Nya professorer 2014
25 nya professorer installerades vid Uppsala universitet 14 november 2014. Här presenterar de själva sin forskning.
Kjell Alving, luftvägarnas farmakologi
Min forskning fokuserar på allergi och astma. I början var den av experimentell natur och jag studerade bland annat blodflödesförändringar i luftvägsslemhinnan vid allergiska reaktioner samt vid exponering för irriterande ämnen. En av de saker jag påvisade var att exponering för cigarettrök leder till en ökning av blodflödet i luftvägsslemhinnan på grund av rökens innehåll av gasen kvävemonoxid (NO), vilken har kärlvidgande egenskaper. I ett sidospår av denna forskning visade jag att NO, som även kan bildas i kroppen med hjälp av enzymer i luftvägsslemhinnan, finns i förhöjda nivåer i utandningsluft hos patienter med astma och utgör ett mått på graden av luftvägsinflammation. Denna upptäckt ledde till en industriell produktutveckling och metoden används i dag kliniskt över hela världen. I dag är min forskning framför allt klinisk och inriktningen är att hitta och utveckla fler användbara biomarkörer för att ytterligare förbättra astmadiagnostiken. Ett speciellt fokus ligger på små barn med astma, där diagnostiska metoder i dag saknas. Jag kommer att verka för att vidareutveckla samarbetet mellan akademi, sjukvård och industri inom området, vilket är en nödvändighet för att forskningen skall komma patienterna till gagn i slutändan.
Se Kjell Alvings installationsföreläsning
Giuliano di Baldassarre, ytvattenmodellering
Min forskning är fokuserad på studier av hydrologiska processer. Redan de tidigaste beskrivna civilisationerna, såsom de som utvecklades på de bördiga flodslätterna intill Nilen och Indus, var beroende av tillgång till vattenresurser, vilka är avgörande för att ge försörjningsmöjligheter och skapa gynnsamma förhållanden för socioekonomisk utveckling. Genom att människor både drar nytta av vatten och brottas med vattenrelaterade katastrofer (översvämningar och torka) så påverkas den hydrologiska regimen genom dammbyggen, reservoarer, kanaler, skyddsvallar med mera. Mitt mål är att förstå det dynamiska förhållandet mellan vatten och människa genom att studera hur samhällen påverkar den hydrologiska regimen samtidigt som hydrologiska förändringar formar samhällen. Min forskning har fokuserats på tre huvudpunkter inom detta sammanhang: att förstå växelverkan mellan människor och vattensystem, att utforska möjligheter att nyttja den ökande tillgängligheten av fjärranalys- och globala data samt att skatta den inneboende osäkerheten förenad med all modellering.
Se Giuliano di Baldassarres installationsföreläsning
Christer Betsholtz, cancer och vaskulärbiologi
Alla kroppens organ försörjs av blodkärl. Dessa har dels generella egenskaper och funktioner, som att distribuera gaser och näringsämnen, men även organspecifika anpassningar. Två ytterligheter i detta avseende är blodkärlen i hjärnan och njuren. Hjärnans blodkärl har en exceptionellt tät vägg som förhindrar passage av substanser från blodet till hjärnan annat än via strikt reglerade transportmekanismer. Njurens blodkärl, å andra sidan, speciellt de som ligger i filtrationsnystanen (glomeruli) har en vägg som närmast kan liknas vid en finmaskig sil; här sker filtrationen av blodplasma till primär urin. Trots denna skillnad är alla blodkärl uppbyggda av samma celltyper, vilka specialiserat sig på olika sätt i olika organ. Specialisering uppstår i ett molekylärt växelspel mellan det inväxande blodkärlet och det mottagande organet. Detta sker under utvecklingen, i många fall redan under fosterstadiet. Vår forskning syftar till att kartlägga och förstå de signaler som styr blodkärlens tillväxt och organspecifika anpassning under normala förhållanden, och hur dessa processer går fel under uppkomsten av sjukdomar i hjärnan, njuren och andra organ.
Eva-Charlotte Ekström, global nutrition
En stor del av den globala ohälsan beror på undernäring. Den som drabbas i fosterlivet löper ökad risk för sjuk- och dödlighet under barnaåren och övervikt, typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdomar i vuxen ålder. Min forskning fokuserar på gravida kvinnors och barns näringssituation i låginkomstländer. Syftet är att i samarbete med lokala aktörer inom hälsovård och forskning förstå orsaker till undernäring och att utveckla effektiva interventioner för att förhindra undernäring och minska dess konsekvenser. I Bangladesh har vi visat att risken för barnadödlighet minskar kraftigt om undernärda kvinnor får tillskott av mat och mikronäringsämnen tidigt under graviditeten. När barnen nått skolåldern medför kosttillskotten under graviditeten att barnen har minskade riskmarkörer för hjärt–kärlsjukdom i vuxen ålder. Min forskning inbegriper också andra faktorer som påverkar näringsstatus hos mor–barn såsom våld i hemmet och exponering för toxiska metaller. Förbättrad nutrition är viktigt både som mål och medel för ökad global hälsa.
Se Eva-Charlotte Ekströms installationsföreläsning
Jan Eriksson, klinisk diabetesforskning
Min forskning inriktas mot att finna bakomliggande mekanismer till typ 2-diabetes och till diabeteskomplikationer såsom njurskador och hjärtkärlsjukdomar. Ett långsiktigt mål är att bidra till utveckling av förbättrade metoder för prevention och behandling av diabetes. Detta innefattar även nya läkemedelsprinciper, där forskargruppen bedriver såväl experimentella studier på cell- och molekylnivå som kliniska behandlingsstudier hos patienter med diabetes eller fetma. En central frågeställning i flera pågående forskningsprojekt är fettvävens roll vid utveckling av typ 2-diabetes. Samspelet mellan fettväv och andra vävnader i kroppen, vilket bland annat regleras av hormoner och näringsämnen, belyses. Dessutom testas effekter av olika potentiella läkemedel direkt i fettvävnad som erhålls från friska försökspersoner och diabetespatienter. Forskargruppen undersöker även mekanismerna bakom viktiga biverkningar av olika immunhämmande läkemedel, till exempel kortison. Dessa läkemedel hämmar effekterna av insulin och kan orsaka diabetes och andra störningar i ämnesomsättningen, och detta kan vara ett stort kliniskt problem hos patienter som genomgått organtransplantation. Överviktskirurgi, så kallad gastric by-pass, är en mycket effektiv metod att behandla eller bota diabetes vid samtidig fetma, men mekanismerna för detta är ofullständigt kända. I kliniska experimentella studier belyses hur fettvävens ämnesomsättning och olika hormoners reglering påverkas av sådan kirurgisk behandling. Detta kan i framtiden bidra till att optimera kirurgisk behandling och dessutom till att finna uppslag till nya principer för läkemedelsbehandling vid diabetes och fetma. En viktig uppgift är också att överföra resultaten från de beskrivna forskningsprojekten till förbättrad diagnostik och behandling i klinisk praxis. Jag är även engagerad i undervisning och handledning av läkarstudenter, biomedicinare, sjuksköterskor och ett flertal forskare på doktorand- och postdoktornivå. Min forskargrupp har ett stort nätverk med samarbetspartners lokalt, nationellt och internationellt. En viktig målsättning är att synliggöra forskningen inom diabetes och metabolism vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset och att stimulera till ytterligare samarbeten med andra universitet liksom med näringslivet.
Kerstin Höghammar, antikens kultur och samhällsliv
Under den hellenistiska perioden, cirka 320–30 före Kristus, var Medelhavet den främsta kommunikationslänken mellan de olika stater som låg runt det. Människor, idéer och varor skeppades runt som aldrig förr. Trots detta brukar epoken ses som en grekisk nedgångsperiod efter främst Atens klassiska blomstringstid. Många stadsstater låg vid Mindre Asiens västkust där en viktig marin handelsled gick. De var ofta ekonomiskt välmående och skapade kultur av högsta klass. Samtidigt utkämpade dåtidens stormakter, de hellenistiska kungadömena, flera stora krig om kontroll över området som också var drabbat av destruktiva jordbävningar. Kos var en av dessa stadsstater och, med hjälp av olika källmaterial, arbetar jag fram en rekonstruktion av utvecklingen där. Resultaten visar klart en alternativ bild av stadsstaten under hellenismen. Kos var oberoende, demokratisk, politiskt och militärt aktiv, samt hade en stark ekonomi och ett blomstrande kulturliv – allt i motsats till den gängse bilden av grekiska stadsstater i förfall.
Mattias Jakobsson, genetik
Våra arvsanlag innehåller all information som behövs för att bygga en ny individ samtidigt som de förändras från generation till generation. Populationsgenetiska principer beskriver geners relation till varandra och hur de förändras – evolverar – över tid och rum. Min forskning fokuserar på att förstå interaktionen mellan genetiska, evolutionära och demografiska processer. Jag undersöker de komplexa genetiska variationsmönster som finns hos människan för att förstå vår evolutionära och demografiska historia. Vi kan i dag studera miljontals genetiska varianter hos ett stort antal individer och dessa varianter har litet olika frekvens i olika delar av världen som en konsekvens av vår komplexa förhistoria. Med hjälp av molekylärgenetik kan vi även undersöka genetiska varianter från många tusen år gammalt mänskligt skelettmaterial vilket ger oss genetiska data över tid som, tillsammans med populationsgenetiska modeller och moderna statistiska metoder, öppnar nya vägar för att dechiffrera vår historia. Den anatomiskt moderna människan utvecklades för några hundra tusen år sedan och vi söker till exempel efter de gener som förändrades i processen. Jag studerar också hur människor migrerat över världen under de senaste hundratusen åren, koloniserat nya områden och hur dessa processer är kopplade till revolutionerande processer, såsom spridningen av jordbruk. Genetiken befinner sig i ett mycket spännande skede då vi nu har möjlighet att undersöka hur människans genom har förändrats över tid. Min forskning om människans evolutionära historia drivs av frågan – vad är det som gör oss unika som människor?
Se Mattias Jakobssons installationsföreläsning
Hanna Johannesson, biologi, särskilt evolutionär genetik
Evolution via det naturliga urvalet är en grundpelare inom biologin. Det är dock inte helt uppenbart på vilken enhet urvalet verkar, då principerna för det naturliga urvalet går att applicera på en vilken biologisk enhet som helst som uppvisar variation, reproduktion och nedärvbarhet. Det faktum att allt liv är uppbyggt hierarkiskt gör att evolutionen kan verka samtidigt på flera olika nivåer. Genom historien har forskare accepterat individen som den enhet som urvalet verkar på, och den allmänna uppfattningen har varit att genomet (det vill säga en individs samlade arvsmassa) är ett integrerat och koordinerat nätverk som har utvecklats för att producera livskraftiga individer. Selektion på flera nivåer samtidigt ger dock utrymme för konflikt mellan nivåer, till exempel mellan en gen och individen som bär den. Dylika konflikter är kostsamma, och av den anledningen ses de ofta som en drivkraft för förändring. I min forskning använder jag genomiska metoder och svampmodellsystem för att studera selektion på flera nivåer och dess evolutionära konsekvenser. Min forskargrupp studerar själviska gener, som bryter mot Mendels lagar om nedärvning och återfinns i mer än hälften av avkomman, och själviska cellkärnor, som förökar sig inom ett svampmycel trots att det inte är gynnsamt för mycelet. Vi studerar frågor såsom uppkomsten av dessa själviska element, och den respons som sker på en högre nivå för att motverka konflikten de medför. I slutändan hoppas jag att min forskning kan bidra till att öka förståelsen för hur det naturliga urvalet driver utvecklingen framåt.
Hans Karlsson, teoretisk kemi
Min forskning syftar till att beskriva och förstå dynamiken hos en kemisk reaktion från start (reaktanter) till mål (produkter), via olika möjliga reaktionsvägar, genom att utveckla, analysera och implementera teoretiska modeller och beräkningsmetoder. Vi använder oss av teoretiska metoder från molekylfysik och fysikalisk kemi för att göra en detaljerad beskrivning av de kemiska reaktioner vi är intresserade av, ofta baserat på kvantmekanik och statistisk mekanik. Numeriska verktyg från beräkningsvetenskap, kombinerat med effektiva datorimplementationer, används sedan för att lösa de kvantmekaniska ekvationerna. Jag har främst intresserat mig för kvantdynamiken hos små molekyler som växelverkar med ultrasnabba laserpulser och för analys och utveckling av teoretiska modeller och numeriska metoder för att noggrant studera reaktioner hos stora molekylära system.
Se Hans Karlssons installationsföreläsning
Anne-Marie Landtblom, neurologi
För att förstå uppkomsten av en sjukdom är epidemiologi ett värdefullt instrument. Denna vetenskap ger ett sökarljus för att hitta faktorer som sedan kan undersökas vidare, till exempel med bildmedicinska metoder. Arbetet med medicinska kvalitetsregister är av betydelse i detta sammanhang. Vi har analyserat förekomsten av multipel skleros, MS, samt genetiska och miljömässiga riskbidrag, liksom studier av könskvot på grund av en ökande dominans av unga kvinnor bland patienterna. Bildmedicinska undersökningar av nervsystemet, särskilt MR, ger information om skador och kan utökas med fMRI, som undersöker funktion, och kan kopplas till neuronala nätverk. Våra MS-studier utforskar orsak till nervtrötthet och kognitiva problem, samt mekanismer vid köldbehandling. I fMRI-studier av epilepsi har språkpåverkan identifierats. Eftersom en epileptisk anfallsstart kan avslöja lokalisationen av hjärnskada, kan denna utvidga kunskapen om hjärnans funktion. Våra studier av anfall med religiösa/extatiska känslor, i form av ”sensed presence” (upplevd närvaro av en kärleksfull gestalt) avslöjade epilepsi i hjärnans insula. Sömnsjukdomar är ett viktigt fält, särskilt efter att vaccination mot svininfluensa gav narkolepsi hos hundratals personer i Sverige. ”Den sömniga tonåringen” står i fokus både kliniskt och forskningsmässigt. Tillstånd som narkolepsi, Kleine Levin-syndrom (KLS), depression, förskjuten sömnfassyndrom, drogmissbruk, psykisk sjukdom och somatiska sjukdomar med uttröttbarhet ska identifieras, liksom beroende av sociala medier/ dataspel. Våra studier hittills beskriver symptompresentation, närminnesstörning samt bildmedicinska avvikelser vid KLS.
Se Anne-Marie Landtbloms installationsföreläsning
Urban Lundin, elektricitetslära med inriktning mot vattenkraftsystem
Elektricitet är något som vi tar för givet i vår vardag. Det framtida elsystemet står inför ett antal utmaningar i och med att intermittenta källor lanseras hårt samtidigt som lokal elproduktion påverkar drift och balans i elnätet. Min forskning fokuserar på generatorerna i elsystemet och hur dessa designas, styrs och kontrolleras i samverkan med det övriga kraftsystemet. Nya analysmetoder såsom finita elementsimuleringar och modern kraftelektronik gör det möjligt att bättre förstå fenomen som uppträder i elsystemet, och att verka mer aktivt med de komponenter som sitter i elsystemet. Ofta är ökad kunskap bra, men med den följer ibland utmaningar, till exempel vad ska man göra med all mätdata som man enkelt kan framställa? Hur designar man robusta komponenter utan att för den delen överdimensionera och fördyra tekniska lösningar? Jag arbetar för att få en bättre förståelse för komponenterna samtidigt som jag undersöker vad den tekniska utvecklingen kan erbjuda för möjligheter för ett bättre framtida elsystem.
Se Urban Lundins installationsföreläsning
Åke Lundkvist, virologi
Zoonotiska mikroorganismer härbärgeras i naturen av olika värddjur och orsakar en rad sjukdomar hos oss människor. Många zoonotiska agens utgörs av virus som ofta överförs till människan via leddjursvektorer, till exempel myggor och fästingar. Min forskning inriktades till en början på det virus, Puumalavirus, som orsakar nephropatia epidemica (”sorkfeber”) i norra delen av Sverige och i stora delar av Europa och Ryssland. Puumalavirus tillhör gruppen hantavirus och där hittar vi ytterligare gnagarburna varianter som orsakar betydligt svårare former av det vi med ett gemensamt namn kallar ”hemorrhagic fever with renal syndrome” (HFRS). Genom åren har min forskning breddats och kommit att inkludera även olika humanpatogena flavivirus (till exempel TBEV och West Nile virus), högpatogena blödarfebervirus (till exempel Crimean-Congo hemorrhagic fever virus), högpatogen fågelinfluensa och SARS. Forskningen omfattar molekylär virologi, evolution, epidemiologi, ekologi (till exempel hur värddjuren/vektorerna påverkas av infektionen, hur virus cirkulerar/överförs mellan värddjur-vektor-människa), samt hur värddjuren och människan reagerar vid infektionerna. Ökad kunskap inom dessa områden hjälper oss att bättre förstå vilka potentiella hot olika zoonotiska virus utgör och hur vi kan skydda oss, hur vi blir bättre på att behandla sjukdomarna de orsakar, samt hur vi kan framställa effektiva vaccin. Min forskning bedrivs i nationella och internationella samarbeten med mikrobiologer, molekylärbiologer, infektionsläkare, veterinärer, entomologer och ekologer. Som professor i virologi vid Uppsala universitet vill jag förutom att forska och undervisa studenter på olika nivåer även verka för att förbättra den virologiska forskningens förutsättningar och framtid.
Aristidis Moustakas, medicinsk biokemi med inriktning mot tumörbiologi
Intensiv forskning har givit oss grundläggande kunskaper om hur omvandling av celler sker vid cancer, däremot är kunskapen betydligt sämre när det gäller mekanismerna bakom tumörers förmåga att metastasera. Forskning på detta område kommer att kunna leda till utveckling av nya anti-cancerterapier. Jag bedriver grundläggande medicinsk forskning i samarbete med prekliniska forskare, läkare och läkemedelsindustrin. I min forskning har jag studerat tumörcellers förmåga att omvandlas från specialiserade epiteliala celler till bindvävslika celler som är invasiva och kan metastasera. Denna process är förknippad med utvecklingen av cancerstamceller. Jag har undersökt hur tillväxtfaktorer som produceras av tumörceller reglerar omvandlingen till invasiva celler samt utvecklingen av cancerstamceller. Min forskning har identifierat transkriptionsfaktorer och proteinkinaser som reglerar dessa processer. I den närmaste framtiden kommer jag att fortsätta att i detalj kartlägga de grundläggande mekanismer som reglerar cancercellernas metastaseringsförmåga samt mekanismerna bakom utveckling av stamceller. Mitt huvudmål är att hitta inhibitorer mot metastasering och utveckling av cancerstamceller som kan användas för behandling av cancerpatienter. Som professor i medicinsk biokemi vill jag, förutom att forska och undervisa även verka för att rekrytera yngre lovande forskare till vårt universitet och stödja och hjälpa dem i deras akademiska karriärer inom biomedicinsk forskning.
Se Aristidis Moustakas installationsföreläsning
Ilkka Henrik Mäkinen, sociologi med inriktning mot kvantitativ metod
Samhällsvetenskap kännetecknas av den mångfald metoder med vilka studierna bedrivs. Delvis beror detta på undersökningsobjektens speciella natur, deras reflektionsförmåga och att forskaren själv är en del av det samhälle som studeras. Cirka hälften av alla samhällsvetenskapliga artiklar i vetenskapliga tidskrifter använder sig av någon typ av sifferbaserad argumentation, med andra ord kvantitativa metoder. Dessa är särskilt användbara när det gäller att studera större empiriska fenomen. Med små slumpmässiga urval kan man dra slutsatser om mycket större populationer. Man kan till exempel undersöka om vissa egenskaper (exempelvis frikyrklig bakgrund och att man röstat på Folkpartiet) hänger ihop oftare än vad som rimligen skulle kunna orsakas av blotta slumpen. Jag har använt kvantitativa metoder i många av mina studier, som oftast fallit inom medicinsk sociologi, det gränsområde mellan medicin och samhällsvetenskap som behandlar frågor om hälsa (eller sjukdom, eller dödsfall) i olika befolkningsgrupper. Mitt främsta specialområde har länge varit suicidologi, läran om självmord, där de medicinsk-sociologiska frågorna allmänt kan sägas handla om vilken roll den sociala omgivningen (från de närmaste förhållandena till storsamhället) spelar för självmordsdödligheten. Denna varierar kraftigt, till exempel mer än trettiofaldigt mellan de länder som har statistik över fenomenet.
Se Ilkka Henrik Mäkinens installationsföreläsning
Mia Phillipson, fysiologi
Vårt medfödda immunsystem är livsviktigt för att vi ska kunna försvara oss mot invaderande mikroorganismer, men det är även inblandat i andra processer i kroppen såsom sårläkning och nybildning av blodkärl. Vissa immunceller finns utspridda i de allra flesta vävnader redan från födseln, men deras roll i organets utveckling och funktion är ännu oklar. Andra immunceller måste först ta sig från blodkärlen och ut i vävnaden för att sedan navigera fram till verkningsstället och där kunna utöva sina funktioner. För att bekämpa en infektion utan att orsaka överdriven vävnadsskada är det oerhört viktigt att rätt immuncell hamnar på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt antal. Nyligen har vi insett att immunceller har olika och situationsberoende uppgifter och att mikromiljön kan avgöra om de antingen är glupska bakterieätare eller stimulerar till exempelvis blodkärlsbildning. Min forskning syftar till att klargöra hur immuncellerna hittar fram till sina mål, hur de interagerar med och påverkar andra celler de möter på sin väg samt hur deras uppgifter regleras i den friska, inflammerade eller syrefattiga vävnaden.
Neil Price, arkeologi, särskilt nordeuropeisk
Arkeologer studerar människans förflutna genom materiella lämningar. Dessa omfattar föremål, boplatser, gravar och så vidare, men också skriftliga källor; vi arbetar i fält, i biblioteket samt i laboratoriet. Under de senaste årtiondena har man även närmat sig mer immateriella aspekter av forntida liv, och det är inom detta område som jag främst har arbetat. Huvudinriktningen i min forskning har länge varit yngre järnålder och vikingatid i Norden (cirka 400–1100 efter Kristus). Det jag framför allt har försökt att kartlägga är dåtidens föreställningsvärld, detta genom undersökningar av religion, magi och ideologi. Frågor kring krigsföring, konflikt och kulturkontakt har också behandlats. Liknande teman genomsyrar även mitt andra forskningsområde, historisk arkeologi från 1600-talet och framåt, främst i Stillahavsområdet, Asien och Indiska oceanen. Under senare år har jag forskat om slagfält från andra världskriget, opiumhandeln under 1700- och 1800-talen, samt sjöröveri ur ett globalt perspektiv.
Se Neil Prices installationsföreläsning
Jane Reichel, förvaltningsrätt
Den pågående globaliseringen och europeiseringen har inneburit förändrade förutsättningar för förvaltningsrätten, den juridiska disciplin som behandlar myndigheters uppgifter i samhället och deras förhållande till enskilda personer. Förvaltningsrättsliga frågor kan inom många områden inte längre hanteras enbart inom det egna landets gränser. I min forskning har jag intresserat mig för hur myndigheters roll påverkas, liksom hur förvaltningsrättsliga regelverk tillämpas i ett internationellt sammanhang. Hur kan nätverk av myndigheter som agerar bortom staten styras och kontrolleras? Hur kan förvaltningsrättsliga ideal om effektiva, transparenta och rättssäkra beslutsprocesser uppnås? Ett område som jag har ägnat särskild uppmärksamhet är regler för dataskydd över gränserna, särskilt inom medicinsk forskning med biobanker. Den nya teknikens kapacitet att ta fram, lagra och dela stora mängder information ger upphov till möjligheter och utmaningar, vilket ställer krav på förvaltningsrättsliga lösningar att tillämpa över gränserna.
Se Jane Reichels installationsföreläsning
Suparna Sanyal, biologi, särskilt molekylärbiologi
Proteiner genomför många viktiga funktioner i cellen. Korrekt syntes och veckning av proteinerna är därför mycket viktigt för cellernas överlevnad. Proteinsyntesen är en komplex process som involverar komplicerade interaktionen mellan olika komponenter i proteinsyntesmaskineriet, vilket inkluderar ribosomer, mRNA, tRNA och translationsfaktorer. I min forskning är jag intresserad av att förstå de molekylära mekanismerna bakom de olika stegen i proteinsyntesen. Jag använder framför allt bakterier som modellsystem, eftersom det ger oss möjlighet att utforska de styrande principerna för proteinsyntesen i ett relativt enkelt system. Dessutom tillåter det oss att studera hur antibiotika angriper bakteriella system samt hur antibiotikaresistens uppkommer i bakterier. Indirekt kan dessa studier leda till utveckling av nya antibiotika, vilket är mycket viktigt för hela vårt samhälle. Inom proteinveckningsområdet är jag speciellt intresserad av ribosomens roll i veckningsprocessen. I min forskargrupp har vi redan visat att proteinveckningsaktiviteten hos ribosomen (PFAR), vilken är beroende av ribosomalt RNA, är ett mål för antiprionläkemedel. Nu försöker jag att förstå sambandet mellan PFAR och prionpropagering med hjälp av jästprioner och rekombinanta prionproteiner som modellsystem.
Se Suparna Sanyals installationsföreläsning
Elisabeth Schellekens Dammann, estetik
Ett av våra vanligaste antaganden om världen och dess beståndsdelar är idén att det finns en verklig distinktion mellan fakta och värden. Fakta anses vara solida och pålitliga, grunden för sanning och kunskap. Värden, däremot, anses vara uttryck för både personliga och kulturella åsikter, vilka återspeglar våra känslor och psykologi. Genom att använda filosofiska analysmetoder på denna distinktion kan vi undersöka dess grundvalar mer noggrant och fråga oss om dessa två domäner verkligen är så åtskilda som de verkar. Jag har i min forskning koncentrerat mig på värde, i första hand estetiskt värde – vad det är och på vilket sätt det kan sägas existera i världen. Är det möjligt att utveckla en teori som förklarar det estetiska värdets metafysiska ställning och dess unika kombination av projektion och observation? Såsom både David Hume och Immanuel Kant noterat, är estetiskt värde särskilt intressant i detta avseende eftersom det å ena sidan förefaller vara den mest subjektiva formen av värde, men å andra sidan också är baserat på objektiva drag i världen. Jag har utforskat de filosofiska relationerna mellan perception, emotionell respons och omdöme i den estetiska erfarenheten och dess möjliga kopplingar till kognitivt värde. Jag har även skrivit om det sätt på vilket empiriska data om hjärnan och dess funktioner skulle kunna belysa våra analyser av estetiska erfarenheter, det estetiska värdet av idéer (däribland filosofiska och matematiska idéer) och samspelet mellan olika slags värden i konsten.
Se Elisabeth Schellekens Dammanns installationsföreläsning
Anders Sundin, positron-emissions-tomografi
Med vanliga röntgenmetoder avbildas formen, tätheten och strukturen i olika kroppsdelar (anatomisk avbildning) för att diagnostisera sjukliga förändringar. I min forskning som framför allt rör cancerdiagnostik har jag med PET-kamera framställt bilder av tumörernas olika biologiska funktioner (funktionell avbildning). Jag har i huvudsak inriktat mig på tumörer som utgår från hormonbildande vävnader såsom binjurar och bisköldkörtlar och de neuroendokrina tumörerna som utgår från endokrina celler i till exempel tarmväggen och i bukspottkörtelns endokrina cellöar. Jag har utvecklat och prövat olika PET-substanser som ansamlas i tumörcellen genom att utnyttja något av dess olika transportsystem, eller genom att binda till mottagarstrukturer på cellytan. Den senaste utvecklingen utnyttjar styrkorna i olika tekniker genom att förena anatomisk och funktionell avbildning i samma utrustning. Med PET kombinerat med skiktröntgen (PET/CT) och PET i kombination med magnetkamera (PET/MR) kan också sammanlagda bildvolymer av de två teknikerna framställas vilket gör diagnostiken kraftfullare än när teknikerna används var för sig.
Se Anders Sundins installationsföreläsning
Anders Tengholm, sekretionsforskning
Sekretion är den process varmed celler utsöndrar proteiner och andra ämnen till omgivningen. Störningar i sekretionsprocessen kan ge upphov till allvarlig sjukdom. Ett exempel är diabetes, som i de flesta fall orsakas av otillräcklig frisättning av det blodsockersänkande hormonet insulin från betacellerna i bukspottkörteln. Min forskning är inriktad mot att studera de cellulära mekanismer som kontrollerar sekretionen. Med hjälp av molekylära verktyg och avancerade ljusmikroskopitekniker kan vi direkt följa hur stimulering av en cell med näringsämnen, hormoner eller nervsignaler leder till förändringar i koncentration eller lokalisation av signalmolekyler och hur detta påverkar sekretionen. Särskilt fokus riktas mot de processer som styr frisättningen av insulin och andra blodsockerreglerande hormoner från de Langerhanska öarna, som är bukspottkörtelns hormonproducerande mikroorgan. Studierna har bland annat visat att koncentrationen av många budbärarämnen genomgår cykliska variationer med några minuters intervall, vilket orsakar pulserande hormonfrisättning. Sådana variationer i sekretionen ökar hormonernas effekt. Kunskap om sekretionens reglermekanismer skapar förutsättningar för förbättrad behandling av sjukdomar som diabetes och i bästa fall möjligheter att förhindra deras uppkomst.
Hans Törmä, hudsjukdomar
Huden är ett komplext organ med flera funktioner. En av dessa är att agera barriär mellan kroppens insida och den omgivande miljön. Hudens yttersta del, överhuden, förhindrar vattenförluster från kroppen samt skyddar mot infektioner och mekanisk-kemisk påverkan. I överhuden finns epitelceller vilka svarar för bildning av ett ytligt lager med komplexa lipider. Dessa har en grundläggande roll för hudbarriärens funktion. I min forskning har jag studerat hur den ytliga hudbarriären bildas och hur kemikalier i egenvårdsprodukter påverkar lipidlagret. Jag har även fokuserat på hur hudbarriären fungerar normalt samt vid vissa hudsjukdomar. Forskningen är huvudsakligen inriktad på två typer av ovanliga ärftliga hudsjukdomar. Jag studerar dels sjukdomar med genetiska fel som påverkar bildningen av barriären, dels sjukdomar där genetiska fel leder till att överhudens celler har ett försvagat cellskelett. En fördjupad kunskap inom dessa områden kan förklara olika sjukdomsmekanismer. Detta är av stor vikt i framtagandet av behandlingar för sjukdomar som drabbar hudens barriärfunktion, exempelvis eksem och svåra, ibland livshotande, ärftliga hudsjukdomar.
Se Hans Törmäs installationsföreläsning
Daniel Waldenström, nationalekonomi
Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i hela västvärlden under de senaste decennierna. I en välfungerande marknadsekonomi kan skillnader i människors inkomster och förmögenheter signalera att hårt arbete och entreprenöriellt risktagande lönar sig. Men många ekonomiska modeller visar också hur en polariserad välfärdsfördelning kan destabilisera samhällets politiska institutioner och hämma den ekonomiska tillväxten. Ekonomiforskare står därför inför en viktig uppgift i att beskriva graden av ojämlikhet och samtidigt analysera dess ursprung och konsekvenser. Min forskning handlar om den ekononomiska ojämlikheten. Jag har i ett antal studier undersökt spridningen och rörligheten i inkomst- och förmögenhetsfördelningarna i Sverige och andra länder. Under de kommande åren vill jag fortsätta att studera dessa processer, och särskilt fördjupa min förståelse för kapitalets och förmögenheternas betydelse för ojämlikheten. Varför har kapitalinkomster blivit så betydelsefulla i den svenska inkomsteliten medan de spelar betydligt mindre roll i andra västländer? Vad innebär den ökade betydelsen av ärvt kapital i ekonomin för inkomstfördelningen eller för familjebakgrundens betydelse för att lyckas i livet? Hur skadliga var förmögenhets- och arvsskatterna och vilka lärdomar kan vi dra av deras avskaffande när framtidens skattesystem ska utformas? Dessa är några av de frågor som jag vill arbeta med under mina kommande år som professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Anders Wanhainen, kirurgi
Aorta är kroppens huvudartär som leder blodet från hjärtat ut i kroppen. Bråck på stora kroppspulsådern (aortaaneurysm) är en relativt vanlig och potentiellt livshotande sjukdom. Ett aortaaneurysm växer långsamt, vanligen utan symtom, för att så småningom brista, vilket leder till en större och ofta dödlig inre blödning. Jag bedriver grundläggande och patientnära forskning med avsikt att förbättra behandlingen av patienter med aortaaneurysm. För att förhindra en bristning görs en förebyggande operation där bråcket ersätts av en konstgjord åder. Tidig upptäckt är därför viktigt och jag har intresserat mig för screening av riskgrupper, främst äldre män, vilket har visat sig halvera dödligheten i sjukdomen. Screeningprogram för aortaaneurysm infördes i Uppsala som första län 2006, och sedan successivt som klinisk rutin i hela Sverige. Kärlkirurgi har genomgått en stark teknisk utveckling från öppen till minimalinvasiv kirurgi. Majoriteten av ingrepp utförs numera från insidan av blodkärlet, endovaskulärt, och patienter med avancerad aortasjukdom, där vi tidigare saknade lämpliga behandlingsalternativ, kan idag behandlas. En viktig roll som professor i kirurgi är att utvärdera och utveckla nya kirurgiska behandlingsmetoder. I samarbete med grundforskare studerar jag de bakomliggande mekanismerna för uppkomst och utveckling av sjukdomen, vilket är en förutsättning för att utveckla icke-kirurgiska medicinska behandlingsalternativ. Nya tillväxthämmande läkemedel tas fram och testas.
Se Anders Wanhainens installationsföreläsning
Carolina Wählby, kvantitativ mikroskopi
Ända sedan jag första gången tittade i ett mikroskop har jag fascinerats av den värld som döljer sig på mikrometerskalan. I mer än 300 år har forskare använt mikroskop, och mycket av vår moderna biologi och medicin bygger på kunskap från observationer gjorda med hjälp av mikroskopi. Dagens mikroskop är ofta hopkopplade med en digital kamera. Detta innebär att vi kan behandla bilden med hjälp av matematiska algoritmer i en dator. Min forskning är inriktad på utveckling av sådana algoritmer, det vill säga digital bildanalys, för att få kvantitativ information från mikroskopidata. Modern robotik gör det möjligt att samla in digitala bilder av stora mängder prover över tid, i mer än två dimensioner, i en mängd våglängdsintervall. Med digital bildanalys kan vi automatiskt hitta objekt och mäta till exempel deras form, färg och mönster på ett reproducerbart och snabbt sätt. Jag bedriver min forskning i nära samarbete med andra forskare inom främst biomedicin. Vi använder tekniken för att bland annat mäta hur celler påverkas av olika läkemedelsmolekyler och i detalj studera genetiska förändringar i tumörvävnad.