Nya professorer 2016
45 nya professorer installerades vid Uppsala universitet 18 november 2016. Här presenterar de själva sin forskning.
Jonas Almqvist, didaktik
Undervisning är en komplex verksamhet präglad av deltagarnas förväntningar, avsikter, kunskaper och vanor. Lärare på alla nivåer i utbildningssystemet från förskola till högskola och universitet behöver förhålla sig till denna komplexitet. Jag har i min forskning intresserat mig för undervisning och lärande i olika skolämnen. Vilken betydelse har lärares val av undervisningsinnehåll för vad och hur elever lär sig i skolan? Forskningen utgår från en komparativ ansats där jag analyserar likheter och skillnader mellan undervisning och lärande inom och mellan olika ämnen nationellt och i jämförelse med andra länder. Jag har studerat undervisning och lärande främst i biologi, fysik och kemi, idrott och hälsa och i förskolan. Genom studier i didaktik skapas kunskaper som ger ökad förståelse för den betydelse valet av innehåll och arbetssätt har för elevers lärande i olika ämnen. Detta är central kunskap för lärare att använda och vidareutveckla i planering, genomförande och uppföljning av undervisning.
Se Jonas Almqvists installationsföreläsning
Per Andrén, masspektrometrisk avbildning
Masspektrometrisk avbildning är en ny teknik som används för att undersöka kemisk arkitektur i biologisk vävnad. Ett stort antal molekyler kan samtidigt avbildas topografiskt i komplexa biologiska prover med hjälp av kraftfulla analysinstrument. Avbildande masspektrometri har snabbt funnit olika tillämpningsområden inom farmaci och medicin. I min forskning har tekniken utvecklats dels för att introducera ett nytt verktyg för utveckling av nya läkemedel och dels för att studera sjukdomar. Min forskning är huvudsakligen fokuserad på att studera förändringar av molekyler i hjärnan som kan kopplas till motoriska störningar som uppkommer vid behandling av Parkinsons sjukdom. Det nya sättet att studera hjärnan och andra organ kommer att öka vår förståelse om biologiskt aktiva substansers effekt och molekylers funktion vid olika sjukdomstillstånd.
Dag Blanck, Nordamerikastudier
Nordamerikastudier är ett gränsöverskridande ämne. Det präglas i dag av internationalisering, såväl bland forskare som bland ämnesinriktningar. Min forskning behandlar både hur världen har påverkat USA och hur USA influerat världen. Invandring är en grundläggande amerikansk erfarenhet. Jag har studerat massmigrationen till USA, särskilt hur en svensk amerikansk-etnisk identitet konstruerades kring sekelskiftet 1900. Denna dubbla etnicitet blev en del av de processer genom vilka invandrarna påverkade USA och blev en del av det amerikanska samhället. Ett annat av mina områden rör hur USA har influerat Sverige – och fortfarande gör det. Migrationen hade skapat ett finmaskigt nätverk där personer, idéer och ting rörde sig fram och tillbaka över Atlanten. Sverige var därför väl förberett när USA blev en politisk och kulturell stormakt och i hög grad påverkade vårt land. Forskningen visar också att ”amerikaniseringen” har skett på ett särpräglat sätt, eftersom många influenser har omformats och försvenskats för att få ordentligt fotfäste.
Daniel Brandell, materialkemi
Polymera material, både syntetiska och naturliga, har erövrat världen och finns överallt i vår vardag. I flera av dessa kan man lösa i salter, vilket ger upphov till möjlig jontransport i materialen. Detta innebär att man erhållit en polymerelektrolyt. Min forskning syftar till syntes av polymerelektrolyter, användning av dessa samt en fördjupad förståelse av hur transportprocesserna fungerar i denna materialkategori. Detta gör jag genom en kombination av experimentella tekniker med datorsimuleringar av material. Inte minst är detta av relevans för en rad tillämpningar inom energiområdet, för omvandling och lagring av energi. Främst har jag utvecklat elektrolytmaterial för återuppladdningsbara Li-jonbatterier, vilka kan lagra förhållandevis stora mängder energi per vikt- och volymenhet. Polymerelektrolyter kan erbjuda batterier med större energitäthet, förbättrad säkerhet och längre livslängd.
Se Daniel Brandells installationsföreläsning
Brett Christophers, kulturgeografi
Mina forskningsintressen rör framför allt ekonomisk geografi, vilken i korthet sätter fokus på betydelsen av platser och rumslig organisering för ekonomiska processer. I min forskning har jag undersökt ekonomisk-geografiska frågor i både nutid och dåtid i en rad olika sammanhang, såsom den amerikanska banksektorn, den svenska bostadsmarknaden, tv-produktion i Nya Zeeland och stadsomvandling i Storbritannien. Vidare är jag intresserad av undervisning inom ekonomisk geografi och för tillfället arbetar jag på en introduktionsbok i ämnet tillsammans med en kollega. Jag har skrivit flera vetenskapliga artiklar och bokkapitel. Jag har även publicerat fyra böcker, senast Banking Across Boundaries (2013) och The Great Leveler (2016).
Se Brett Christophers installationsföreläsning
Eleanor Coghill, semitiska språk
Min forskning fokuserar på arameiska vilket inte är ett enskilt språk utan i själva verket en hel språkfamilj, en gren av den större semitiska språkfamiljen. Mycket av mitt arbete har inneburit en dokumentation av de skilda moderna arameiska dialekterna, speciellt de nordostliga neo-arameiska dialekterna hemmahörande i Irak, Iran, Turkiet och Syrien. På grund av väpnade konflikter och förföljelse av de grupper som talar dessa dialekter är de nu i hög grad hotade och dokumentationen har blivit oerhört angelägen. Ett vidare forskningsintresse är de tidigare varieteterna av arameiskan liksom dess förändringar över tid. Arameiskan är av stort intresse för forskare som studerar språkförändring i det att den har en nästintill unikt lång historia som sträcker sig över tre tusen år. En betydande del av denna historia har varit kontakter med andra språk: de nordostliga neo-arameiska dialekterna uppvisar omfattande påverkan från kurdiska, arabiska, persiska och turkiska språk, vilket inte enbart tagit sig uttryck i lånord utan även i lingvistiska strukturer. Mycket av min senare forskning har fokuserat på arameiska dialekters grammatiska förändringar vilka utlösts av sådana kontakter. I min forskning strävar jag efter att kombinera specialistkunskaper inom en språkfamilj med insikter från allmän lingvistik, i synnerhet vad beträffar språkvariation och språkförändring. Mina mål är att bättre förstå strukturerna i arameiskan och andra semitiska språk och hur de uppstod och att därigenom kunna bidraga till lingvistisk teori.
Se Eleanor Coghills installationsföreläsning
Elisabetta Dejana, experimentell patologi
Genom min forskning har jag gjort betydande insatser på olika områden inom vaskulärbiologi, såsom betydelsefulla upptäckter kring hur blodkärlsceller reagerar på inflammatoriska stimuli samt kartläggning av adhesionstrukturer som reglerar blodkärlens genomtränglighet och därigenom, blodkärlsnybildning i tumörer. Under senare tid har jag framför allt fokuserat på Haemanginoma cavernosum; en ärftlig kärlmissbildning i hjärnan som karakteriseras av utvidgade och abnorma blodkärl som etableras både hos barn och vuxna. Missbildningen kan ha förödande konsekvenser såsom hjärnblödningar, förlamning och allvarliga funktionsrubbningar. Min forskning har resulterat i att nya terapeutiska måltavlor har identifieras och potentiella terapeutiska medel är nu under utveckling.
Se Elisabetta Dejanas installationsföreläsning
Birgitta Essén, internationell kvinno- och mödrahälsovård
Uppsala universitet var först i Norden med att 1997 inrätta en professur med inriktning på förebyggande kvinnovård. I mitt internationella arbete har jag forskat om sociala positioner och kulturella faktorers påverkan på reproduktiv hälsa i olika kontexter som Bolivia, Nicaragua, Iran, Irak, Indien samt i flera afrikanska länder. Jag har sedermera använt denna kunskap, om globala traditioner och värderingar inom barnafödande, för att förklara varför viss sjuklighet är högre bland vissa invandrargrupper i Europa. Vården är traditionellt en arena för biomedicin och hälsofrågor men är samtidigt en smältdegel av politiska, moraliska och etiska värderingar. Min forskning syftar till att lyfta fram medicinska fenomen i en större kontext, då dessa inte står fria från kulturella och samhälleliga strömningar. Jag har ett nära samarbete med en medicinsk antropolog där vi till exempel studerat hur ”kulturkrockar” kan minimeras vid abort- och preventivmedelsrådgivning. Vi har också visat med empiriska data hur djupt rotade traditioner som kvinnlig omskärelse omvärderas och så gott som upphör efter migration. Vårt tvärprofessionella arbete har på många sätt varit banbrytande när det gäller att skapa redskap för den svenska vårdens möte med patienter i en globaliserad värld.
Se Birgitta Esséns installationsföreläsning
Jonas Fransson, fysik, särskilt teori för starkt korrelerade material
Starka korrelationer i material innebär att elektronerna är starkt beroende av varandra och teoretiskt måste de behandlas därefter. Emellertid kan starka korrelationer ge upphov till egenskaper som exempelvis magnetism. Speciellt i molekylära sammansättningar är magnetism och magnetiska växelverkningar intressanta eftersom en del kan styras med yttre påverkan, såsom elektriska strömmar och temperaturdifferenser. Magnetiskt aktiva komponenter kan således användas för att öppna eller strypa den elektriska strömmen genom den molekylära strukturen, vilket kan användas vid närgående studier av densamma. Teoretiska aspekter av magnetism och molekyler under icke-jämvikt kan behandlas med kvantfältteori och kvantstatistiska metoder. Tyngdpunkten ligger vid den enorma mängd elektroner det handlar om, vilket leder till resonemang i termer av den densitet (täthet) som elektronerna har och som den magnetiska strukturen kan beskrivas med. Medan korrelerade (oberoende) elektroner kan ges en enkel och konsekvent beskrivning leder starka korrelationer allt som oftast till motsägelsefulla resultat och tvetydiga tolkningar. Här vägleder jämförelser med experimentella observationer till hur teorin skall utformas. Ofta är temperatur en ytterligare aspekt i sammanhanget. Låga temperaturer kan leda till avsevärt förhöjd eller försänkt elektrisk ledningsförmåga eller magnetisk stabilitet medan sådana egenskaper helt försvinner vid höga. En för enkel teoretisk beskrivning saknar typiskt dessa drag vilket på nytt utmanar det teoretiska angreppssätt som används.
Se Jonas Franssons installationsföreläsning
Gabriele Griffin, genusvetenskap
I genusvetenskap studeras frågor om de skillnader som konstrueras utifrån kön, men även utifrån andra klassificeringar som klass, etnicitet, sexualitet och funktionalitet – hur vi tänker kring skillnader, hur dessa förhandlas, förhåller sig till varandra samt vilka konsekvenser det får. Området är viktigt då det som skiljer någon från en annan är intimt knutet till identitet, ojämlikhet och maktstrukturer, såväl ekonomiska och sociala som kulturella sådana. I doktorsavhandlingen analyserade jag kvinnlighet och självförnekelse i filosoferna Simone Weils och Iris Murdochs arbeten. Jag har därefter studerat kulturella konstruktioner av identitet i samtida lesbisk litteratur och i svarta och sydasiatiska dramatikers pjäser. I dagens globaliserade värld blir frågan om identitet alltmer komplex, där den ökande migrationen medför uppkomst av nya och omförhandlade identiteter. Ett av mina pågående projekt handlar om vad som händer när människor får icke-normativa identiteter, till exempel för att de getts en ny identitet inom systemet för vittnesskydd.
Se Gabriele Griffins installationsföreläsning
Nils Hailer, ortopedi
Ortopedin handlar om rörelseorganens sjukdomar och skador. I min forskning försöker jag belysa både det vanliga och det ovanliga, och använder epidemiologiska och experimentella metoder. Jag är mycket intresserad av artrossjukdomen, alltså förslitning av leder, och undersöker denna sjukdoms uppkomst och dess behandling med ledproteser. Min forskning – som delvis bygger på våra stora svenska ledprotesregister – har bland annat visat hur ytbehandlingar av ledproteser påverkar risken för lossning, hur en särskild sorts ledpanna kan minska risken för att höftproteser hoppar ur led, och hur vi genom att identifiera riskfaktorer för tidig död efter proteskirurgi kan göra proteskirurgi ännu säkrare. Mitt andra huvudintresse är skador på ryggmärgen vid kotfraktur, ett mera sällsynt tillstånd – men patienterna är extremt hårt och livslångt drabbade av sin förlamning. Min experimentella forskning handlar om att försöka förstå de cellulära mekanismerna vid ryggsmärgskada, och här har inflammatoriska celler en avgörande roll. Vi har förstått att det är gynnsamt att hämma inflammationen i det tidiga skedet efter ett ryggmärgstrauma, eftersom detta kan öka överlevnaden av nervceller och nervbanor. I ett senare skede verkar en kombination av inflammationsdämpande ämnen tillsammans med tillväxtfaktorer gynna utväxten av nya nervbanor. Målet med min forskning är att kunna bidra med viktiga pusselbitar för att bättre kunna hjälpa patienter med ryggmärgsskador.
Se Nils Hailers installationsföreläsning
Mathias Hallberg, molekylär beroendeforskning
Jag studerar missbrukade substanser såsom anabola androgena steroider, opiater och GHB samt även vissa hormoner (till exempel tillväxthormon) med avseende på deras påverkan på biokemiska och fysiologiska processer som är sammankopplade med beroende och kognition. Substansernas inverkan på nivåer av neuropeptider och på nivåer av bioaktiva nedbrytningsprodukter från dessa samt på uttrycket av centrala målprotein i olika hjärnstrukturer undersöks. Dessutom utvärderas olika substansers effekt på nybildning av nervcellsutskott samt hur inlärning och minne påverkas. I motsats till beroendeframkallande narkotiska preparat som ofta har en negativ effekt på kognition, så utgör det kortlivade kroppsegna nedbrytningsfragmentet angiotensin IV ett exempel på en substans som har en gynnsam inverkan på kognitiva funktioner. Som följd av denna iakttagelse har vi i forskningsprojektet skräddarsytt läkemedelslika analoger till angiotensin IV som tänkbara kognitiva förstärkare, vilka nu undersöks i detalj, bland annat avseende deras förmåga att förstärka kontakter mellan nervceller. Parallellt undersöks effekterna av blockad av en angiotensin II receptor (AT2R). Substanser med förmåga att blockera just denna receptor förväntas kunna komma till användning vid neuropatisk smärta.
Se Mathias Hallbergs installationsföreläsning
Anne Hammarström, socialmedicin
Min forskning handlar om livsvillkorens betydelse för hälsans utveckling under livet. Arbetslöshet försämrar hälsotillståndet bland både unga och medelålders kvinnor och män. Ju längre tid i arbetslöshet, desto sämre hälsoutveckling. De arbetslösa mår lika dåligt i hög- som i lågkonjunktur medan arbetsmarknadspolitiska åtgärder utgör en buffert. En viktig fråga är om hälsokonsekvenserna av arbetslöshet går över vid återanställning. Så verkar inte vara fallet. Tvärtom, hälsoeffekterna av ungdomsarbetslöshet kvarstår in i vuxen ålder, oberoende av arbetslöshet senare i livet. Några andra exempel från min forskning är den negativa betydelsen för kvinnors och mäns psykiska hälsa av att leva i en ojämlik parrelation. Jämfört med tillsvidareanställning så försämras vår psykiska hälsa av tillfälliga anställningar. Korttidsutbildade drabbas värst. Ju längre tid i tillfälliga anställningar långt ut i periferin (jämfört med liknande anställningar med bättre karriärmöjligheter och arbetsmiljö närmare centrum) desto sämre hälsoutveckling.
Se Anne Hammarströms installationsföreläsning
Ingegerd Hildingsson, reproduktiv hälsa
Min forskning har ett särskilt fokus på förlossningsrädsla, och önskemål om kejsarsnitt. Vi har tagit fram ett lättanvänt instrument för mätning av förlossningsrädsla. Omkring tjugo procent av kvinnor upplever förlossningsrädsla under graviditeten. Behandlingen är oftast samtalsstöd med barnmorska. Ibland görs kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla. Sju till åtta procent av gravida önskar kejsarsnittsförlossning. Förlossningsrädsla finns ofta som en bidragande orsak. Att få ett kejsarsnitt utan medicinsk indikation ökar risk för komplikationer för mor och barn. Kontinuitet med samma barnmorska genom vårdkedjan är en kostnadseffektiv och medicinskt säker vårdform som kan sänka kejsarsnittsfrekvensen, minska behovet av smärtlindring och ge en mer positiv upplevelse. Detta studerar vi nu bland kvinnor med förlossningsrädsla genom att de får ha en barnmorska som de tidigare träffat med under förlossningen.
Se Ingegerd Hildingssons installationsföreläsning
Tora Holmberg, sociologi
Vad är kultur och hur kan förståelsen av kultur bidra till förklaringar av samhällets förändring och kontinuitet? Kultur antas ofta vara det som inte är natur och handla om meningsskapande, handlingar och gemensamma värden. Utifrån den tanketraditionen är kultur något som skapas mellan människor, genom till exempel symboler, ting och ritualer. I min forskning belyser jag dessutom hur icke-mänskliga element och aktörer aktivt bidrar till, och involveras i, kulturellt handlande. Med andra ord undersöker jag kultur som ett ”mer-än-mänskligt” fenomen, och har i studier av skilda teman som husdjur, beteendegenetik, stamcellsforskning, herrgårdsboende och intimitet i pardans ständigt återkommit till frågan om hur gränser mellan natur och kultur skapas, upprätthålls och förändras. Gränsdragandet och dess effekter är i sin tur ett verk i samspel mellan människor och andra djur, ting och materiella, rumsliga element. Forskning om samhället ”inifrån” utgår från aktörernas egen livsvärld. Därigenom ges värdefulla nycklar till hur sociala, materiella och ekonomiska strukturer involveras i och av kollektiva meningsstrukturer.
Se Tora Holmbergs installationsföreläsning
Martin Ingelsson, geriatrik
Med tilltagande livslängd följer en ökad förekomst av åldersrelaterade sjukdomar, vilket i sin tur medför ökade krav på samhället att erbjuda resurser för sjukvård och omvårdnad. Ett angeläget område utgörs av demens och redan i dag kostar vården av patienter med demenssjukdomar drygt sextio miljarder kronor, vilket överstiger kostnaderna för cancer och hjärtsjukdomar samt är mer än hela den svenska försvarsbudgeten. Min forskning handlar om att öka kunskapen kring de molekylära processerna vid Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Resultaten används i syfte att utveckla nya metoder för såväl diagnostik som terapi. Tidigare upptäckter inom forskargruppen har lett fram till att en antikropp, som känner igen tidiga förändringar i Alzheimerhjärnan, nu utvärderas för behandling i en studie här i Uppsala och på många andra håll i världen. Inom ett annat aktuellt forskningsprojekt använder vi nu en liknande strategi för att utveckla en motsvarande behandlingsform även för Parkinsons sjukdom. Vår laborativa forskning är starkt beroende av en nära koppling till kliniken. Både idéer och biologiska prover hämtas från verksamheten på Minnesmottagningen och allting som görs på laboratoriet syftar till att söka ny kunskap som framöver skall kunna komma våra patienter till gagn.
Se Martin Ingelssons installationsföreläsning
Anna Jonsson Cornell, komparativ konstitutionell rätt
Europeiseringen har bidragit till att stärka både demokrati och rättstatlighet i flera europeiska stater, men har också skapat starka motreaktioner vilket bland annat Brexit är ett exempel på. Min forskning fokuserar på interaktionen mellan Europarätt och nationell konstitutionell rätt i ett komparativt perspektiv. Jag är särskilt intresserad av hur interaktionen påverkar rättighetsskyddets utformning och implementering, lagstiftningsprocesser, samt domstolars tolkningsmetoder. En stor del av min forskning har ägnats åt Rysslands konstitutionella utveckling. Europarätten och det internationella samarbetet har varit viktigt för rättsutvecklingen i Ryssland. De senaste tio åren visar dock en betydande tillbakagång vad gäller respekten för rättsstatlighet och Europarättens påverkan har försvagats. De rättsliga faktorer som förklarar detta är brister i lagstiftningsprocesser, ett osjälvständigt domstolssystem, samt domstolarnas tolkningsmetoder vid tillämpning av konstitutionell- och internationell rätt. Jag har även forskat om EU:s lagstiftningsprocess och nationella parlaments roll i denna. För att stävja EU:s demokratiska underskott har nationella parlament getts rätten och skyldigheten att granska EU-lagstiftarens respekt för subsidiaritetsprincipen. Komparativ forskning visar att deras agerande och inflytande skiljer sig åt. Skillnaderna förklaras bland annat av maktdelningen mellan lagstiftare och regering, detaljnivå i den rättsliga regleringen, samt i vilken utsträckning granskningen är decentraliserad. En ökad roll för nationella parlament i EU:s lagstiftningsprocess har inte motverkat misstron mot EU och det demokratiska underskottet. Den komparativa konstitutionella rätten hjälper oss att förstå och bidra till lösningar på de utmaningar som Europasamarbetet står inför.
Se Anna Jonsson Cornells installationsföreläsning
Solveig Jülich, idé- och lärdomshistoria
Det sägs ofta att vi lever i biomedicinens moderna era med djupgående förändringar av livet och samhället. Genom att utforska hur vetenskaplig kunskap, vårdpraktiker, hälsopolitik, hälsoekonomi och sjukdomserfarenheter har skiftat över tid kan medicinhistoria – och det bredare fältet medicinsk humaniora – belysa på vilka sätt den aktuella situationen är en del av större historiska strömningar. I min medicinhistoriska forskning har jag särskilt intresserat mig för framställningen, kommunikationen och tolkningen av medicinska bilder i ett historiskt perspektiv. Bilder har alltid spelat en central roll i den moderna medicinen: Från 1600-talets anatomiska planschverk, 1700-talets mikroskopiska teckningar och det sena 1800-talets röntgenfotografier till dagens digitala visualiseringar av människokroppen. Dock blir inte alla bilder kända eller ihågkomna under lång tid. Jag har uppmärksammat hur Lennart Nilssons fotografier av embryon och foster kommit att tillskrivas status av ikoner med stor makt att påverka hur vi ser på frågor om mänsklig reproduktion och reproduktiva rättigheter.
Birsel Karakoç, turkiska språk
Turkspråken utgör en språkfamilj som omfattar omkring tjugo skriftspråk. Därtill kommer ett stort antal varieteter utan skrift. Det sammanlagda antalet talare är i dag drygt hundrafemtio miljoner människor, och deras geografiska hemvist sträcker sig från östra Europa till kinesiska muren och från Iran till Norra ishavet. Den turkisktalande världen kan delas in i tre huvudregioner: Mindre Asien, Iran och Kaukasus i väst (med språk som till exempel Turkietturkiska och azerbajdzjanska), Centralasien (till exempel turkmeniska, kazakiska, uzbekiska och uiguriska) och Sibirien (till exempel jakutiska). Dessutom finns flera mer eller mindre isolerade och existenshotade små turkspråk i periferin, bland annat i Kina, Afganistan, Irak, Baltikum och på Balkanhalvön. Min forskning är inriktad på språkvetenskaplig jämförande turkologi och framför allt fokuserad på typologiska aspekter av ett antal historiska och samtida turkiska språk. Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt att beskriva lingvistiska strukturer som uttrycker aspekt och tempus, aktionsart, evidentialitet i nogaiskan, ett – sett till antalet talare – litet språk i norra Kaukasus i Ryssland. Dessutom har jag genomfört komparativa studier av morfosyntaktiska, syntaktiska och semantiska aspekter av underordnade satser, frågesatser och kopulasatser i ett antal turkiska språk. Den forskning jag bedriver för tillfället handlar om att förstå hur kategorier som existens, ägande, tillhörighet och innehav uttrycks i språk som tillhör olika grenar av den turkiska språkfamiljen.
Se Birsel Karakoçs installationsföreläsning
Eva Lindberg, internmedicin
Sömn är livsnödvändigt och en god nattsömn är en förutsättning för att vi skall må bra. Under sömnen frisätter hjärnan ämnen som är nödvändiga för bland annat ämnesomsättning och tillväxt. Tyvärr fungerar andningen sämre när vi sover än vid vakenhet, andetagen blir mindre och många drabbas av upprepade andningsuppehåll, så kallad sömnapné. I min forskning har jag studerat hur andningen påverkas under sömn och hur andningsstörningar under sömn påverkar kroppen på kort och lång sikt. Främst har jag ingående studerat sömnapné för att kartlägga vilka personer som riskerar att utveckla detta och hur andningsuppehåll under sömn påverkar ämnesomsättning och risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Forskningen är även inriktad på vilka mekanismer som ligger bakom dessa samband och hur man kan förhindra skadliga långtidseffekter. Ökad kunskap inom detta område är angeläget för att kunna identifiera och behandla personer med skadlig sömnapné, dels för att man skall må och fungera bättre på dagen men även för att förhindra utveckling av allvarliga följdsjukdomar.
Se Eva Lindbergs installationsföreläsning
Magnus Lundberg, kyrko- och missionsstudier
Kyrko- och missionsstudier har en enorm spännvidd: kristendom genom 2000 år och på alla kontinenter. Min forskning har främst rört katolska kyrkan i kolonialtidens spanska Amerika. Avhandlingen behandlade en mexikansk ärkebiskop och hans relationer till andra kyrkliga aktörer, men också till staten. I nästa bok flyttade jag mig till en lokal nivå: landsbygdsförsamlingar i centrala Mexiko under 1600-talet. Jag var intresserad av det lokala kyrkolivet i stort, förhållandet mellan indianska församlingsbor och präster, samt mellan ideal och praktik. Senast har jag skrivit om spansk-amerikanska nunnor och hur de menade sig kunna bidra till andras frälsning genom bön, ställföreträdande lidande, undervisning och ”andliga flygfärder” till missionsfälten. Boken visar hur kontemplativt (inåtriktat) och apostoliskt (utåtriktat) religiöst liv kunde samverka.
Se Magnus Lundbergs installationsföreläsning
Mattias Lundberg, musikvetenskap
Jag har många musikteoretiska, analytiska och historiska forskningsintressen. För tillfället rör forskningen främst musik, liturgi, musikteori och kompositionspraxis i norra Europa under reformationstiden. Enkelt beskrivet kan man säga att forskningen syftar till att förstå hur musik uppfattades, lärdes ut, spreds, skrevs och klingade under den kulturellt omtumlande tidperiod som format mycket av kulturen och musiken i Nordeuropa under senare århundraden. Vid sidan av forskningspublikationer omsätter jag numera gärna även forskningsresultat för en bredare allmänhet, som klingande rekonstruktioner i konsertform, samt i form av Sveriges Radios omfattande musikhistoriska folkbildningssatsning Den svenska musikhistorien i SR P2. Äldre musikvetarkolleger har menat att jag blir den hittills yngste professorn i ämnet någonsin, men faktum är att Jonas Columbus var ungefär två månader yngre när han blev Uppsala universitets professor poeseos et musices 1625, och jag tycker definitivt att man ska räkna honom som en viktig föregångare inom vårt ämne.
Se Mattias Lundbergs installationsföreläsning
Niklas Långström, barn- och ungdomspsykiatri
Kunskapsbaserad barn- och ungdomspsykiatri bygger bland annat på neurovetenskap, utvecklingspsykologi, epidemiologi, samt bedömningsvetenskap, liksom forskning om psykologiska och läkemedelsbaserade behandlingar. Min forskning rör orsaksfaktorer till psykisk ohälsa, oavsett om faktorerna är genetiska, biologiska eller psykosociala. Jag har främst fokuserat utvecklingsvägar, det vill säga varför och hur, till att unga utövar sexuellt eller annat våld mot andra. I forskningen använder jag kliniska grupper och nationella befolkningsbaserade register med tvillingar och syskonkontroller. Jag är även inblandad i utveckling av bedömningsmetoder, förebyggande insatser och behandling av olika aggressiva beteenden. Kunskaperna kan förhoppningsvis bidra till att förebyggande insatser och behandling riktas mot verkliga orsaksfaktorer och därmed till minskad sexual- och våldsbrottslighet.
Se Niklas Långströms installationsföreläsning
Åsa Mackenzie, molekylär fysiologi
Hjärnan är ett komplext organ som till stor del är uppbyggt av olika typer av nervceller som genom enastående snabb och precis kommunikation möjliggör alla våra beteenden, tankar och känslor. Hjärnans centrala roll gör dock att sjukdomar som drabbar den kan leda till drastiska förändringar i kroppens olika funktioner och i vår personlighet. Fokus i min forskning ligger på att ta reda på hur hjärnans nervceller fungerar med målet att hitta nya sätt att förhindra att de drabbas av sjukdom. Jag är speciellt intresserad av att komma underfund med hur hjärnan dagligen använder sig av positiva och negativa minnen när vi gör olika slags val och också hur hjärnan får igång de kroppsrörelser som behövs för att vi ska nå dit vi vill, rent fysiskt. Parkinsons sjukdom, depression och beroende har olika symptombilder men alla är exempel på sjukdomar där kommunikationen mellan olika populationer av nervceller i vissa delar av hjärnan inte längre fungerar tillfredsställande. Genom att kartlägga dessa nervceller och förstå hur de påverkar motivation, beslutsfattande och motorik vill jag med min forskning kunna bidra med ny kunskap som på sikt kan leda till att hjärnsjukdomar kan botas och i bästa fall till och med förhindras helt och hållet.
Se Åsa Mackenzies installationsföreläsning
Alireza Malehmir, tillämpad geofysik
Geofysikaliska metoder har länge använts inom en lång rad tillämpningsområden och fortsätter ständigt att förbättras i och med att teknologin utvecklas. Inom tillämpad geofysik kombinerar man kunskapen om olika material på jorden (i huvudsak deras egenskaper och geometrier) med fysik för att till exempel möjliggöra hållbar prospektering och användning av våra begränsade naturresurser (såsom metaller och mineraler, vatten, gas och olja), planera infrastruktur för minskad kostnad och miljöpåverkan (till exempel motorvägar och tunnlar), förstå processer som skapar och formar geologiska strukturer (till exempel förkastningar och veckningar), samt att minimera potentiella georisker (till exempel jordskred, jordbävningar) genom att bättre förstå de kännetecknande geometrier och fysiska egenskaper som orsakar dem. Under min studietid arbetade jag med geostatistiska metoder, bergstabilitet och en del geokemi på morän. Efter detta började jag arbeta med diffraktioner. Jag har till exempel undersökt hur små malmkroppar, men fortfarande av ekonomiskt betydande storlek, kan generera diffraktioner med ibland mätbara egenskaper. Även om kärnan i min forskning har handlat om prospektering i kristallina bergsmiljöer med hjälp av seismiska metoder, har jag samtidigt arbetat med utveckling av nya teknologier och metoder. Genom ett samarbete mellan akademin och industrin har jag lett utvecklingen av en ny så kallad landstreamer med seismiska multikomponentsensorer som nu testats och använts vid ett flertal stora infrastrukturprojekt i Sverige, Finland, Norge och Danmark.
Se Alireza Malehmirs installationsföreläsning
Ylva Mattsson Sydner, kostvetenskap
Kostvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne då matens betydelse för människan dels kan relateras till dess värde som substans för den biologiska kroppen, dels till dess meningsskapande och symboliska betydelse för människor och samhällen. Utgångspunkten i min forskning är mat och måltider som fenomen i en social värld och mitt intresse har främst riktats mot specifika grupper av människor som i någon mening befinner sig i en beroendesituation till villkor inom välfärdsstaten och/eller olika hushållstrukturer. Detta innebär att jag intresserat mig för äldre, personer med funktionsnedsättningar och olika patientgrupper och de kontexter där de befinner sig. Här möts individers önskemål och behov i relation till mat och de villkor respektive kontext erbjuder. På så vis omfattar maten och måltiden som fenomen individ, interaktion och institution. Forskning inom detta område ökar kunskap om och förståelsen för hur välfärdstjänsten mat inom olika kontexter kan möta människors behov av mattrygghet (food security).
Se Ylva Mattsson Sydners installationsföreläsning
Albert Mihranyan, nanoteknologi och funktionella material
Nanoteknik är en viktig del av den pågående teknologirevolutionen. Med hjälp av nanoteknik går det att manipulera egenskaperna hos olika material på nära-till-atomnivå. Inom livsvetenskaper revolutionerar nanoteknik utvecklingen av säkrare, mer effektiva och mer specifika läkemedel, särskilt för behandlingen av cancer eller infektionssjukdomar. Andra framsteg inom nanoteknik omfattar känsligare, snabbare och mer specifika diagnostikmetoder, in vivo avbildning, och genleverans. Den övergripande filosofin i min verksamhet, både inom forskning och undervisning, är ett tvärvetenskapligt, holistiskt synsätt på nanomaterial från dess syntes och karakterisering till säkerhet och applikationer med stark fokus på användarbehoven. Min forskning handlar om ett brett spektrum av material, såsom naturliga och syntetiska polymerer samt oorganiska porösa nanomaterial. Framför allt har nanocellulosa och dess tillämpningar inom biomedicinska området varit ett centralt tema i min forskning. De material som jag utvecklar kan användas vid framställning av proteinbaserade läkemedel, virusfiltrering, läkemedelsfrisättning och vävnadsteknik.
Se Albert Mihranyans installationsföreläsning
Maya Neytcheva, högprestandaberäkningar
Vetenskapliga beräkningar, datorsimuleringar, beräkningsvetenskap är termer som markerar den tredje forskningsgren som kompletterar teoretiskt arbete och laboratorieexperiment. Via matematiska modeller och deras genomförande på datorer angriper vi idag många utmanande, komplexa och storskaliga problem inom alla områden i samhället. Högprestandaberäkningar i sig är en integrerad del av dessa datorsimuleringar. De återspeglar att dagens datorer erbjuder mycket hög beräkningskraft men för att utnyttja deras potential behöver vi nytt tillvägagångssätt på algoritmerna som används i simuleringarna. Mitt huvudsakliga forskningsområde och strävan är utveckling, analys och genomförande av effektiva lösningsmetoder, som är huvudbyggstenar i olika numeriska simuleringar, nämligen snabba iterativa lösningsmetoder. Jag kombinerar kunskap om verkliga fysikaliska och liknande processer, deras formella matematiska beskrivning och kraven på datorresurser, för att använda dessa till full grad och leverera korrekta lösningar inom kort tid.
Se Maya Neytchevas installationsföreläsning
Elena Nickolaevna Kozlova, regenerativ neurobiologi
Många sjukdomar i hjärna och ryggmärg kännetecknas av betydande förlust av nervceller och av att viktiga nervbanor bryts av. Exempel på sådana tillstånd är stroke, Parkinsons sjukdom och ryggmärgsskada. Hjärnan kan själv inte ersätta de förlorade nervcellerna, och skadade nervbanor, i till exempel ryggmärgen, kan inte återbildas. Transplantation av stamceller och användning av nanomaterial erbjuder nya möjligheter att behandla sjukdomar och skador i nervsystemet. Experimentella undersökningar visar att transplanterade stamceller förefaller kunna dämpa pågående sjukdomsprocess, stimulera vävnadsreparation och i vissa fall till och med ersätta förlorade celler. Nanomaterial kan föras in i organismen och där bland annat utnyttjas för lokal, kontrollerad frisättning av läkemedel. Min forskning syftar till att med hjälp av transplanterade stamceller och nanopartiklar ”laddade” med specifika molekyler skapa en grund för behandling av ryggmärgsskada som återskapar förlorade funktioner och motverkar uppkomst av en mycket svår form av smärta. Våra experimentella studier visar att transplanterade stamceller kan skapa ”bryggor” som gör att nervtrådar som slitits bort från ryggmärgen kan växa tillbaka in i denna och återbilda kontakter så att förlorad känsel återfås. Våra experiment med nanomaterial visar att sådana kan fungera som effektiva depåer av tillväxtstimulerande molekyler. Fortsatt forskning om stamceller och nanomaterial kan bidra till förbättrad behandling för patienter med sjukdomar och skador i hjärna och ryggmärg.
Se Elena Nickolaevna Kozlovas installationsföreläsning
Margaretha Nydahl, kostvetenskap
Det råder ett stort intresse för matens betydelse för hälsan inom olika discipliner. Trots detta är livsstilsrelaterad ohälsa och ohälsosamma matvanor vanligt i samhället, särskilt i svaga grupper. Bland äldre dominerar det kostrelaterade problemet undernäring i varierad grad beroende på vilka andra bakomliggande medicinska- och sociala faktorer som är aktuella. För såväl individen som samhället får detta stora konsekvenser, vilket betyder att forskning som kan leda till att andelen undernärda äldre minskar är viktig. Min forskning inom området dietetikens kommunikation har en stark bakgrund i kostvetenskap och har utvecklats mot folkhälsa för den friska populationen generellt och för svaga grupper såsom äldre specifikt. Fokus har varit kostbehandling i relation till hälsa och hur detta kan kommuniceras. En tyngdpunkt har varit att kartlägga människors kostvanor och hur dessa kan förbättras genom realistiska förändringar. Kostmönster, intag av enskilda livsmedel, näringsintag och omfattning av undernäring har studerats även ur ett metodologiskt perspektiv genom att såväl val, som tillämpning av olika kostundersökningsmetoder, har varit centrala. Jag har även analyserat hur äldre ser på sin mat- och måltidssituation och hur denna syn varierar med olika bakgrundsfaktorer. Min forskning inkluderar även initiering av hälsofrämjande och primärpreventiva aktiviteter i syfte att underlätta matrelaterade sysslor liksom att främja det faktiska livsmedels- och näringsintaget, samt den sociala gemenskapen bland äldre.
Se Margaretha Nydahls installationsföreläsning
Sascha Ott, molekylär synteskemi
Indelningen av syntetisk kemi i en organisk och en oorganisk gren kommer från artonhundratalet, då de ämnen som framställdes från levande organismer ansågs innehålla en livskraft som skilde dem från de oorganiska föreningarna. I dag är denna indelning inte längre adekvat då ny kemi har vuxit fram. Speciellt viktig inom syntes och katalys har utvecklingen av den metallorganiska kemin varit, där kolbaserade föreningar kombineras med huvudgruppselement och övergångsmetaller. Min forskning befinner sig i gränslandet mellan organisk och oorganisk kemi där vi koncentrerar oss på molekylära system, det vill säga föreningar som består av relativt få atomer i en väldefinierad bindningssituation. Fokus ligger på två huvudområden där vi överför koncept och strukturer från oorganisk kemi till organisk kemi. Det första handlar om att utveckla nya föreningar som innehåller sällsynta kol-fosfor dubbelbindningar, eller fosforatomer i aromatiska system. Det som är intressant med sådana fosforinnehållande föreningar är att deras elektroniska egenskaper är mycket speciella och gör föreningarna användbara till exempel inom katalys eller molekylär elektronik. Det andra forskningsområdet är fotokatalys som har det långsiktiga målet att omvandla solenergi och vatten till en lagringsbar energibärare, till exempel vätgas. Vi använder oss av vår expertis inom både organisk och oorganisk kemi för att utveckla nya strategier inom konstgjord fotosyntes, framför allt genom att framställa sofistikerade katalysatorer som gör att kemiska reaktioner kräver mindre energi.
Se Sascha Otts installationsföreläsning
Charlotte Platzer Björkman, fasta tillståndets elektronik med inriktning mot solcellsmaterial
Solceller omvandlar energin i solljuset direkt till elektrisk energi. De har inga rörliga delar och kan till exempel sitta på små miniräknare, i stora solcellsfält eller integreras i byggnader. Mängden solenergi som träffar jorden är runt 10 000 gånger större än den globala energianvändningen och även i Sverige har vi en mycket större solresurs än många tror. I min forskning undersöker jag nya solcellsmaterial som är bättre på att absorbera, eller ta upp, solljuset än vanliga solceller. Det gör att det räcker att använda tunna filmer av materialen, vilka beläggs på glas, metall eller plast. Mitt mål är att förstå elektriska och optiska förluster i solcellerna så att vi kan utveckla så effektiva strukturer som möjligt. Jag har särskilt fokuserat på egenskaperna hos gränsytorna mellan olika lager i solcellen. Målet är också att undvika sällsynta eller giftiga grundämnen så att solcellstillverkning i stor skala kan ske utan skadlig miljöpåverkan, detta samtidigt som vi når bättre prestanda, eller verkningsgrad, och låg kostnad.
Joel Samuelsson, civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt
Avtal är till för att hållas, men ofta nog är det oklart exakt vad som avtalats. Juridiken hanterar den oklarheten genom tolkning, och läran om hur det ska gå till – avtalstolkningsläran – har en egen plats i den civilrättsliga systematiken. I avtalstolkningsläran ställs många av juridikens mest grundläggande teoretiska frågor på sin spets. Det gäller förhållandet mellan rätt och verklighet, de rättsliga reglernas natur, den juridiska metodens beskaffenhet med mera. En ”playground för teoretiska övningar” har området kallats av en skeptisk betraktare. Samtidigt är studieobjektet som sådant – avtalstolkningsverksamheten – något av det mest handfasta och praktiskt betydelsefulla inom hela civilrätten. Jag har i min forskning utnyttjat den möjlighet, som ämnet avtalstolkning erbjuder, att undersöka teoretiska teman i ett konkret rättsligt sammanhang. Jag har försökt spåra gränsen mellan avtalstolkning och den tillämpning av rättsliga regler som bestämmer avtalsparternas positioner i de fall det finns luckor i avtalet, som måste fyllas ut. Jag har närmat mig avtalstolkning som en metodfråga och på det sättet velat visa att ett skenproblem skapar oreda i tolkningslärans grundstruktur. Jag har även sökt nyansera bilden av det underförstådda, eller tysta, avtalsinnehållet. Det stora temat i min forskning har varit förhållandet mellan teori och praktik i tolkningen. Det är ett tacksamt tema för en jurist, för den juridiska praktiken gör, på sitt eget säregna vis, teorins begränsningar uppenbara.
Se Joel Samuelssons installationsföreläsning
Anna Sarkadi, socialmedicin
Tidigare var infektionssjukdomar, undernäring och olyckor den största utmaningen för barns hälsa – i dag är det den psykiska ohälsan. Eftersom grunden för mellanmänskliga relationer och psykisk hälsa läggs under barnens första år, där föräldrar spelar en nyckelroll, har jag fokuserat på föräldraskapet i min forskning. Jag har varit särskilt intresserad av betydelsen av fäders engagemang för barns utveckling. Föräldraskapet sker i dag i ett landskap av en tidigare aldrig skådad mångfald av uppväxtmiljöer. På 1970-talet talade man om föräldrautbildning, på 1990-talet om föräldrastöd och efter millennieskiftet kom olika föräldrastödsprogram som kunde användas för att ge föräldrar färdigheter att främja föräldra-barn relationen och barns självreglering. I studier har jag visat att barns beteendeproblem även i en svensk kontext hänger ihop med hur vårdnadshavarna hanterar konflikter och sätter gränser. Föräldrastödsprogram tar just sikte på vårdnadshavarens förhållningssätt till barnet för att skapa en bättre uppväxtmiljö. Jag har visat att om man erbjuder föräldrastödsprogram brett så normaliseras stödet samtidigt som föräldrar med större psykologiska behov väljer att delta. Samtidigt har jag också sett att universella föräldrastödsinsatser systematiskt missar pappor, de med låg utbildning och utlandsfödda föräldrar. Målet med min fortsatta forskning är att hitta arbetssätt som gör att föräldrastöd når alla vårdnadshavare som behöver det, för att förebygga framtida psykisk ohälsa hos barn.
Se Anna Sarkadis installationsföreläsning
Ulrika Simonsson, farmakokinetik
Läkemedel är substanser som förebygger, påvisar, lindrar eller botar sjukdomar eller symptom på sjukdomar. För varje enskilt läkemedel och individ finns en optimal exponering i kroppen. Det är viktigt att kartlägga faktorer som påverkar variabilitet i exponering och relationen till effekt för att på så sätt kunna optimera effekten av ett läkemedel. För att kunna beräkna vilken dos som är mest lämplig för en grupp patienter eller en viss individ används matematiska och statistiska modeller som även används vid optimering av utförandet av pre-kliniska och kliniska studier med hjälp av simuleringar. Gemensamt för min forskning har varit att med hjälp av matematiska modeller öka kunskapen om befintliga läkemedel inom olika terapiområden men även bidra till utvecklingen av nya läkemedel med avseende på hur exponeringen av dessa substanser varierar över tid och hur det relaterar till de effekter och eventuella biverkningar som de ger. Med hjälp av den kunskapen har jag bidragit till att nya studier planerats, behandlingsrekommendationer givits samt individanpassad dosering kunnat utföras.
Se Ulrika Simonssons installationsföreläsning
Martin Sjödin, nanoteknologi och funktionella material med inriktning mot elektrisk energilagring och laddningstransport i polymera material
I det moderna samhället är tillgång till elektricitet en självklarhet och en förutsättning för den teknologiska utveckling som sker, men det svarar även för en av de största utmaningar som vi står inför: att leverera energi till ett allt större antal användare, med ett växande energibehov, utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer. För att klara detta krävs en omställning mot förnyelsebara energisystem och i denna omställning har batterier en central roll. Behovet av batterier förväntas därför öka och det blir viktigt att kunna utveckla batterier som kan produceras från förnyelsebara råmaterial i processer med låg miljöpåverkan. Min forskning är baserad på biomimetisk metodik där jag, genom att undersöka och efterlikna naturens egna energiomvandlingssystem, konstruerar artificiella system som kan lagra och avge energi i form av elektricitet, det vill säga batterier. En förutsättning för elektrisk energilagring är att laddning kan transporteras genom materialet som används. I biologiska system sker elektrontransport i så kallade elektrontransportkedjor där mycket energi offras för att säkerställa att laddning transporteras till exakt rätt plats. En viktig del i min forskning är att utveckla mer energieffektiva transportsystem med lägre energiförluster och att ge en ökad förståelse för mekanismen för laddningstransport och de strukturella faktorer som påverkar denna i artificiella energilagringssystem.
Se Martin Sjödins installationsföreläsning
Agneta Skoog Svanberg, reproduktiv hälsa
Reproduktiv hälsa är ett kunskapsområde som inkluderar sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa i ett livscykelperspektiv. Ofrivillig barnlöshet drabbar tio till femton procent av alla par och kan påverka individ och relation negativt. Cirka 37 000 inducerade aborter genomförs årligen i Sverige, vilket ställer krav på genomtänkta rutiner för ett bra omhändertagande. Att föda barn förväntas vara en positiv händelse men mellan fem och tio procent av alla mödrar får en negativ förlossningsupplevelse som kan ge kort- och långsiktiga psykiska konsekvenser i efterförloppet. Min forskning har en utgångspunkt från den kliniska erfarenhet jag har som barnmorska. Jag har i min forskning valt områden där jag i tvärvetenskapliga samarbeten beskriver riskfaktorer för psykisk och fysisk ohälsa. Jag studerar infertilitet och olika behandlingsmetoder med assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, heterosexuella och lesbiska par samt ägg- och spermiedonatorer. Jag har fördjupat mig i abortsökande kvinnors psykiska hälsa och erfarenheter av abortvård. Jag utforskar effekten av en lättillgänglig självhjälpsbehandling i form av ett internetbaserat psykologiskt stöd till kvinnor som har haft en negativ eller traumatisk förlossningsupplevelse. I Indien och Tanzania studerar jag födande kvinnor och personal i offentlig vård med fokus på psykisk hälsa, erfarenheter och bemötande, då det råder stor brist på personal med adekvat kompetens. Mitt mål är att identifiera individer som är i behov av utökad uppföljning och stöd samt att utveckla bättre psykologisk förståelse och omhändertagande av kvinnan, det nyfödda barnet och hela familjen.
Se Agneta Skoog Svanbergs installationsföreläsning
Anneli Stavréus-Evers, biomedicinsk laboratorievetenskap med inriktning mot reproduktionsmedicin
För att ett befruktat ägg ska fästa, implanteras, i livmoderslemhinnan måste det förutom att utvecklas normalt på rätt tid också kunna signalera sin ankomst samtidigt som livmoderslemhinnan måste vara förberedd för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Detta synkroniserade samspel är mycket viktigt för att en implantation och en normal graviditet ska kunna äga rum. För infertila par kan det vara någon faktor i implantationsprocessen som inte fungerar normalt. Bättre diagnostisk och behandling behövs för att öka möjligheten till att få ett barn efter fertilitetsbehandling. I min forskning har jag studerat morfologiska och biokemiska faktorer som är betydelsefulla för att en implantation ska kunna äga rum. Jag har också utvecklat nya metoder som kan användas för att studera implantationsprocessen. Ökad kunskap om implantationsprocessen kan användas både för att förbättra behandlingsresultaten vid fertilitetsbehandling och för att utveckla nya preventivmedel.
Margareta Svahn, nordiska språk
Min forskning kan karakteriseras med orden språk och kultur. På olika sätt har frågan hur kulturen speglas i språket varit vägledande för mig. Redan i min första forskningsuppgift på grundnivå undersökte jag vad släktnamn berättar om den tid som detta namnsystem växte fram i. Främst har jag dock ägnat mig åt dialektforskning. I min avhandling belyste jag hur växter gavs namn i det äldre bondesamhället och diskuterade hur folklig botanik förhåller sig till vetenskaplig. När jag arbetade med växtnamnsmaterialet i dialektarkiven fann jag en mängd nedsättande ord för kvinnor och män. Så kom idén till min nästa studie som har ett tydligt genusperspektiv. Skällsord kopplas till hur kön konstrueras under olika tidsperioder och jag beskriver hur de hör ihop med föreställningar om kön i vår kultur. Mitt tredje större projekt handlar om språklig variation och förändring kopplad till bland annat urbanisering och infrastruktur. Dialektsituationen i Västsverige från 1950-talet och framåt undersöks med fokus på hur och varför dialekter närmar sig standardspråket eller, som är fallet i södra Bohuslän, göteborgskan.
Se Margaretha Svahns installationsföreläsning
Magnus Svartengren, arbets- och miljömedicin
Jag har fram till 2011 varit verksam vid Karolinska Institutet, från 2004 som professor. I min forskning har jag intresserat mig för hur omvärlden, miljön påverkar kroppen. Initialt bedrev jag experimentella studier av hur inandade partiklar hanteras i kroppen och hur de kan påverka friska individer och personer med lungsjukdom. Dessa studier kompletterades med exponeringsstudier i kammare och i tunnelmiljöer. Jag har senare fortsatt med epidemiologiska studier av koppling mellan luftföroreningar och hälsoeffekter framför allt på barn. Studier har gjorts av arv och miljöns betydelse för lungfunktion, hörsel, och besvär från rörelseapparaten. Under senare år har jag alltmer fokuserat på vad som utmärker arbetsplatser med långtidsfriska medarbetare och hur verksamheter kan göra för att skapa dessa miljöer. Nycklar till friska arbetsplatser är av stor betydelse för ett hållbart arbetsliv och för att vända trenden av ökande sjukskrivningar.
Se Magnus Svartengrens installationsföreläsning
Ola Söderberg, molekylär proteomik
Kommunikation mellan celler är avgörande i flercelliga organismer såsom människan. Cellerna har i sin tur signalvägar som vidarebefordrar information från deras yta till arvsmassan i cellkärnan. När receptorproteiner på cellens yta mottar ett meddelande aktiveras receptorproteinerna så att de kan binda andra proteiner, liksom ett stafettlopp förs signalen vidare, från ett protein till nästa. Sådana signaler kan leda till att cellen delar sig eller ändrar sina egenskaper. Signalvägarna kan påverkas av mutationer, vilket kan leda till sjukdomar som cancer. I min forskning utvecklar jag nya metoder för att studera hur proteiner gör sitt arbete i våra celler. Dessa analysmetoder gör att man kan se proteininteraktioner och därmed avläsa signaler som går längs en signalväg. Målet är att förstå hur celler kommunicerar med varandra i en vävnad och hur signalerna leds vidare i olika signalvägar, samt hur denna kommunikation förändras vid cancer. Kan kommunikationen i cancerceller återställas till det normala? Denna kunskap kommer på sikt kunna leda till nya och bättre behandlingsformer.
Se Ola Söderbergs installationsföreläsning
Johan Tralau, statskunskap
När uppstod den politiska filosofin, alltså principiellt frågande om hur stater och samhällen kan rättfärdigas? Det antas ofta att denna historia börjar med Platon; mer sällan förklaras det varför. Jag har i min forskning hävdat att den politiska filosofin börjar med upptäckten av en särskild argumentationsteknik, närmare bestämt ”intern kritik”, det vill säga försöket att visa att en ståndpunkt är självmotsägande eller på något annat sätt rymmer inre spänningar. Denna kritik är ett ideal för civiliserad debatt i normativa frågor, alltså frågor om rätt och fel. Under senare år har jag undersökt hur dessa argumentationstekniker uppstår före Platon – i den grekiska poesin, från Homeros till de stora tragediförfattarna Aischylos, Sofokles och Euripides, upptäcks stegvis dessa sätt att argumentera normativt. Det jag vill visa är inget mindre än det normativa tänkandets egen evolution. Jag har också forskat om bland annat myter, monster, främlingskap, utopier, begravningar, äktenskap, metaforer, samvetsfrihet och 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes.
I framtiden vill jag ägna mig åt vardagsmoralens politik – hur sådant som handslag, bordsskick, klädnormer och hövlighet bär upp samhället.
Se Johan Tralaus installationsföreläsning
Helena Wahlström Henriksson, genusvetenskap
Min forskning handlar om hur nära relationer och makt skildras i litteratur och film under sent 1900-tal och 2000-tal. Huvudstråket kan benämnas feministiska maskulinitetsstudier. Doktorsavhandlingen analyserar mansbilder i 1970-talets nordamerikanska ”frigörelseromaner” och de sätt som manliga kulturella ikoner och stereotyper ges ny innebörd i berättelser om kvinnors liv och begär. Jag har också studerat faderskap i filmer och romaner som skildrar mäns strävan efter att betraktas som legitima föräldrar i en kultur där moderskapet alltjämt uppfattas som ”primärt”, och undersökt det föräldralösa barnet, en urtypisk huvudperson i romaner från USA, där den föräldralösa ofta bygger ”alternativa” familjerelationer. Målet för forskningen är att skapa bättre förståelse för fenomen som barndom och föräldraskap, familj och släktskap(ande) – och för kulturella representationer av dessa fenomen – eftersom de är centrala både i litteraturen och i den levda erfarenheten, och även samspelar med normer och ideal omkring genus, kön, klass, etnicitet och nationalitet i vår samtid.
Se Helena Wahlström Henrikssons installationsföreläsning
Ken Welch, nanoteknologi och funktionella material med inriktning mot fotokatalys med tillämpningar inom ortopediska och dentala implantat
Modern kirurgisk teknik ger fantastiska möjligheter att förbättra funktion och livskvalitet för personer med till exempel utslitna tänder, knä- och höftleder. Implantatrelaterade infektioner med antibiotikaresistenta bakteriestammar utgör en av de största komplikationsriskerna i samband med denna typ av kirurgi. Ytbearbetning av inopererat biomaterial för att skapa antibakteriella egenskaper utan att behöva använda konventionell antibiotika har därför blivit allt viktigare för att förebygga och behandla implantatrelaterade infektioner. Titan är ett vanligt implantatmaterial. På titanytor bildas naturligt ett titandioxidskikt som har en väldokumenterad förmåga att bilda en stark bindning till ben; det är biokompatibelt. Förutom att vara biokompatibla kan sådana ytor göras fotokatalytiska så att de får en bakteriedödande effekt när man belyser dem. Min forskning har i stor utsträckning fokuserat på att utveckla metoder att förbättra både de biokompatibla och de fotokatalytiska egenskaperna hos sådana implantatmaterial samt på att förstå vilka materialegenskaper som är viktiga att kunna styra för att kunna lägga grund för bättre behandling av implantatrelaterade infektioner.
Se Ken Welchs installationsföreläsning
Di Yuan, optimeringslära
Optimering är ett ord som förekommer i många olika sammanhang. Optimeringslära är den matematiska lära som består av modeller och metoder som kan användas för att maximera eller minimera ett värde utifrån de restriktioner som finns. Vi kan hitta tillämpningar av optimeringslära för att minska kostnaden och öka effektiviteten i nästan samtliga industriella sektorer (till exempel ruttplanering för skogsindustri) och samhällsfunktioner (till exempel placering av ambulanser). I min forskning har jag fokuserat på optimeringsmodeller och metoder med tillämpningar inom kommunikation och transport. Det vetenskapliga verktyget har huvudsakligen bestått av kombinatorisk optimering och heltalsoptimering. Bland annat har jag arbetat med planering, utformning, resursutnyttjande och analys av telekommunikationsnät utifrån ett optimeringsperspektiv. Jag har även studerat optimeringsproblem relaterade till flygplatslogistik. För närvarande inriktar min forskning mot optimeringsproblem inom den kommande femte generationens mobilnät, även kallad 5G, med fokus på utveckling av avancerade matematiska modeller och effektiva optimeringsalgoritmer. Mitt forskningsintresse omfattar även andra områden inom kommunikation och transport, som utgör stora och komplexa system vars effektivitet är av mycket stor betydelse för både industriella aktörer och samhället i stort.