen skiljer sig mycket från de utspädda lösningar där det mesta av vad vi vet om biokemi har studerats. Till exempel är diffusionen i cellen långsammare på grund av höga makromolekylkoncentrationer, och det finns en mängd aktiva processer som gör levande celler mer intressanta än utspädda lösningar.
När det gäller att förstå dynamiken i biokemiska reaktioner finns mycket noggranna teoretiska metoder för att i detalj beskriva vad som sker i ett provrör, och vi har en god uppfattning om hur de viktigaste molekylerna i en bakteriecell fungerar var för sig. Med hjälp av fysikaliska modeller kan vi också extrapolera provrörsbiokemin till vad som kan förväntas hända när molekylerna interagerar i den levande cellen. I dessa modeller försöker vi ta hänsyn till cellens geometri, att vissa molekyler förekommer i mycket låga antal och att kemiska reaktioner är både diffusionsbegränsade och slumpmässiga.
Min forskning syftar till att förstå på vilken detaljnivå de fysikaliska modellerna skall byggas för att fånga essensen i cellens dynamik och att undersöka om sådana modeller faktiskt ger korrekta förutsägelser av cellens beteende. Det senare kräver noggranna experiment där vi följer hur enskilda proteinmolekyler rör sig i levande celler med hög tids- och rumsupplösning.
Se Johan Elfs installationsföreläsning
Gunilla Enblad, onkologi
Lymfom är en grupp av maligna sjukdomar som utgår från celler i immunsystemet. I tumörvävnaden finns även normala celler från immunförsvaret, till exempel mastceller och eosinofila granulocyter.
Jag har studerat samspelet mellan tumörceller och dessa friska immunceller. Jag kunde visa att ett stort antal eosinofila granulocyter i tumörerna innebar en sämre prognos. Förklaringen var att tumörcellerna lockar till sig de friska immuncellerna som i sin tur hjälper tumörcellerna genom att producera ämnen som kroppen normalt använder för att stimulera tillväxt och celldelning.
Min grupp har funnit att andelen eosinofila granulocyter i tumörerna kan bero på både arv och livsstil. Patienter som har sjukdomar eller medicinska behandlingar som påverkar immunsystemet har en ökad risk att insjukna i lymfom. Jag har också studerat lymfom från dessa riskgrupper och kunnat visa att de skiljer sig från lymfom som drabbar personer utanför riskgrupperna.
Jag kommer att fortsätta studera betydelsen av samspelet mellan lymfom och immunsystemet bland annat genom att vara med och införa en helt ny behandling av genetiskt modifierade immunförsvarsceller som behandling av lymfom.
Se Gunilla Enblads installationsföreläsning
Mohammad Fazlhashemi, islamisk teologi och filosofi
Mitt intresse för islamisk idétradition föddes i samband med mina studier i idéhistoria på 1980-talet. Jag ville forska om den tankevärld där jag hade mina rötter. Avhandlingen handlade om de politiska tankegångarnas utveckling under 1000- och 1100-talen i den muslimska världen. I fokus stod den pragmatiska realpolitikens idélära, vars förespråkare förankrade den i bland annat teologiska resonemang.
Senare har jag forskat om receptionen av europeiskt tankegods och konstruktionen av bilden/bilderna av Europa bland muslimska tänkare under modern tid. Jag har visat hur föreställningarna om Europa/väst har pendlat mellan ytterligheter för att sedan landa i försöken att bygga broar mellan de båda tankevärldarna.
Ett annat spår i min forskning har varit framväxten av den politiska idétradition som går under beteckningen politisk islam. De religiösa institutionernas företrädare var tidigt inblandade i den världsliga politiken, men det var först under 1800- och 1900-talen som de teoretiska debatterna om relationen mellan religion och politik tog fart. Bakgrunden till detta var bland annat de nya politiska och sociala förhållandena, inspirationerna från konstitutionella och parlamentariska rörelser som svepte över muslimska länder, samt mötet med europeiskt tankegods till följd av kolonialismen och andra kontakter. Jag har ställt frågan huruvida framväxten av de nya politiska idéströmningarna begränsas till dessa faktorer eller om man även måste beakta de teologiska diskussionernas och skolbildningarnas betydelse.
Se Mohammad Fazlhashemis installationsföreläsning
Eva Forsberg, pedagogik
Tidigt inriktades min forskning på styrning, ledning och organisering av utbildning, bland annat i relation till elevinflytande.
Ett återkommande tema har varit hur olika sätt att utforma utbildning får konsekvenser för vilka normer, kunskaper och värden som överförs från en generation till nästa. I flera av mina projekt analyseras hur politiker/byråkrater, skolans professionella och forskare samspelar och motspelar med varandra och hur dominansförhållanden och positioner förändras över tid.
Bedömningar av elevers prestationer och skolors resultat har fått ökad tyngd i styrningen av skolan. I ett komparativt projekt identifierade vi olika nationella bedömningskulturer och hur dessa påverkades av globaliseringen inom utbildningsområdet.
För närvarande studerar jag med kolleger från andra ämnen forskning om högre utbildning och ledning av forskarutbildning. I ett projekt undersöker vi också effekter av den ökade produktionen och användningen av kunskapsöversikter.
Se Eva Forsbergs installationsföreläsning
Håvard Hegre, freds- och konfliktforskning, Dag Hammarskjölds professur
Mitt första forskningsintresse var huruvida handel och demokratiska institutioner bidrar till fred mellan stater i internationell politik. Jag har arbetat inom en växande forskningstradition som brukar jämförbara historiska data och statistiska metoder för att identifiera systematiska mönster såsom den demokratiska freden.
Min forskning har bidragit till att etablera den demokratiska freden som ett fast fundament, och också till att visa att demokratiska institutioner hjälper till att reducera inre väpnade konflikter. I min senare forskning har jag i allt större utsträckning kommit att ägna mig åt huruvida dessa slutledningar är betingade av ändringar i förhållanden som gör att demokratiska traditioner har lättare att vinna burskap. I synnerhet råder stor enighet om att demokratier är betydligt mer stabila i ekonomier med utsträckt differentiering och arbetsdelning, vilket först och främst är avhängigt finansiellt och mänskligt kapital. En del av mitt arbete visar att den demokratiska freden, intern och extern, är stabil i mellan- och höginkomstländer, men inte i den fattigaste delen av världen.
I min fortsatta forskning vill jag närmare analysera samspelet mellan institutioner och ekonomiska betingelser, och därvid särskilt studera externa faktorer som kan förklara både ekonomisk och politisk utveckling. Inte minst tack vare data insamlat vid Uppsala universitet står det numera alltmer klart att färre och färre människor mister livet i väpnade konflikter. Att förstå det sätt på vilket ekonomiska och institutionella faktorer påverkar varandra är viktigt för att kunna bedöma sannolikheten för att denna trend skall fortsätta in i framtiden.
Se Håvard Hegres installationsföreläsning
Margaret Hunt, historia
Med tidigmodern tid avses vanligtvis perioden mellan 1500 och 1800. Det var under dessa tre århundraden som den värld vi känner i dag tog form. Staterna utvecklade byråkratier och intrikata system för att uppbringa skatteintäkter. Krut blev avgörande för förmågan att bedriva krig. Industrialisering och långväga handel förändrade villkoren för produktion och konsumtionsmönster över hela världen. Imperier uppstod, vars politiska, sociala och kulturella praktiker fortfarande påverkar den moderna världen. Människor började omdefiniera begrepp som Gud, naturen och vad det innebar att vara en mänsklig varelse. Många inslag i denna period framstår som nya och likväl är mycket annat främmande, underligt eller rentav störande.
Jag har alltid varit intresserad av samspelet mellan det välkända och det främmande i den tidigmoderna epoken. I en av mina böcker undersöker jag hur medelklassmänniskor under 1700-talet försökte komma till rätta med osäkerheten i såväl familjeliv som ekonomi under det århundrade då Storbritannien trädde fram som världens ekonomiska kraftcentrum. En annan bok berör 1700-talskvinnornas komplicerade liv, såväl i Europa som i Ottomanska riket. För närvarande arbetar jag med en bok om ett handelsfartyg inom det engelska Ostindiska kompaniet under slutet av 1600-talet. Jag undersöker såväl de förhoppningar som de mänskliga kostnader, vilka var förenade med affärsförbindelserna mellan Europa och Asien under sjöfärdernas och handelsresornas tid.
Se Margaret Hunts installationsföreläsning
Erik Ingelsson, molekylär epidemiologi med inriktning mot kardiovaskulär epidemiologi
Som forskare inom molekylär epidemiologi studerar jag samband mellan molekylära faktorer, till exempel gener, proteiner och metaboliter, och sjukdomar i befolkningen. Mitt huvudsakliga forskningsområde är att studera samband mellan fetma, nedsatt insulinkänslighet, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Hjärt-kärlsjukdomar är multifaktoriella sjukdomar som orsakas av kombinationer av livsstil och genetiska faktorer. Under de senaste åren har det skett en explosionsartad ökning av kunskapen om hur genetiska faktorer påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det har skett tack vare stora internationella samarbeten med andra forskare som arbetar med befolkningsbaserade patientmaterial. Vi använder oss av biologiska material för att studera hur dessa sjukdomar samvarierar med variationer i vårt DNA, cirkulerande biomarkörer som proteiner eller metaboliter, eller utseende eller funktion som kan skattas med radiologiska metoder som ultraljud eller magnetkameraröntgen.
Målen med vår forskning är att förstå underliggande mekanismer som leder till dessa hjärt-kärlsjukdomar, att hitta nya biomarkörer för mer individualiserad behandling samt att upptäcka nya målmolekyler för läkemedelsutveckling – allt för att nå det övergripande målet att minska sjukdomsbördan från hjärt-kärlsjukdomar och att förbättra omhändertagandet av våra patienter.
Se Erik Ingelssons installationsföreläsning
Per Isaksson, hållfasthetslära
Min huvudsakliga forskningsgärning är inom teoretisk och tillämpad materialmekanik. Många material i naturen är porösa, komplexa, lätta och starka. Växter i trädgården, träd i skogen och vävnader i vår mänskliga kropp är några få exempel, bakat bröd, fasta skum och tvättsvampar är andra. Alla är de föredömen inom materialdesign. Med utgångspunkt från enkla byggstenar kombinerar naturen dem sedan till ytterst hierarkiska strukturer, steg för steg, såsom molekylkedjor, fibriller och fibrer, som var och en är komplicerade nätverksstrukturer på olika längdskalor. De slutliga materialen är av naturen utformade till multifunktionalitet; de är inte överdesignade, inte underdesignade, utan optimerade och återvinningsbara. Trots sin urgamla historia är de mekanismer som leder till deformation och brott i sådana heterogena material relativt outforskade vilket främst beror på materialens ytterst komplexa mikrostrukturer som skiljer dem väsentligt från betydligt homogenare material som metaller eller keramer.
I min forskning söker jag svar på den grundläggande vetenskapliga frågan hur ett materials mikrostrukturella egenskaper påverkar dess slutliga mekaniska prestanda vid olika belastningar. Med sofistikerade datorberäkningar vill jag förstå de vackra trick naturen använder vid skapandet av sina komplexa materialstrukturer. Ambitionen är att nyttja kunskapen till att designa nya lättviktsmaterial med skräddarsydda egenskaper.
Avslutningsvis må det här räcka med att säga att materialmekanik är ett aktivt ämne som överflödar av viktiga och intressanta problem. Det är ett privilegium för mig att få vara upptagen med att lösa somliga av dem.
Se Per Isakssons installationsföreläsning
Frank Johansson, biologi, särskilt bevarandebiologi hos djur
Organismers livsbetingelser förändras ständigt, och dessa förändringar kan vara naturliga eller orsakade av människan. I min forskning undersöker jag hur organismer anpassar sig till naturliga och mänskligt inducerade miljöförändringar.
På vilket sätt och i vilken grad organismer anpassar sig till miljön beror på deras genetiska egenskaper (genotypen), men även på hur miljön formar dem (fenotypen). Vi kan ställa oss den klassiska frågan: Hur mycket är arv respektive miljö när det gäller anpassningar till miljöförändringar?
Jag fokuserar på flera frågor kring detta tema, till exempel hur påverkar fluktuerande miljöförändring genotypen respektive fenotypen, och är det samma eller olika gener som formar anpassningar som är skapade av arv respektive miljö? För att svara på dessa frågor använder jag flera naturliga modellsystem. Jag studerar hur grodors utvecklingstid, från ägg till metamorfos, förändras då de vattenmiljöer de lever i får längre eller kortare uttorkningstid. Jag studerar också hur flicksländors utvecklingstid och tillväxt från ägg till vuxen slända, påverkas av temperaturförändringar.
Min forskningsinriktning är viktig ur ett bevarandeperspektiv, eftersom den visar hur och varför karaktärer som normalt inte används i bevarandebiologi är viktiga för organismers anpassningar i en föränderlig miljö.
Se Frank Johanssons installationsföreläsning
Anders Karlsson, matematik, med inriktning mot ergodteori
Att abstrahera, i meningen att urskilja det väsentliga och ta bort det ovidkommande, är en avgörande färdighet hos människan. Våra vanliga hela tal utgör den första matematiska abstraktionen. Frågor som uppstår i helt olika sammanhang kan genom en abstrakt analys få en gemensam lösning och matematiken blir därmed ett verktyg och språk för övriga vetenskaper. Samtidigt spelar ämnet självt en allt mer prominent roll i vår vardag, såsom genom tillämpningar för medicinsk teknik, biodatabaser, mobiltelefoni, och online banking.
En viktig komponent i min forskning har varit just att abstrahera, att finna de bakomliggande generella strukturerna och analysera dessa. En sådan struktur är metriska rum, vilka består av en mängd punkter och deras inbördes avstånd. I specialfallen representerar punkterna och avstånden ofta något konkret, till exempel punkterna är webbsidor och avståndet är antal klick från en sida till en annan. Min forskning har jag kunnat tillämpa på studiet av slumpvandringar i nätverk. Detta ämne mer allmänt, är basen för till exempel Googles sökmotor, viss finansiell teori, och generering av slumpmässiga tal.
Ett av mina nyare intressen är funktioner som beskriver värmets utbredning. Med värme menas här något mer abstrakt än det i vardagligt tal och konsekvenserna av studiet om dessa funktioner är närmast magiska. Formlerna om hur värme sprider sig på en cirkel leder till synes orelaterade talteoretiska satser, till exempel hur hela tal kan skrivas som summan av kvadrater eller hur primtal är fördelade.
Se Anders Karlssons installationsföreläsning
Stefan Knight, biologi, särskilt strukturbiologi
I min forskning har jag särskilt intresserat mig för hur proteinmolekyler sammanfogas till olika fiberstrukturer som till exempel spindeltråd eller de hårliknande fimbrier som många smittsamma bakterier använder för att haka sig fast vid vävnad och orsaka infektioner. Varianter av den vanliga tarmbakterien E. coli kan med hjälp av fimbrier fästa vid cellerna i urinvägarna och orsaka urinvägsinfektioner. Farliga varianter av E. coli (till exempel ETEC, EHEC, EAEC) som kan orsaka dödliga diarrésjukdomar, och många andra bakterier gör likadant.
Jag har bland annat studerat hur de proteiner som bygger upp fimbrier ser ut och sammanfogas till fimbrier. Kunskapen kan användas för att försöka hitta nya sätt att bekämpa infektioner orsakade av bakterier. Kunskapen om fimbriernas konstruktion gör det nu möjligt att renframställa delarna från alla typer av fimbrier hos en viss smittsam bakterie. De renframställda delarna kan användas till att ta fram antikroppar som då blir specifika för de olika fimbrierna. De renframställda delarna och antikropparna kan sedan användas både för diagnostik, behandling, och för att guida utveckling av vaccin.
Se Stefan Knights installationsföreläsning
Frank Lindblad, barn- och ungdomspsykiatri med inriktning mot utvecklingsrelaterad sårbarhet
Under många år har jag arbetat med forskning som rör sexuella övergrepp mot barn. Detta har lett till ett intresse också för hur barn generellt reagerar på trauma och stress. Ett sätt att närma sig sådana frågor är att mäta stresshormoner som kortisol. Detta hormon är lätt att använda i forskning eftersom man kan mäta det i saliv – det ger en bra bild av koncentrationen i blodet. För många barn är det enklare att slippa ta blodprov. Tillsammans med medarbetare i Stockholm och Uppsala har jag gjort flera sådana studier i vitt skilda ämnen, såsom om utökad musikundervisning i grundskolan minskar stress, och om familjens livsmiljö påverkar barnets hormonnivåer. Just nu intresserar vi oss bland annat för stress hos barn med ADHD. Vi har funnit att dessa barn har lägre kortisolnivåer än andra. Vi arbetar vidare med frågor om varför – och vilka följderna blir.
Ett annat sätt att värdera stress är att mäta hur hjärtfrekvensen varierar över tid. Detta ger en bra bild av hur det autonoma – inte viljestyrda – nervsystemet reagerar. Även denna undersökning är skonsam för barn. Man tejpar fast en apparat, stor som en armbandsklocka, på barnets bröstkorg och kan samla registreringar från hjärtslag under ett dygn. Med denna metod har vi visat att unga pojkar som får spela dataspel hemma på kvällen reagerar på ett annorlunda sätt om de spelar ett våldsspel än om de spelar ett spel utan våld. Likaså reagerar unga, som tidigare spelat litet, starkare på våld än de som spelat mycket. Vi tolkar resultaten som att det sympatiska nervsystemet slagit på, det som förbereder oss för flykt eller kamp.
Se Frank Lindblads installationsföreläsning
Anna Lindström, språk och social interaktion
Samtalsspråket är primärt för människan som art och individ. Min forskning går ut på att utifrån systematisk analys av ljud- och videoinspelningar av naturligt förekommande social interaktion blottlägga och analysera de sociala dimensionerna i språkandet.
Resultaten bidrar till ett expansivt internationellt och tvärvetenskapligt forskningsområde som visar att språket är en resurs för social handling som gör det möjligt för oss att skapa, upprätthålla eller bryta ner sociala relationer och etablera oss själva och andra som sociala varelser.
Jag har även bidragit till nydanande forskning om hur man kan integrera multimodala aspekter som blickspel, gester och kroppsorientering, med en analys av det verbala språket. Jag arbetar utifrån en bred empirisk grund och har studerat vardagliga telefonsamtal mellan privatpersoner, samtal runt middagsbordet, klassrumssamtal, interaktion inom barnhälsovård, samtal mellan myndighet och lekman, och ett omfattande material bestående av möten mellan vårdbiträden och pensionärer inom äldreomsorgen.
Med enstaka undantag har jag varit delaktig i hela forskningsprocessen från datainsamling till presentation av forskningsresultat. I mina studier av språkande inom vård och omsorg har jag intresserat mig för ytterligheterna i den mänskliga livscykeln med tonvikt på att beskriva kvinnors handlingskraft i utsatta situationer. Under de närmaste åren har jag ett särskilt uppdrag att utveckla forskning kring språk och åldrande vid Uppsala universitet.
Dag Lindström, historia
I min forskning kom jag tidigt att intressera mig för städer och den urbana historien. Doktorsavhandlingen ägnades relationerna mellan skråorganisationer, stadsstyrelse och kungamakt i några nordiska städer från 1300-talet fram till tidigt 1600-tal. Parallellt började jag också att bedriva forskning om brottslighet, rättskipning och sociala normsystem under samma tidsperiod. På senare år har jag återvänt till skråhantverket för att ur genusperspektiv analysera arbete och försörjningsstrategier under 1600- och 1700-talen.
I ett annat forskningsprojekt studerar jag nu ogifta män i Sverige från mitten av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet. Detta betraktas vanligtvis som en tid då äktenskap och familj hade en central plats i samhällsordningen. Ändå fanns en stor mängd vuxna ogifta män. Vilka var då dessa ungkarlar, hur bodde de, hur försörjde de sig och vilken var deras plats i samhället? Under en tid har jag även börjat intressera mig för den fritidskultur och fritidskonsumtion som började växa fram under 1700-talet och tidigt 1800-tal med nya konsumtionsmönster, nya umgängesformer och ett förändrat stadsrum.
Se Dag Lindströms installationsföreläsning
Eva Lindström, biologi, särskilt limnologi
Om du håller ett glas sjövatten i handen så håller du i tusentals ännu inte beskrivna arter. Även om nya växter och djur hela tiden upptäcks så har ändå deras utbredning över jorden studerats och beskrivits i hundratals år. Bland de minsta, mikroskopiska levande, har arbetet med den biologiska mångfalden pågått under mycket kortare tid, och det har revolutionerats bara de senaste åren genom utvecklingen av nya genetiska metoder. Vi vet nu att den största biologiska mångfalden finns här men ännu har vi bara skrapat på ytan på denna ofantliga artrikedom.
Min forskning handlar om bakteriers biogeografi, det vill säga utbredningen av olika arter i tid och rum. I en lärobok i biologi beskrivs lagar för vad som styr växters och djurs biogeografi men vi vet ännu inte om samma faktorer styr de mikroskopiska organismerna. Sannolikt finns stora olikheter, bland annat eftersom små organismer kan spridas med vind och vatten på ett annat sätt än större organismer. Dessutom växer mikroorganismerna snabbt och har därför en snabbare utveckling. I ekosystemen spelar bakterier och andra mikroorganismer centrala roller bland annat genom att de bryter ned dött material. De allra minsta organismerna har därmed en koppling till de allra största processerna eftersom deras aktivitet bland annat påverkar mängden växthusgaser som släpps ut till atmosfären på naturlig väg. En viktig fråga är om bakteriernas mångfald har betydelse för deras roll i ekosystemen. Rent allmänt har biologisk mångfald ofta betydelse för hur ekosystem fungerar, men frågan är om bakterier i detta fall är fundamentalt annorlunda?
Se Eva Lindströms installationsföreläsning
Bengt Persson, bioinformatik
Inom bioinformatik används datorstödda analysmetoder för att förstå informationen i arvsmassan (DNA) och genprodukter (proteiner). En gren av min forskning syftar till att beräkna konsekvenser av mutationer i proteinkodande gener för att analysera underliggande molekylära mekanismer bakom cancer, ärftliga sjukdomar och andra medicinskt viktiga rubbningar. Tack vare de enorma framstegen inom DNA-sekvenseringsteknik, som ger ökad information om individuell sekvensvariation, får vi fantastiska möjligheter till förståelse av proteiners molekylära mekanismer. Mutationers effekter kan förutsägas och allvarliga mutationer tidigt diagnostiseras, ibland innan de hunnit ge symptom, vilket är av särskilt stor betydelse för de sjukdomar där en tidig diagnos är livsviktig.
I en annan forskningsgren studerar jag stora proteinfamiljer. Antalet kända proteinsekvenser uppgår nu till över fyrtio miljoner. Antalet mer än fördubblas årligen, vilket ger ett behov av automatiserade tekniker för att karakterisera proteinfamiljer. I min forskning har en teknik för analys av sekvensmönster (Hidden Markov Models) varit framgångsrik för att dela in stora superfamiljer i subfamiljer, där varje subfamilj har gemensamma egenskaper som korrelerar med dess funktion. Nu arbetar jag med olika sätt att automatisera denna metodik för att kunna använda den storskaligt på alla proteinsuperfamiljer.
I min verksamhet ingår också att koordinera bioinformatikverksamheten vid Science for Life Laboratory och att vara föreståndare för den nationella bioinformatikinfrastrukturen BILS (Bioinformatics Infrastructure for Life Sciences).
Se Bengt Perssons installationsföreläsning
Thomas Schön, reglerteknik
Min forskning handlar om att skapa och använda matematiska modeller för att beskriva och reglera dynamiska system, som exempelvis bilar, flygplan, influensaepidemier och bakteriekulturer. En matematisk modell är en kompakt och tolkningsbar representation av det data som observerats. Jag arbetar med att ta fram algoritmer som automatiskt kan lära sig de matematiska modellerna. En viktig egenskap hos dessa modeller är att de kan representera den osäkerhet som är oundviklig i de flesta situationer. Detta innebär att modellerna beskriver både vad vi vet och med vilken säkerhet vi vet detta. Modeller av detta slag är av fundamental betydelse för att skapa en betydligt högre grad av autonomi hos till exempel maskiner, såsom helikoptrar, bilar, robotar och flygplan.
Jag använder mig i hög grad av beräkningsmässiga metoder där slumptal används för att räkna fram ungefärliga lösningar. Under de senaste två decennierna har denna matematik utvecklats på ett kraftfullt sätt och det finns inga tecken på att denna utveckling kommer att avstanna. Tvärtom befinner vi oss nu i en mindre revolution där vi i dag kan lösa problem som var otänkbara att lösa bara för fem år sedan. Detta öppnar för en otroligt spännande utveckling både vad gäller grundforskning och industriella tillämpningar, där jag fäster lika stor vikt vid båda.
Se Thomas Schöns installationsföreläsning
Vladimir Tolmachev, biomedicinsk strålningsvetenskap, särskilt proteinbaserad radionuklidtumörmålsökning
Tack vare molekylärbiologiska framsteg de senaste åren har ett samband mellan maligna förändringar i celler och närvaro av så kallade tumörmarkörer upptäckts. Förekomsten av dessa molekyler kan bidra med viktig information för diagnostik av en specifik tumör, vilket vidare kan avgöra vilken behandling som är bäst lämpad för en viss patient. Min forskning syftar mot utvecklingen av substanser för sådan diagnostik. Substansen som innehar en bindningsförmåga till en viss vald tumörmarkör märks in med en radionuklid och injiceras sedan i patienten. Om tumörmarkören i sin tur finns närvarande på tumörcellerna leder detta till en ansamling av radioaktivitet i tumören.
Genom att använda instrument som till exempel gamma- eller PET-kamera, kan läkare visualisera närvaron av tumörmarkörer i både primärtumören och metastaser med bara en diagnostisk undersökning.
Denna typ av diagnostik kallas molekylär imaging. Vi har utvecklat en ny typ av protein, affibodymolekyler, som bidrar till att visualisering av tumörmarkörer blir känsligare i jämförelse med andra substanser. Om andra typer av radionuklider kopplas på affibodymolekylerna kan de i stället användas för att döda tumörcellerna. Mitt specialintresse ligger i utvecklingen av kemiska metoder som kommer att bidra till en förbättrad visualiseringsförmåga av diagnostiska substanser.
Se Vladimir Tolmachevs installationsföreläsning
Thiemo Voigt, trådlösa sensornätverk
Trådlösa sensornätverk består av små inbyggda system (sensornoder) utrustade med sensorer och aktuatorer, som kommunicerar via radio. Sensornätverk kan användas inom en rad olika områden som övervakning av känsliga utomhusmiljöer, trafikflöden, fastighetsautomation och styrning av processer inom industrin. De många användningsområdena och den låga kostnaden gör att sensornätverk är intressanta för många tillämpningar. Sensornoderna är ofta batteridrivna med radion som den största energiförbrukaren. Därför måste radion i möjligaste mån vara avstängd. Detta är en utmaning för så kallade multi-hop nätverk där data skickas via andra noder till en basstation. Inom en snar framtid kommer sådana sensornoder och sensornät att finnas överallt, till exempel som en viktig beståndsdel av sakernas Internet (Internet of Things).
Min forskning handlar om energieffektivitet och säkerhet inom dagens och framtidens sensornät. I framtidens nätverk kommer miljoner av sådana enheter att behöva samsas vilket leder till spännande forskningsfrågor inom till exempel interferens och interoperabilitet. Intressant är också andra kommunikationsformer än radio, till exempel ljus.
Se Thiemo Voigts installationsföreläsning
Annika Waern, människa–datorinteraktion
Min forskning ligger inom området interaktionsdesign, ett område som syftar till att ta fram designprinciper och väldokumenterade designexempel för ny informationsteknik. Jag har framför allt fokuserat på en ny form av spel, ubika spel (på engelska pervasive games). Dessa spel använder informationsteknik för att flytta ut spelupplevelsen i den verkliga världen. Positionsbaserade spel är ett exempel.
Datorspel, brädspel och sport har det gemensamt att de spelas på bestämda platser under bestämd tid. Så fungerar inte ubika spel: i dem blandas spelaktiviteten med vardagslivet. För spelare är det här en väldigt attraktiv och spännande lek med verkligheten, men omgivningen kan ibland ha svårt att förstå vad som pågår.
I mina projekt har vi gjort designexperiment, och utforskat både spelarnas och omgivningens upplevelse av spelaktiviteten. För närvarande samarbetar jag bland annat med Tom Tits Experiment i Södertälje för att bygga in ett spel i deras utställning. Projektet syftar både till att öka förståelsen för hur fysiska och tekniska experiment fungerar, och göra utställningen mer attraktiv för äldre barn och vuxna.
Se Annika Waerns installationsföreläsning
Mimmie Willebrand, medicinsk psykologi
Nästan alla människor utsätts någon gång i livet för händelser som är svåra eller djupt omskakande. I många fall kan upplevelsen bearbetas och bli en del av personens livshistoria. Ibland fortsätter dock händelsen att påverka personen och denne kan komma att utveckla stressymptom eller annan psykisk ohälsa.
Min forskning handlar huvudsakligen om personer som drabbas av en svår kroppslig skada, mer specifikt brännskador. En svår brännskada är ett livshotande tillstånd. Vårdtiden och rehabiliteringen innebär mycket smärta och är ofta långvarig. Vanligtvis påverkas hela familjen av skadan och dess konsekvenser. Trots dessa påfrestningar beskriver majoriteten av de drabbade sin hälsa och livskvalitet som god ett antal år efter skadan. Hur kommer det sig? Hur kan vi identifiera dem som behöver hjälp att komma vidare?
Hittills har forskningen visat att individens tidigare hälsa och anpassningsmönster har stor betydelse för återhämtning. Men även händelsens art och bemötandet efteråt har betydelse. Min forskning syftar dels till att förbättra det kliniska omhändertagandet efter traumatiska händelser, dels till ökad förståelse för mekanismer som påverkar vår återhämtningsförmåga.
Maxim Zabzine, teoretisk fysik
Min forskning ligger inom teoretisk och matematisk fysik med inriktning mot kvantfältteori och strängteori. Strängteori är en kvantteori för gravitation, det vill säga en teori som förenar kvanteffekter med gravitationella effekter. Kvanteffekter är inte direkt observerbara i vardagslivet men de spelar en fundamental roll i många fysikaliskt viktiga situationer, till exempel i svarta hål, liksom vid universums födelse.
Jag har specialiserat mig på tillämpning av modern geometri i strängteori och kvantfältteori. Geometrins historia är intimt sammanflätad med fysikens. I modern tid, sedan Albert Einsteins allmänna relativitetsteori visat att gravitationen är geometri, har vi insett att tid och rum inte är en passiv arena för fysikaliska händelser, utan snarare måste betraktas som dynamiska delar av de fysikaliska processerna. Numera är i stort sett alla begrepp i grundläggande fysik av geometrisk karaktär och tyngdpunkten i den matematik som är mest relevant för beskrivningen av fundamental fysik har förflyttats från analysen, med dess i huvudsak lokala argument, till geometrin och topologin som är mera globala till sin karaktär. Under den senaste dryga tjugoårsperioden har strängteori kommit att spela en allt större roll i gränslandet mellan fysik och matematik. Det är där mina huvudsakliga forskningsintressen ligger.