Nya professorer 2017
24 nya professorer installerades vid Uppsala universitet 17 november 2017. Här presenterar de själva sin forskning.
Rose-Marie Amini, hematopatologi
I dag finns det närmare hundra olika undergrupper av maligna lymfom och leukemier. De klassificeras i olika kategorier beroende bland annat på i vilket utvecklingsstadium som cellen spårat ur och vilka genetiska förändringar som varit drivande. Att ställa en specifik lymfom- eller leukemidiagnos kräver numera omfattande och noggranna undersökningar. Min forskning inom hematopatologi syftar till att ytterligare karakterisera dessa sjukdomar. Målet är att förstå vilka olika processer som kan gå fel och var urspårningen inträffade när den normala lymfocyten blev en tumörcell. Jag studerar olika faktorer och markörer som har betydelse för diagnostik av och prognosen för sjukdomen, vilket i förlängningen kan komma att innebära att olika typer av behandling skall ges beroende på tumörtyp. Vidare undersöker jag vad de övriga cellerna i immunsystemet spelar för roll för uppkomsten av lymfom i lymfomcellernas omedelbara närhet i mikromiljön och hur lymfomsjukdomen avspeglas i blodet hos dem som drabbats.
Örjan Carlborg, beräkningsbaserad genomik
Jag letar efter gener i arvsmassan som gör att individer inom en art skiljer sig åt. I varje cell i kroppen finns en komplett uppsättning av vår arvsmassa – vårt genom. Den är uppdelad i ett antal kromosomer – DNA-molekyler – som innehåller ungefär 25 000 gener. Individerna inom en art skiljer sig ofta åt på miljontals ställen i arvsmassan. Därför finns det nästan oändliga sätt som de tillsammans kan påverka, till exempel risken för att en viss individ blir sjuk. Storskaliga experiment krävs för att kartlägga genernas bidrag till olika egenskaper och de statistiska analyserna är krävande. Jag utvecklar nya statistiska metoder för att förstå hur genetiska skillnader tillsammans bidrar till olika egenskaper. Arbetet gör att vi på ett bättre sätt utnyttjar de enorma mängder genetiska data som samlas in i dag och att vi i framtiden kommer att kunna få genetisk information på bättre sätt inom medicinen.
Se Örjan Carlborgs installationsföreläsning
Jens Johansson, praktisk filosofi
Mina främsta forskningsintressen gäller vår – människans – status som dödlig varelse, i såväl etiska som metafysiska avseenden. En naturlig tanke är att döden är bland det värsta som kan hända en person, särskilt om den drabbar en lycklig och någorlunda ung individ. Samtidigt är det förvånansvärt besvärligt att försvara denna tanke – och ännu mer besvärligt att förklara varför den är sann, om den nu är det. Till skillnad från andra tragedier så innebär exempelvis inte min död att jag har det sämre vid någon viss tidpunkt än jag annars skulle ha haft det: ”Där jag är, är inte döden; och där döden är, är inte jag”, som den antike filosofen Epikuros uttryckte det. Min död uppvisar också slående likheter med den till synes harmlösa period av icke-existens som föregick min födelse. En viktig uppgift när det gäller att ta itu med dessa och närliggande problem är att fastställa vad det betyder rent allmänt att någonting skadar eller är dåligt för en individ, en fråga som jag ägnat mig allt mer åt under de senaste åren. Jag har även bland annat intresserat mig för personlig identitet, i synnerhet den så kallade ”animalistiska” tesen att vi människor är djur – en på ytan trivial och knappt nämnvärd uppfattning, som vid närmare påseende visar sig komma i konflikt med några av de mest grundläggande idéerna om oss själva.
Lynn Kamerlin, biologi, särskilt strukturbiologi
Enzymer är ”naturens katalysatorer”. De ökar hastigheten av kemiska reaktioner som är nödvändiga för levande system från att ta miljarder år till att vara klara på fraktioner av sekunder. Enzymer har utnyttjats bioteknologiskt i flera tusen år, och används mer och mer i dag. Deras otroliga katalytiska förmåga och återanvändbarhet gör dem också extremt attraktiva som katalysatorer för industriella processer för kemisk syntes och framställning av nya biobränslen. I kroppen regleras enzymfunktionen i minsta detalj, och misstag i denna komplexa ordning orsakar många sjukdomar. I min forskning har jag använt olika beräkningsmetoder för att genom teoretiska beräkningar bättre förstå hur enzymer fungerar; hur deras molekylära struktur dikterar deras biologiska funktion, och hur detta har utvecklats över tiden. Dessutom hur de kan manipuleras för att katalysera helt nya reaktioner, även sådana som aldrig tidigare förekommit naturligt. Jag har också utvecklat nya metoder för att förutspå hur enzymer kan utvecklas med hjälp av datorprediktioner. Dessa metoder har dessutom möjliggjort omfattande modeller för hur urgamla enzymer har lärt sig nya funktioner. Sammantaget kommer detta att vara av stor vikt för vår förståelse av enzymers funktion både på biologisk nivå och för utvecklandet av nya biokatalysatorer.
Se Lynn Kamerlins installationsföreläsning
László Károly, turkiska språk
Turkiska språk utgör en egen språkfamilj som talas över ett vidsträckt område från Balkanhalvön genom Centralasien ända till nordöstra Sibirien. Det finns ungefär tjugo turkiska språk med en standardiserad skrift och en betydande litterär tradition, varav turkiska, tatariska, kazakiska, uiguriska, chakassiska, tjuvasjiska och jakutiska är några exempel. I min forskning är jag främst upptagen av filologiska och lingvistiska undersökningar av såväl äldre som modernare turkiska språk, vilket inkluderar fornturkiska och medelturkiska skriftspråk. Nomadiserande turkfolk på de vida eurasiatiska stäpperna utvecklade för första gången sitt eget skriftsystem redan på 700-talet efter Kristus. På grund av dess likhet med det skandinaviska runalfabetet går bokstäverna ofta under namnet ”runor” i den vetenskapliga litteraturen. Detta område är en viktig del av min forskning och jag har utvecklat en databas (tillgänglig online på www.runiform.lingfil.uu.se) som syftar till att dokumentera samtliga turkiska runinskrifter som hittills upptäckts. En särskild grupp av dessa inskrifter är hemmahörande i Östeuropa och har ännu inte tolkats på ett tillfredsställande sätt. Med hjälp av datorlingvistiska metoder undersöker jag möjligheter att tolka denna grupp av runinskrifter och min förhoppning är att vi kommer att vinna ny kunskap om inte bara språkliga fenomen utan även om historia, kultur och religion bland de folk som talade dessa språk. Jag är också särskilt intresserad av medicinhistoria hos turkfolken, i synnerhet medicinska skrifter som härstammar från Centralasien och tillkom under inflytande från den grekisk-muslimska medicinska vetenskapen.
Se László Károlys installationsföreläsning
Andrei Malinovschi, klinisk fysiologi
Två av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige är astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Trots nya behandlingar och ökade behandlingskostnader uppnås sjukdomskontroll bara hos en del av patienterna med dessa sjukdomar. Att tidigt och korrekt hitta patienter som löper risk att bli sämre – och att adekvat behandla dem – kan spara både lidande och pengar. Jag har tidigare studerat hur olika typer av lungfunktionspåverkan, såsom diffusionsstörningar hos KOL-patienter eller påverkan på små luftvägar vid astma, kan ge information om prognos och sjukdomssvårighet. För att kunna ge adekvat behandling måste man dessutom förstå vilka inflammationsmekanismer som är inblandade. I min forskning har jag studerat hur en enkel markör i utandad luft, utandad kvävemonoxid, kan användas för att förutsäga svar vid astmabehandling. Jag har visat att informationen från denna markör med fördel kan kombineras med en annan enkel markör, mängden av en viss typ av blodceller (eosinofila granulocyter), för att studera sambandet med sjukdomsbörda hos patienter med astma. En fördjupad kunskap inom dessa områden kan hjälpa oss att förstå sjukdomsmekanismer bättre och på det sättet individanpassa uppföljning och behandling av patienter med lungsjukdomar. Utvecklingen och utvärderingen av enkla metoder för att karakterisera lungfunktionspåverkan, samt bättre förståelse av vilka blodprov och utandningstest som ska användas vid patientuppföljning, är två viktiga steg på vägen dit.
Se Andrei Malinovschis installationsföreläsning
Miguel A. Martínez, sociologi, särskilt bostads- och urbansociologi
Urban sociologi är den huvuddisciplin som jag mest har fokuserat på i min akademiska karriär. Jag har undervisat och forskat empiriskt kring ämnen såsom deltagandeprocesser i stadsplanering, bostadspolitik, sociorumslig segregering, användning av offentliga platser och lokal styrning. Dessa fenomens uppkomst i städer i Spanien, Portugal och Colombia fångade min allra första uppmärksamhet. Därefter fortsatte jag att undersöka andra amerikanska, europeiska och asiatiska sammanhang. Genom åren har jag specialiserat mig på studier av urbana rörelser, det vill säga när medborgarna kraftsamlar som ett svar på specifika klagomål, organiserar sig och protesterar på olika sätt för att uppnå sina mål. De kan använda institutionella kanaler, men myndigheterna reagerar inte alltid på ett tillfredsställande sätt. Många aktivister väljer i stället direkta aktioner. Dessutom väljer vissa rörelser att arbeta utom-institutionellt redan från början, för att utmana det dominerande status quo och de kulturella värderingarna, maktstrukturerna och de ekonomiska ojämlikheterna som är tätt sammanflätade med det urbana. Stadsodling, protester mot stadsförnyelse och social undanträngning är exempel på sådana urbana rörelser, ofta med en progressiv inriktning. Min forskningsinriktning handlar om bedömningen av rörelsernas inverkan på städernas utformning, främst när det gäller demokratisk styrning och social rättvisa. Jag undersöker den sociala, politiska och rumsliga karaktären hos de pågående konflikterna, deras utveckling över tid och de betydelsefulla sammanhang som påverkar dem. En stor del av min forskning handlar om husockupationsrörelser, hur dessa samspelar med myndigheter, vilka kulturella praktiker de utvecklar, samt hur de skiljer sig åt i olika städer.
Se Miguel A. Martínez installationsföreläsning
Helene Martinsson-Wallin, arkeologi
Ursprung, identitet och hur människor har befolkat världen är grundläggande frågor som berör hela mänskligheten. Arkeologiska lämningar är tidsdokument som berättar en mångfald av historier om hur människor levde och verkade förr i tiden men speglar också nutida värderingar kring frågor om ursprung och identitet. Syftet med min forskning är att genom materiella lämningar förstå människors dåtida och nutida relationer till varandra, olika kulturers framväxt och deras relationer till omgivande miljö. Min forskning fokuserar på att analysera och tolka arkeologiska monumentala lämningar på olika öar i Stilla havet, främst Samoa och Rapa Nui (Påskön) men också på öar i Östersjöområdet. Jag har visat att användande och återanvändande av monumenten ofta är dynamiska och nära förknippad med de kontaktytor, relationer och nätverk som skapats och återskapas innanför och utanför den egna samhällssfären. Min forskning om monumentens biografi visar i tillägg att vissa teman och värderingar kopplade till rituella praktiker kan leva kvar under lång tid i ett samhälle.
Se Helene Martinsson-Wallins installationsföreläsning
Åsa Melhus, klinisk bakteriologi
Vår jord tros ha existerat i 4,6 miljarder år. Efter mindre än en miljard år dök det första livet upp i form av bakterieliknande celler. Bakterier har sedan dess lyckats sprida sig över hela jordklotet, även i de mest extrema miljöer, och anpassat sig till en rad giftiga ämnen som få andra organismer. Under 1900-talet började människan använda sig av antibiotika för att bekämpa bakteriella infektioner. Även här skedde en anpassning, och i nuläget finns det inget kommersiellt tillgängligt antibiotikum som bakterier inte har utvecklat motståndskraft eller resistens mot. I min forskning har jag studerat hur resistenta bakterier sprids inom sjukvården och i samhället, samt vilka metoder man kan använda för att fastställa att ett utbrott föreligger. Jag har även studerat hur olika kemiska substanser med en antibakteriell effekt eventuellt kan påverka resistensläget och utgöra en medverkande faktor vid spridning av gener som kodar för antibiotikaresistens. Multiresistenta bakterier har i dag blivit ett av de största hoten mot vår hälsa. Enbart i Europa dör cirka 25 000 människor årligen i infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. En fördjupad kunskap inom området är nödvändig för att hitta nya behandlingsformer samt förhindra smittspridning och en återgång till det läge som rådde innan vi hade tillgång till antibiotika.
Johannes Messinger, molekylär biomimetik
Fotosyntesen äger rum hos varje blomma och träd, men också hos alger och cyanobakterier i hav och sjöar. Genom att fånga in och omvandla solenergi har dessa organismer den fantastiska förmågan att bilda komplexa molekyler från enbart vatten och luftens koldioxid. Min forskning är biofysisk och fokuserar på den ljusdrivna reaktionen, där vatten oxideras till syrgas, protoner och elektroner. Molekylär förståelse av denna process underlättar för oss att utveckla katalysatorer för effektiv produktion av solbränslen, till exempel vätgas. Målet är att solbränslen, i stor skala, skall ersätta fossila bränslen, som är det största upphovet till global uppvärmning.
Don Mitchell, kulturgeografi
Jag har fyra huvudområden i min forskning: (1) de politisk-ekonomiska processerna och den sociala kampen som bildar det geografiska landskapet och ingjuter social och politisk betydelse i dem; (2) skapandet, användandet och styrning av urbana offentliga rum; (3) utvecklingen av kulturell teori i kulturgeografi; och (4) kulturgeografisk kunskapshistoria. Inom det första forskningsområdet har jag undersökt den långa historien av kamp bland migrantarbetare, jordbruksintressenter och statens agenter i utvecklingen av Kaliforniens ”agribusiness-landskap”. På det andra området har jag studerat hanteringen av hemlösa i det offentliga rummet, användandet av offentliga rum för politiska uttryck och protest, samt de praktiker och strategier som används av de polisiära myndigheterna för att övervaka och styra offentliga rum i liberala demokratier. På det tredje området har mitt huvudfokus varit relationen mellan politisk ekonomi och kulturella sedvanor i och över geografiska rum. Inom det fjärde området, har jag – ofta tillsammans med min hustru, miljöforskaren Susan Millar – undersökt hur geografisk kunskap har producerats genom spektakulära planer för snabba miljöomvandlingar, såsom användandet av kärnvapen för att, genom så kallad geoengineering, ögonblickligen skapa hamnar, kanaler, och dylikt. Det som kopplar samman alla fyra områdena är en bestående vilja att förstå de historiska-geografiska förutsättningarna som hindrar – eller möjligtvis kan förverkliga – en rättvisare värld.
Se Don Mitchells installationsföreläsning
Sven Oskarsson, statskunskap
Att studera hur vi människor fungerar som politiska varelser är centralt inom statskunskapen. Hur kommer det sig att vissa är mer politiskt engagerade och intresserade än andra? Vilka förklaringar finns det till att människors politiska och ideologiska ställningstaganden skiljer sig åt? De här frågorna är fundamentala av flera orsaker. För det första är politik och politiskt agerande något som i djupare mening kännetecknar oss som människor. Detta innebär att en förståelse för hur vi tänker och agerar i politiska sammanhang är en viktig del av vår självförståelse. För det andra brukar man ofta framhålla att kärnan i politik, och därmed också kärnan i studiet av politik och politiska beteenden, är makt och maktrelationer. Ur den synvinkeln är det givetvis viktigt att förstå vad som förklarar skillnader i politiska åsikter människor emellan eller varför vissa medborgare är mer politiskt aktiva än andra. En bättre förståelse för grunderna till hur vi tänker och agerar i den politiska sfären är en förutsättning för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Mot bakgrund av detta har jag i min forskning koncentrerat mig på att förbättra kunskapen om hur människors politiska ställningstaganden formas i samspelet mellan arv och miljö. I ett antal studier har jag tillsammans med kolleger visat att benägenheten att rösta i samt kandidera till val, vilket parti man röstar på, vilka politiska åsikter man har, i vilken mån man är tolerant mot andra människor samt vilket förtroende man har för både politiska institutioner och medmänniskor, är egenskaper som är delvis genetiskt betingade.
Josef Pallas, företagsekonomi, särskilt organisation
Hur vi som individer och kollektiv förstår och förhåller oss till vår omvärld är på många sätt förmedlat via olika medier – traditionella (exempelvis tv och radio) som nya (till exempel olika digitala plattformar och nätverk). Våra värderingar, föreställningar och följaktligen även handlingar påverkas av hur vi uppfattar vad dessa medier rapporterar om och på vilket sätt denna rapportering sker. Vi kallar mediernas betydelse och påverkan på individer, organisationer och hela samhället för medialisering. I min forskning söker jag att beskriva och förstå hur idéer om mediernas betydelse och arbete påverkar organisationer inom olika delar av vårt samhälle – främst inom den offentliga sektorn. I detta sammanhang fokuserar jag på förändringar och konsekvenser som medialisering innebär för styrning, organisering och genomförande av välfärdstjänster. Vad händer till exempel på våra myndigheter eller universitet när dessa börjar prioritera frågor kring synlighet, varumärkesbyggande eller viljan att påverka den allmänna opinionen? Och vilka konsekvenser har dessa förändringar för bland annat kvalitet och omfattning av vår förvaltning och utbildning?
Se Josef Pallas installationsföreläsning
Christian Rohner, datorteknik
Trådlös kommunikation handlar om överföring av information mellan två eller flera enheter utan hjälp av elektrisk ledare. Friheten från kablar gör att enheterna blir mer mobila och att fler saker kan kopplas ihop med varandra. I framtiden kommer troligtvis varje person i västvärlden att vara omgiven av flera hundra trådlösa enheter som vederbörande interagerar dagligen med. Jag forskar på informationsspridning, säkerhet och energieffektivitet i trådlösa nätverk, där individer och maskiner kommunicerar med ett stort antal enheter i både tid och rum. Målet är att individer och organisationer ska kunna lita på säkerheten på sina enheter, att korrekt och skyddad information når rätt mottagare i tid, utan krångliga inloggningar. Energieffektiviteten ska samtidigt vara så effektiv att ett batteri inte behöver bytas under enhetens livslängd.
Se Christian Rohners installationsföreläsning
Tobias Sjöblom, tumörgenetik
En tredjedel av alla svenskar drabbas av cancer någon gång under livet. Gemensamt för cancersjukdomarna är att de framför allt orsakas av förvärvade genskador som aktiverar eller slår ut viktiga system som styr tillväxten i våra celler. Dessa genskador är i dag måltavlor för riktade och immunsystemaktiverande cancerbehandlingar som används i cancervården. I min forskning har jag kartlagt mutationer som orsakar tjocktarmscancer och bröstcancer. Genom att använda cellmodellsystem har jag studerat mekanismerna för hur mutationerna styr tumörens tillväxt och spridning i kroppen. Utgående från de sjukdomsorsakande mutationerna utvecklar jag nya metoder för diagnostik och läkemedelsbehandling av cancer. Ett särskilt viktigt framtida tillämpningsområde för kunskapen är tidig upptäckt av cancer. Jag har därför drivit uppbyggnaden av stora provsamlingar från cancerpatienter för att möjliggöra språnget från forskningsresultat till kliniskt användbara verktyg.
Se Tobias Sjöbloms installationsföreläsning
Jan Sundberg, elektricitetslära, särskilt ekologiska aspekter
Förnybar energi är en lösning för att minska koldioxidutsläpp och tillgodose ett ökat globalt energibehov. Vårt utnyttjande av ”äldre” förnybara energikällor, som biobränsle och vattenkraft, har dock visat att det finns ett negativa sidoeffekter och arbeten med att mildra dessa pågår alltjämt. Men även de ”nya” förnybar energi, som sol-, vind- och vågkraft har redan, eller kommer att leda till miljöbelastningar när dessa blir allt mer storskaliga. Kunskapen om dessa effekter, hur och om det kan åtgärdas, är dock mycket begränsade. I min forskning har jag genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt arbetat med implementering av olika förnybara energikällor i samhället, främst ur ett naturvårds- och ekologiskt hållbart perspektiv. Målet har varit att lösa de problem som uppstår vid tillståndsprocesser. Vad har till exempel vind- och vågkraft för effekter på omgivande naturmiljö, vilka djur påverkas och på vilket sätt, hur påverkas närsamhället och – inte minst – hur minimeras negativa effekter?
Se Jan Sundbergs installationsföreläsning
Isak Svensson, freds- och konfliktforskning
Konflikter inom länder är den vanligaste formen av väpnade konflikter i världen. I min forskning fokuserar jag på konfliktlösning och ickevåld i inomstatliga konflikter. Flera av mina studier handlar om medlares insatser i väpnade konflikter och vad som gör dem framgångsrika. Jag har särskilt intresserat mig för om det är partiska eller opartiska medlare som är mest effektiva i att förhandla fram fredsavtal. Ett annat forskningsområde är vilken roll religion spelar i väpnade konflikter. Jag har i min forskning studerat hur religiösa frågor kan försvåra konfliktlösning samt hur religiöst definierade konflikter trots allt kan lösas. Vidare har jag forskat om ickevåldsliga uppror och varför vissa blir framgångsrika medan andra misslyckas. Genom empirisk forskning vill jag bidra till ökad kunskap och förståelse för hur konflikter kan hanteras utan våld.
Se Isak Svenssons installationsföreläsning
Hedvig Söderlund, psykologi med inriktning mot människans minne
När man till vardags talar om minne tänker de flesta på minnet för personliga händelser, det så kallade episodiska minnet. Tack vare detta minne vet vi vad vi har varit med om i livet, och vilka vi är. För att kunna komma ihåg så komplexa saker som personliga händelser är många delar av hjärnan involverade, men en hjärnstruktur som är central är hippocampus. Hippocampus är en sjöhästformad struktur mitt inne i hjärnan, som bland annat har till uppgift att koppla samman de delar ett minne kan bestå av (till exempel synintryck, lukt och en känsla), och hålla reda på var i hjärnan dessa delar finns lagrade. Hippocampus har också en viktig roll i så kallat spatialt minne, ett minne som bland annat tar sig uttryck i lokalsinne. Spatialt minne ingår också i episodiskt minne, då vi ofta minns var en viss händelse utspelat sig. Över lag syftar min forskning till att förstå hur minne fungerar och är organiserat i hjärnan och hippocampus. Ett tema är hur just episodiskt och spatialt minne är organiserat i hippocampus. Jag undersöker till exempel om det är skillnad mellan främre och bakre, vänster och höger, och andra underregioner i hippocampus vad gäller deras roll i episodiskt och spatialt minne. Ett annat tema är hur episodiskt och/eller spatialt minne och hippocampus och resten av hjärnan påverkas av olika faktorer så som åldrande, alkohol, depression och olika gener, däribland APOE som har kopplingar till Alzheimers sjukdom. Ett tredje tema är eventuella könsskillnader i episodiskt och spatialt minne, och hur dessa tar sig uttryck i hippocampus och resten av hjärnan.
Se Hedvig Söderlunds installationsföreläsning
Claes Wadelius, medicinsk genetik
Risken att drabbas av vanliga sjukdomar påverkas av de genvarianter vi råkat ärva och den miljö vi lever i och skapar åt oss. De genetiska riskvarianterna sitter vanligen i styrelement som likt en dimmer ökar eller minskar geners aktivitet. Vi har utvecklat metoder för att i stor skala hitta sådana och tillämpar det på sjukdomar i ämnesomsättningen, i första hand i levern. Vi studerar även effekterna det har i vävnadsprover genom storskaliga analyser av ämnesomsättning och geners aktivitet. Målet är att förstå detaljerna av sjukdomsprocesser för att veta hur vi bäst kan påverka sjukdomsrisk, till exempel via kosten eller via nyutvecklade målinriktade läkemedel. Förhoppningen är att minska konsekvenserna av rubbade blodfetter och diabetes.
Se Claes Wadelius installationsföreläsning
Mia Wadelius, klinisk farmakogenetik
Vi människor reagerar alla olika på läkemedel och några får biverkningar. Hur vi reagerar påverkas av ärftlighet och miljö, men i de flesta fall finns inget bra sätt att förutsäga vem som kommer att drabbas av svåra biverkningar. Inom klinisk farmakogenetik studerar vi om ärftliga faktorer påverkar risken för läkemedelsbiverkningar. Vi samlar personer som drabbats i en nationell biobank, Swedegene. Vi undersöker om gener hos dessa personer skiljer sig från gener hos kontrollpersoner som tål samma behandling. Med fördjupad kunskap om läkemedelsbiverkningar kan vi förklara mekanismer och utveckla gentester för optimerad behandling. Målsättningen är att dessa tester införs i hälso- och sjukvård i stor skala så att svåra och livshotande biverkningar kan undvikas.
Se Mia Wadelius installationsföreläsning
Linda Wedlin, företagsekonomi, särskilt organisation
Universitet har funnits i flera hundra år. Som organisationer är de både speciella och lika andra organisationer. De organiserar vetenskaplig verksamhet, som ofta anses följa sina egna principer och praktiker. Samtidigt är de i stor utsträckning föremål för samma krav och förväntningar som andra organisationer, såväl offentliga som privata, att vara effektiva och styrbara. Det finns i den rådande offentliga diskussionen om universitet också stora förväntningar på vad universiteten ska leverera i form av ny kunskap, innovationer och lösningar på stora och aktuella samhällsfrågor. I min forskning försöker jag förstå hur universitet organiseras och styrs, och hur verksamheten påverkas av externa försök till styrning och de krav som sätts på universiteten genom exempelvis statliga reformer, finansieringssystem, utvärdering och granskning, och rankningssystem. Särskilt intresse har jag ägnat åt att förstå hur styrning samverkar med status och statuskonkurrens inom vetenskaperna, och vilken betydelse detta har för vetenskaplig verksamhet och organisering.
Se Linda Wedlins installationsföreläsning
Sanna Wolk, civilrätt
Jag är professor i civilrätt med särskild inriktning på immaterialrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Jag är närmare bestämt specialiserad på upphovsrätt. Nu forskar jag om upphovsrättsliga avtal för den digitala europeiska marknaden. Tidigare har jag studerat de upphovsrättsliga och patenträttsliga skydden för datorprogram. I min forskning har jag vidare berört upphovsrättsliga aspekter vid e-lärande och utbildning i digitala miljöer. Jag arbetar aktivt i olika immaterialrättsliga föreningar och är bland annat president för AIPPI Sverige inom International Association for the Protection of Intellectual Property (AIPPI) samt vice ordförande i internationella AIPPI:s upphovsrättskommitté. Jag är vidare ordförande i Reklamombudsmannens vetenskapliga råd, styrelseledamot i Svenska Föreningen mot Piratkopiering (SACG) och är också medlem av Internationella handelskammarens (ICC) referensgrupper Immaterialrätt, Marknadsrätt jämte skiljedom. Vidare är jag utsedd av EU-kommissionen som expert i upphovsrätt samt medlem av EU-kommissionens referensgrupp IP in the Digital World inom The Observatory on Infringements of Intellectual Property Rights vid EUIPO. År 2012 grundade jag Institutet för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt (IMK) vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. IMK:s uppgift är att befordra vetenskapligt studium av immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten. Det sker bland annat genom forskning, seminarier och konferenser, universitetsutbildning och dokumentation samt publiceringsverksamhet. Genom IMK:s verksamhet finns en plattform för forskare, praktiker och domare med flera att diskutera aktuella frågor. Det ska gynna den akademiska kreativiteten och gör forskningen mer relevant för samhället.
Se Sanna Wolks installationsföreläsning
Agneta Yngve, kostvetenskap, särskilt måltidsforskning
Kostvetenskap är ett mycket brett och komplicerat forskningsfält som kombinerar klassisk naturvetenskaplig nutritionsforskning med samhällsvetenskapliga aspekter och folkhälsoaspekter. Min egen forskning har i stor utsträckning handlat om att stärka evidensbasen genom att utveckla metoder för att mäta matvanor, livsstil och hälsa. Jag har haft förmånen att vara med i utvecklingen av rekommendationer, kostråd och policy på internationell och nationell nivå. Det jag just nu har möjlighet att utveckla är ett mångvetenskapligt synsätt vad gäller måltidsgemenskap. I UNESCO:s beskrivning av Medelhavsmaten ingår hänvisningar till den positiva betydelsen av måltidsgemenskap och det är också fallet i några få länders kostråd. Det finns en del forskning som pekar på betydelsen av den gemensamma måltiden ur hälsosynpunkt och jag hoppas kunna vidareutveckla den kunskapen och i min roll som lärostolsprofessor stimulera innovativa studier inom området.
Se Agneta Yngves installationsföreläsning
Ann Öhrberg, litteraturvetenskap
Vad skrev kvinnliga författare i äldre tid? Vilka möjligheter hade människor under 1700-talet att uttrycka egna trosuppfattningar? Hur uppstod den moderna offentligheten? Detta är några av de frågor som jag arbetat med. I min forskning har jag främst undersökt litteratur ur ett retorik- och genusperspektiv. Ofta har det handlat om olika former av texter från 1700-talet som förbisetts i litteraturhistorisk forskning: dikter som skrevs till särskilda tillfällen (som bröllop och begravningar), politiska och religiösa texter. Genom att kartlägga kvinnliga författare under 1700-talet och den religiösa väckelsens litteratur och medlemmar har jag visat att även om dessa författare och denna litteratur är bortglömd i dag spelade de en stor roll i sin samtid. Under senare år har jag undersökt den moderna offentlighetens framväxt under 1700-talet, men även hur det offentliga fungerar i dag, till exempel genom att studera den kommunikation och de medier som präglade den tidiga offentligheten, eller hur författare med psykisk funktionsvariation i dag skriver om sina erfarenheter. En gemensam nämnare för mina studier är att de berör frågor om makt och litteratur där litteraturen sätts in i sociala, kulturella och historiska sammanhang.