Nya professorer 2018

45 nya professorer installeras vid Uppsala universitet 16 november 2018. Här presenterar de själva sin forskning. Läs om forskning inom allt från människa-datorinteraktion, utbildningshistoria, global hälsa, internationell politik till forskning inom offentlig rätt, nordiska språk, genusvetenskap och mycket mera...

Forskningspresentationer

Innehåll

Eric Bylander, processrätt 

Eric BylanderProcessrätten är den del av juridiken som har starkast inriktning på hur rättegångar och andra förfaranden i domstol skall gå till. Min forskning inom detta rättsområde har särskilt behandlat frågor med koppling till lagreformen En modernare rättegång. Inspirerad av retoriken har jag, främst i min avhandling, studerat valet mellan muntlighet och skriftlighet i ljuset av såväl modern teknik som rättshistoriska erfarenheter.

De senaste åren har jag fokuserat på de högre domstolarnas prövningstillståndsprövning, alltså den förenklade bedömning som avgör om ett överklagat avgörande skall överprövas eller inte. Gemensamt för många av mina processrättsliga forskningsinsatser är att de berör ofta förekommande situationer av stor praktisk betydelse för domstolarnas funktionssätt. Ett återkommande tema är enskildas upplevelse av en rättvis domstolsbehandling.

Lotta Lerwall, förvaltningsrätt

Lotta LerwallMin forskning rör sig inom den offentliga rätten och berör både förvaltningsrättsliga och konstitutionella frågor, men även Europarätt och internationell rätt. Ämnet förvaltningsrätt är omfattande och inbegriper många delar. Centrala frågor för mig rör den enskildes rättigheter, rättssäkerhet, myndigheternas skyldigheter och ansvar samt styrning, tillsyn och kontroll. Ända sedan avhandlingsarbetet, som handlade om könsdiskriminering, har fri- och rättigheter varit ett centralt tema i min forskning.

Numera står skolväsendet – och därmed rätten till utbildning – i fokus. Skolan är en stor och viktig samhällssektor vars verksamhet både väcker allmänna förvaltningsrättsliga frågor och frågor som rör skollagstiftningen specifikt. Det handlar exempelvis om vem som har rätt till utbildning, ansvarsfördelning, elevers rättssäkerhet, krav på handläggning, möjligheter att överklaga beslut, friskolornas rättsliga ställning och Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning. Skolan är ett tacksamt forskningsfält ur juridisk synvinkel då den är en central samhällsinstitution samtidigt som det finns mängder av rättsliga frågeställningar som ännu är obesvarade. Som ett led för att väcka intresse för forskning på området har jag deltagit i inrättandet av Institutet för utbildningsrätt vid Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Anna-Sara Lind, offentlig rätt

Anna-Sara LindÄmnet offentlig rätt omfattar studiet av de regler som har bäring på relationen mellan enskilda och det allmänna samt hur det allmänna i vid mening regleras. Ämnet kan sägas bestå av förvaltningsrätt i dess fulla vidd och konstitutionell rätt. Efter disputationen i ämnet konstitutionell rätt har jag vidgat min forskning till nya områden. Den offentliga rätten har möjliggjort att jag kunnat fördjupa mig i vitt skilda områden såsom medicinsk rätt, religionsfrihet, dataskyddsfrågor samt tryck- och yttrandefrihet.

Under hela min forskargärning har komparativa dimensioner på den offentliga rätten varit viktiga, såväl nordiskt som europeiskt. Flera av mina forskningsprojekt har förverkligats inom ramen för mångvetenskapliga samarbeten, både i Norden och internationellt. Jag har bland annat beforskat förvaltningsrättsliga frågeställningar som handlar om välfärdsstatens förverkligande, till exempel socialrätt, informationsteknologi och medborgarskap. Studiet av grundläggande och mänskliga rättigheter på olika nivåer, i olika rättsliga kontexter och rättsordningar har vidare kommit att bli allt viktigare på senare år. Det handlar här ytterst om hur samspelet inom rätten fungerar då rättsordningar av olika slag i en pluralistisk modern rätt samverkar och samexisterar. Övriga konstitutionella frågor jag arbetat med har bland annat handlat om normgivning avseende sociala rättigheter och frågan om hur makten över välfärden (nationellt och Europarättsligt) skall hanteras. Europeiseringen och internationaliseringen av den offentliga rätten är ständigt pågående och ställer samhället och rättsvetenskaparen inför nya utmaningar.

Katarina Hjelm, vårdvetenskap

Katarina HjelmFörekomsten av kroniska sjukdomar ökar i takt med samhällsutvecklingen och ställer stora krav på vården. Jag har med utgångspunkt i min doktorsavhandling utvecklat min forskning mot studier av migration och hälsa, omhändertagande av personer med kroniska sjukdomar, och internationella perspektiv på hälsa. Globala folkhälsoproblem som ­diabetes mellitus, kroniska bensår, KOL, stroke, coeliaki och psykisk sjukdom studeras. Uppfattningar om hälsa, sjukdom och vård och betydelsen för hälsorelaterat beteende fokuseras. Jämförelser av personer med ursprung i olika länder med diabetes, graviditetsdiabetes och diabetiska fotkomplikationer har genomförts och skillnader visats relaterade till ursprung och levnadsförhållanden.

Även migranters hälsoutveckling, äldre invandrare, kommunikationsmöjligheter och tolkanvändning har undersökts. Såväl nationella som internationella jämförande studier av omhändertagande har genomförts och pågår. De fördjupade kunskaper dessa har skänkt oss hjälper oss att utveckla en optimal vårdorganisation för bästa möjliga vård för alla, oavsett ursprung, främst genomförd i samhället utanför sjukhus/institution.

Per Jemth, proteinkemi

Per JemthProteiner ser till att allting fungerar i levande organismer. De underlättar kemiska reaktioner, gör så att celler kan kommunicera med varandra, transporterar syre i blodet och bygger upp muskelfibrer. Min forskargrupp använder experimentella och datorbaserade metoder för att söka svar på grundläggande frågor om proteiner och om hur de fungerar. Slumpmässiga förändringar i DNA kan ge upphov till förändrade proteiner.

Forskargruppen fokuserar på hur sådana evolutionära processer i proteiner påverkar deras funktion och använder också ett evolutionärt perspektiv för att förstå proteiners roll i sjukdomar, där både virus, bakterier och cancerceller ändrar sina proteiner för att föröka sig eller undkomma vårt immunförsvar.

Jan Lexell, rehabiliteringsmedicin

Jan LexellAtt drabbas av en neurologisk skada eller sjukdom medför ofta en stor förändring i livet och att komma tillbaka till ett bra liv blir en stor utmaning för den drabbade och dennes anhöriga. En viktig del i rehabiliteringen är fysisk aktivitet och träning, där organiserad idrott och parasport är ett sätt att bli mer aktiv och delaktig. I min forskning kartlägger jag konsekvenserna av en neurologisk skada eller sjukdom och studerar hur olika rehabiliteringsinsatser förbättrar personernas delaktighet i samhället och ökar deras livstillfredsställelse.

Min forskning innefattar personer med traumatisk hjärnskada, stroke, ryggmärgsskada och neurologisk sjukdom, som Parkinson, multipel skleros, post-polio och muskeldystrofi. Ett annat av mina forskningsområden rör fysisk aktivitet för personer med livslång funktionsnedsättning och hur vi kan få fler med ryggmärgsskada, även långt upp i åldrarna, att bli mer fysiskt aktiva. I ett annat projekt studerar jag förekomsten av skador och sjukdomar inom paralympisk idrott.

Mats Målqvist, global hälsa

Mats MålqvistVarje år dör miljontals barn innan de hunnit fylla fem år, ungefär 15 000 barn om dagen, trots att vi har kunskap om enkla och billiga åtgärder som skulle kunna rädda livet på dem. Jag har i min forskning studerat olika metoder och strategier för att omsätta denna kunskap till praktik. I Vietnam, Nepal och Swaziland har jag arbetat med projekt som på olika sätt försökt stärka vårdpersonal, föräldrar och lokala aktörer att förändra sin situation och förbättra barns överlevnad och hälsa. För att detta ska ske är det viktig att förstå hur sociala strukturer påverkar kvinnors och barns hälsa, inte bara inom vården utan även i samhället i stort. Sociala orättvisor är en av vår tids stora utmaningar och jag har i min forskning visat på hur ekonomi, utbildning och etnicitet påverkar chanserna till god hälsa för kvinnor och barn.

Jonas Oldgren, koagulationsforskning

Jonas OldgrenHjärt- och kärlsjukdomar är sedan länge den ledande dödsorsaken i Sverige och många and­ra länder. Hjärtinfarkt orsakas vanligen av en blodpropp i samband med en bristning i en åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och stroke (slaganfall) kan orsakas av blodproppar som bildats i hjärtat vid förmaksflimmer och därefter följer med blodströmmen till hjärnan.

I min forskning har jag sökt en ökad förståelse för de biologiska processer som leder till hjärtinfarkt och stroke med målsättning att förbättra behandlingen av dessa folksjukdomar. I egenskap av klinisk forskare har jag utvärderat effekt och säkerhet med nya läkemedel, till exempel i samarbete med flera läkemedelsföretag studerat de nya blodförtunnare som numera är förstahandsbehandling för att förebygga stroke vid förmaksflimmer i stora delar av världen. Jag har samtidigt studerat biomarkörer (proteiner) i blodet som indikatorer för risken för nya blodproppar och död, eller att drabbas av blödningar som komplikation till behandling. Resultaten har förändrat internationella behandlingsriktlinjer och lagt grunden till en aktuell nationell klinisk studie av individuellt skräddarsydd strokeförebyggande behandling hos patienter med förmaksflimmer. I min roll som föreståndare för Uppsala Clinical Research Center har jag de senaste fem åren samarbetat med kliniska forskare i många discipliner inom Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, och andra svenska och internationella lärosäten.

Alkistis Skalkidou, obstetrik och gynekologi

Porträtt av Alkistis Skalkidou.Den psykiska ohälsan har ökat de senaste decennierna. En av de grupper som drabbas hårdast är unga kvinnor som befinner sig i sina reproduktiva år. Tiden under och efter graviditeten utgör en av de mest dynamiska perioderna i vuxenlivet och kan innebära stora påfrestningar för både kropp och själ. Depression under eller efter graviditeten drabbar upp till tjugo procent av alla kvinnor; detta motsvarar 25 000 kvinnor varje år i Sverige. Trots den höga prevalensen är det fortfarande många kvinnor som inte söker hjälp för sina besvär, något som kan få påtagliga konsekvenser på både kort och lång sikt för kvinnan, hennes partner och hennes familj.

Jag forskar om hur kvinnans mående under och efter graviditeten påverkas genom ett intrikat samspel mellan hormonella, andra biologiska samt sociala faktorer. Jag fokuserar också på hur barnets hälsa kan påverkas, eventuellt via epigenetisk programmering. Syftet med min forskning är att öka kunskapen om psykiska tillstånd i anslutning till graviditet och föreslå åtgärder för tidig identifiering av dem som löper hög risk att drabbas, så att förebyggande insatser kan sättas in i tid.

Pär Stattin, urologi

Pär StattinSedan 2006 är jag registerhållare för Nationella prostatacancerregistret (NPCR). NPCR är en viktig informationskälla för kliniker, patienter, administratörer och allmänhet. En öppen årsrapport, baserad på rapportering från landets alla kliniker, finns publikt tillgänglig på www.npcr.se/ratten. Utifrån information från NPCR och en rad andra svenska sjukvårdsregister och demografiska databaser har jag skapat forskningsdatabasen Prostate Cancer Data Base Sweden (PCBaSe). Denna typ av data som kallas ”real world data” har fått en allt större betydelse inom klinisk forskning under de senaste åren. Med hjälp av PCBaSe har en rad viktiga kliniska aspekter på prostatacancer kunnat belysas och inte minst har flera larmrapporter om läkemedelsbiverkningar kunnat avfärdas.

Matthew Webster, beräkningsbaserad genomik

Matthew WebsterTrots att individer från samma art delar samma arvsmassa (eller genom), finns det en stor mängd genetiska skillnader mellan dem. Sådan genetisk variation är nyckeln till att undersöka en rad frågeställningar såsom en populations historia, en individs risk för sjukdom och hur nya mutationer uppstår. Under de senaste åren har ny teknologi utvecklats för att kartlägga genetisk variation genom att sekvensera DNA från hela arvsmassan hos tusentals individer. Enorm datorkraft krävs därefter för att hantera dessa stora mängder data.

I min forskning analyserar jag DNA-sekvenser för att förstå de grundläggande biologiska processer som ger upphov till genetisk variation. Dessa processer inkluderar mutation, som skapar variation, och rekombination som blandar den i varje generation. Jag vill också förstå kopplingen mellan genetisk variation och skillnader i fysiologi, utseende och beteende mellan individer. Jag använder statistiska metoder baserade på evolutionär teori för att studera dessa frågor i en mängd olika arter. Målet är att bättre förstå hur genetisk variation uppstår och hur genetiska förändringar kan leda till evolutionär anpassning eller orsaka sjukdom.

Anna-Karin Wikström, obstetrik och gynekologi

Anna-Karin WikströmVarje år föds omkring 115 000 barn i Sverige. Vårt land har en mödra- och förlossningsvård i världsklass, men trots det är graviditet och förlossning riskfyllda för både den gravida kvinnan och det ofödda barnet. Att optimera omhändertagandet av den gravida kvinnan är därför av yttersta vikt. Min forskning syftar till att minska komplikationsrisker vid graviditet och förlossning, samt till att bättre behandla dem som drabbas. Min forskning utgörs av epidemiologiska studier av olika riskfaktorer, studier som undersöker bakomliggande mekanismer till komplikationer och interventionsstudier. 

Johan Wikström, neuroradiologi

Johan WikströmNeuroradiologi är läran om diagnostik av sjukdomar i nervsystemet med bildgivande tekniker. Den viktigaste av dessa är magnetresonanstomografi (MRT, magnetkameraundersökning), som ger bilder av kroppen med oöverträffad mjukdelskontrast. Detta är av särskilt värde för undersökning av hjärnan, där anatomin är mycket komplex. Metoden ger också många möjligheter till funktionsstudier.

I min forskning använder jag magnetkameran dels för att utveckla säkrare, enklare och mer tillförlitliga undersökningsmetoder, dels för att studera olika sjukdomsmekanismer. Jag är särskilt intresserad av att utveckla och utvärdera funktionella metoder för att analysera hjärnans blodcirkulation, ämnesomsättning och aktivering. Med dessa studerar jag till exempel hjärntumörer, kärlmissbildningar och hjärnpåverkan vid havandeskapsförgiftning.

I samarbete med forskare från andra institutioner studeras också hur hjärnan aktiveras vid olika mentala processer och hur detta påverkas vid psykiatriska tillstånd. Ett annat forskningsområde är diagnostik av fostermissbildningar med magnetkamera.

Marianna Virtanen, livsloppsepidemiologi

Marianna VirtanenLivsloppsepidemiologi definieras som studier av de långverkande effekterna av kritiska perioder i fosterstadiet, barndomen, tonåren och vuxenlivet har på senare hälsa och sjukdomsrisk. Detta perspektiv betonar att biologiska och sociala faktorer under barndomen och därefter samverkar i produktionen av hälsa och sjukdom i befolkningar. I min forskning fokuserar jag även på förhållandet mellan arbetsliv och hälsa, till exempel sjukfrånvaro på grund av stress och psykisk ohälsa. Målet är att öka förståelsen för de faktorer som påverkar hälsan under hela livsloppet och minska konsekvenserna av dåliga sociala och psykosociala förhållanden.

Ulrika Dahl, genusvetenskap

Ulrika DahlVarför är det feminina underordnat det maskulina? Vad har sexualitet med femininitet och att vara kvinna att göra? Hur konstrueras nordiskhet i genusforskning? Hur bildar HBTQ-personer familj och vad kan vi lära oss om normer kring svenskhet, föräldraskap och genus, framtid och tillhörighet av de som inte tillhör majoriteten? Dessa är frågor jag som tvärvetenskaplig genusvetare och feministisk forskare undersökt.

I egenskap av antropolog är jag intresserad av de maktordningar som formar erfarenheter och förståelser av grundläggande aspekter av samhällets organisering, nämligen kön, sexualitet och reproduktion. Inspirerad av postkoloniala perspektiv på västerländsk kunskapsproduktion vänder jag forskarblicken mot det bekanta och närliggande snarare än det främmande. Jag har studerat bygden där jag växte upp och queera subkulturer och även undersökt feministisk kunskapsproduktion och politik, alltid med fokus på hur olika maktrelationer vävs samman och tar uttryck. Som författarinna undersöker jag också hur språk och stil formar kroppar, berättelser och kunskap.

Andreas Dorn, egyptologi

Andreas DornMina forskningsområden är främst inom fornegyptisk arkeologi. Jag fokuserar på mikrohistoria och landskapets inverkan på religiösa uttryck i arkitekturen och dess inverkan på individer, forntida egyptisk religion, speciellt festivaler och informell kontakt med gudarna, samt fornegyptiska litterära texter och dess kulturella historiska värde som texter för utbildning och hur de speglar samhället.

Pågående forskningsprojekt är en publicering av begravningsutrustningen som tillhörde Sety I samt en publikation av utgrävningarna och arkitekturen i Siptahs grav (både kungarna levde runt 1250 f. Kr.). Jag arbetar även med nyupptäckt graffiti i Konungarnas dal (1530–1050 f. Kr.) och de närliggande ökendalarna samt litterära texter som bevaras i Franska institutet i Kairo och i det egyptiska museet i Turin, speciellt den äldsta kartan av Egypten.

Paula Henrikson, litteraturvetenskap

Paula HenriksonMin forskning har haft fyra huvudsakliga tyngdpunkter. Den första gäller det tidiga 1800-talets svenska dramatik och i synnerhet Erik Johan Stagnelius’ dramatiska författarskap. Den andra berör den vetenskapliga textutgivningens teori och praktik. Jag har givit ut verk av Stagnelius och Carl Jonas Love Almqvist, och jag har diskuterat de metoder och teorier om text och författare som vägleder sådan utgivning. En tredje tyngdpunkt är undersökningen av den vetenskapliga textutgivningens historia i Sverige, som har väckt frågor om bland annat litteratursyn, författarroll och folkbildning.

Min forskning har ofta kretsat kring den litterära epok som kallas romantiken. Den fjärde tyngdpunkten gäller relationen mellan denna epok och den litterära klassicismen, bland annat i samband med det svenska stödet för grekisk självständighet på 1820-talet. Ett återkommande intresse i min forskning rör historiemedvetande och kulturellt minne: vad har blicken bakåt betytt för litteraturen i olika tider?

Frank Thomas Grub, tyska

Frank Thomas GrubI min forskning, som förbinder litteratur, kultur och språk, fokuserar jag framför allt på den tyska efterkrigs- och nutidslitteraturen. Särskilt intresserad är jag av samhällsrelaterade aspekter och hur maktstrukturer framställs i litteraturen. Min avhandling är ett försök att analysera murens fall, den tyska återföreningen och dess konsekvenser för litteraturen ur ett helhetsperspektiv, framför allt hur författarna från Öst- och Västtyskland tolkade dessa händelser och diskurser.

Efter disputationen har jag fördjupat mig i olika områden, bland annat litteraturteori, självbiografiskt skrivande, litterär produktion och reception samt miljö- och hållbarhetsfrågor. Frågeställningar i dessa sammanhang har varit till exempel hur värnpliktiga i Öst och Väst berättat om sina erfarenheter, hur Astrid Lindgrens verk mottagits och mytifierats i Tyskland och hur författare i DDR redan tidigt i sina texter varnade för den ekologiska kollapsen.

Under de senaste åren har jag forskat om reselitteratur från DDR. I centrum för mina studier står böcker om länder som DDR-medborgare vanligtvis inte kunde resa till, till exempel Sverige. I många av dessa texter dekonstrueras samhällssystemen i resmålens länder; för slutet av 80-talet kan det dock konstateras en viss avpolitisering av såväl texter som bilder. På det viset motbevisas även klichéföreställningar om DDR-litteratur.

Ulla Stroh-Wollin, nordiska språk

Ulla Stroh-WollinMin forskning rör framför allt de nordiska språkens struktur och historia. Som grammatiker vill jag förstå de språkets regler som vi, helt utan att tänka på det, tillämpar när vi talar vårt modersmål. De språkliga enheter som står i fokus i detta studium är inte sådana som brukar uppmärksammas mest i den allmänna debatten när språkfrågor är på tapeten, utan formord och böjningsändelser. I min avhandling diskuterar jag till exempel det lilla ordet som, ett av svenska språkets allra vanligaste ord. Det betyder egentligen ingenting, men är ändå alldeles nödvändigt i vissa lägen; i andra kan det både finnas med och avvaras. Ingetdera är självklart. Senare har jag bland annat intresserat mig för hur möjligheten att böja substantiv i bestämd form växer fram i de nordiska språken.

En period har jag även ingående studerat svordomar, hur de utvecklas och används från 1700-talet och framåt. Till skillnad från min övriga forskning har detta tema också inbjudit till studier i språkets sociala dimensioner.

Maria Eriksson Baaz, statskunskap med inriktning mot internationell politik

Maria Eriksson BaazEn stor del av det våld som begås i väpnade konflikter drabbar civila. I många konflikter begås detta våld till den största delen av reguljära statliga styrkor. Våldet tar sig många olika uttryck, såsom avrättningar, tortyr, tvångsrekrytering, sexuellt våld och egendomsbrott i form av plundring och illegal beskattning. Hur kan vi förstå dessa övergrepp? Hur drabbas män och kvinnor? Hur ser relationen mellan olika former av våld ut? Dessa frågor har stått i centrum för min forskning de senaste tio åren. Mitt empiriska fokus har varit de väpnade konflikterna i Centralafrika, framför allt Demokratiska Republiken Kongo, och jag har sökt svar genom intervjuer med civilbefolkningen men i synnerhet genom lång­varigt fältarbete bland regeringsarmén och polisen.

Forskningsresultaten har i mångt och mycket problematiserat flera dominerande föreställningar om våld i krig, bland annat har den visat att föreställningen om att sexuellt våld i krig ska förstås som en militär strategi är ytterst förenklad. Den visar också att män och pojkar drabbas av sexuellt våld i mycket högre utsträckning än vad som antagits. Forskningen demonstrerar även hur suddiga gränserna mellan civila och militära sfärer ofta är. En stor del av det våld som begås handlar om olika former av privata och kommersiella konflikter mellan civila, som i sin tur vänder sig till militära grupperingar för att lösa dessa tvister.

Paulina Nowicka, kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation

Paulina NowickaMitt vetenskapliga expertområde är barnfetma. I detta arbete är dietetikens kommunikation av central betydelse. När ett barn diagnostiseras med fetma är kostråd en del av behandlingsprocessen. Hur dessa tas emot grundas i relationen mellan behandlare, patient och dess familj. För mig som dietist och familjeterapeut, är den terapeutiska relationen och dess kommunikationsprocesser viktiga att studera. Hur skapar vi en god relation? Hur förmedlas kostråd till de familjemedlemmar som inte är i rummet, men som är lika betydelsefulla för behandlingens effekt? Hur involveras andra vårdgivare och det omgivande samhället såsom förskolan, skolan och idrottsrörelsen? Vidare har min forskning om mat och ätande i relation till sociokulturella och sociopolitiska normer väckt nyfikenhet på en ny forskningsinriktning: kritisk dietetik. En viktig aspekt som kritisk dietetik kan tillföra är bland annat en självkritisk blick på hur ens egna (det vill säga professionens) tillämpningar kan bidra till att stigmatisera övervikt och förstärka osunda relationer till kropp och ätande.

Stefan Sjöström, socialt arbete

Stefan SjöströmSocialt arbete handlar om människor i utsatthet och om sociala problem. Hur de uppstår, hur de upplevs, och inte minst vad som kan göras för att förebygga, lindra och avhjälpa dem.

En blandning av nyfikenhet och tillfälligheter har gjort att jag engagerat mig i ett stort antal projekt som studerat en mångfald aspekter av socialt arbete: Brukarrörelser inom psykiatrifältet, skolkuratorers arbete, funktionshinder, omsorgsarbete i hemmiljöer och socialtjänstens relationer till massmedier. Mina huvudsakliga bidrag till ämnet har dock handlat om att undersöka det problematiska maktförhållande som ofta uppstår mellan utsatta individer och professionella hjälpare. När samhället använder tvångsmedel för att hjälpa ställs många frågor kring detta på sin spets. Gemensamt för tvångsvård för psykiskt sjuka, barn som far illa eller personer med missbruksproblem är att vi vet väldigt litet om dess effekter. Detta innebär svåra utmaningar för dem som ska bestämma om när det är befogat att ändå använda tvång. Tillsammans med kolleger har jag i ett flertal projekt påvisat allvarliga brister i rättssäkerheten när domstolar prövar beslut om tvångsvård.

Mitt intresse för utsatthet i rättsfrågor har lett mig in på rättsväsendets hantering av våldtäkter. Genom att kontrastera våldtäkt mot kvinnor med andra typer av brott vill vi belysa maktförhållanden i rätten tillsammans med betydelsen av kulturella föreställningar om sexualitet och genus. Detta i sin tur inverkar på rättsligt utfall men också på brotts­offers upplevelser.

Helena Svaleryd, nationalekonomi

Helena SvalerydIndividers förutsättningar att klara sig bra på arbetsmarknaden och leva ett gott liv grundläggs tidigt i livet. Ojämlikhet i investeringar i barn i form av tid och resurser bidrar till den ojämlikhet i inkomster och hälsa som vi ser i vuxen ålder. Det är därför viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar barns hälsa och förmågor för att samhället ska kunna utjämna skillnader i förutsättningar. I min nuvarande forskning studerar jag hur familjebakgrund och institutioner som investerar i barn påverkar barns hälsa, förmågor och välbefinnande. Det gör jag genom att, exempelvis, studera hur barn påverkas av att en förälder förlorar jobbet, av att ha tillgång till förskola eller av att vara född sent i en syskonskara.

I min tidigare forskning har jag studerat hur institutionella regler rörande styrning påverkar beslutsfattande i kommuner och inom företag. Precis som aktieägarna delegerar styrningen av företaget till VD delegerar väljarna beslutsfattande till de valda politikerna. Den struktur för ansvarsutkrävande och styrning som kringgärdar politik och företagande kommer därför att ha viktiga konsekvenser för fördelningen av resurser i samhället. Jag har bland annat studerat om, och på vilket sätt, företagens ägarstruktur inverkar på företagens anställningsbeslut och lönesättning och hur politisk konkurrens och representation i valda församlingar påverkar på vilket sätt medborgarnas intressen tas tillvara i den politiska processen.

Una Cunningham, didaktik med inriktning mot flerspråkighet

Una CunninghamBarn som växer upp omgivna av flera språk kan, om de har en omgivning som stödjer det, bli flerspråkiga. Även äldre barn och ungdomar (och även vuxna) som hamnar i ett läge där de är omgivna av flera språk kan lära sig ett eller flera nya språk om de har behov av det, och de blir både hjälpta och stjälpta av sina befintliga språkkunskaper. Undervisning kan hjälpa elever att utveckla strategier för sitt språkbruk i det nya landet och förenkla deras språkinlärning.

Flerspråkighet har stora fördelar för den enskilda, men en enspråkig norm råder i många länder, däribland Sverige. Skolsystemet är i första hand utformat för barn och ungdomar som har svenska som modersmål. Det betyder att de som har andra modersmål skapar ett problem för skolan. Lösningen har varierat, men det vanliga är att det är eleverna som skall anpassa sig till skolan snarare än tvärtom och det är först nyligen som fokus har skiftat något från det som eleverna saknar, till de kunskaper och färdigheter de faktiskt har med sig. Eleverna måste lära sig svenska så fort som möjligt, men om de måste vänta tills färdigheterna i det nya språket räcker innan de får återuppta sitt allmänna lärande kommer de att förlora många år. De behöver kunna använda sig aktivt av tidigare språk- och andra kunskaper i sitt lärande.

Anna T. Danielsson, didaktik

Anna T. DanielssonAtt lära sig naturvetenskap handlar om att lära sig ett ämnesinnehåll, men också att lära sig att delta i naturvetenskaperna som sociala och kulturella verksamheter. Vem ges plats i ämnena, vilket ämnesinnehåll är det som fokuseras, och vilka arbetssätt används – detta är centrala frågeställningar inom didaktik. 

I min forskning har jag främst fokuserat på frågor kring identitet, genus och makt i relation till undervisning och lärande i naturvetenskap, framför allt inom högre utbildning. Vilka kunskaper ses som viktiga i naturvetenskapliga klassrum och vilka konsekvenser får det för elevers och studenters möjlighet att identifiera sig med ämnena? Vilken roll spelar genus och social klass för undervisning och lärande i naturvetenskap? Frågor som dessa, där lärande och undervisning undersöks i relation till ett visst kunskapsinnehåll är vad som intresserar mig som ämnesdidaktiker. Målet med forskningen är att bidra till en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning.

Jenny Wiksten Folkeryd, didaktik med inriktning mot svenska

Jenny Wiksten FolkerydLäsande och skrivande av olika typer av texter utgör en mycket viktig aspekt av lärande i alla skolämnen i dag. När en elev lär sig något inom ett ämnesområde, så innebär det också att eleven lär sig att tala, läsa och skriva på ett nytt sätt. Med stigande ålder ställs allt högre krav på att elevernas språkanvändning ska omfatta såväl ett vardagsspråkligt som ett skolspråkligt och mer vetenskapligt sätt att uttrycka sig. 

I min forskning har jag framförallt fokuserat på olika frågor kring elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Hur läser och skriver elever i olika skolämnen? Vilka skillnader och likheter finns mellan hur språket ser ut och används i olika skolämnen? Vilka normer för god läs- och skrivförmåga skapas i undervisning, styrdokument samt nationella och internationella kunskapsmätningar? Ett viktigt mål med forskningen är att bidra med kunskap om hur goda förutsättningar för språk-, läs- och skrivutveckling kan skapas i undervisningen. Detta för att på bästa sätt ge alla elever verktyg för att möta den föränderliga värld och de föränderliga textvärldar som vi lever i. 

Eva Hultin, didaktik med inriktning mot svenska

Eva HultinI svenska läroplaner och i skollagen betonas det att skolan inte endast ska utveckla elevernas kunskaper och färdigheter i olika ämnen för att förbereda dem för fortsatta studier och kommande yrkesliv. Skolan ska också förbereda eleverna inför deras framtida politiska medborgarskap. Skolan som samhällsinstitution har med andra ord givits en viktig roll för att säkra den framtida demokratins återväxt. I den senaste läroplanen för grundskolan betonas det särskilt att ansvaret för skolans demokratiuppdrag gäller samtliga ämnen och att all undervisning ska organiseras i demokratiska former.

I min forskning har jag studerat villkoren för lärande, samtalande och demokratiskt erfarande i svenskämnets undervisning, inom olika skolformer. Jag har studerat villkoren för att samtala om skönlitteratur inom gymnasieskolans svenskämne. Jag har också studerat villkoren för att lära sig läsa och skriva i klassrum som är utrustade med digitala resurser i de tidigaste åren i grundskolan. Samtidigt som jag har undersökt villkoren för elevernas lärande och samtalande i nämnda svenskämnespraktiker, har jag också riktat blicken mot vilket utrymme det finns för eleverna att påverka lärandets innehåll och form samt att göra demokratiska erfarenheter.

Esbjörn Larsson, utbildningshistoria

Esbjörn LarssonSkola och utbildning utgör centrala delar i de flesta människors liv i dag. Så har det dock inte alltid varit. Den utveckling som skett sedan början av 1800-talet kan beskrivas som en utbildningsrevolution, vilken är ett fenomen jag ägnat mycket av min forskning åt. Genom empiriska studier har jag visat att denna utveckling ingalunda var något resultat av en strävan mot dagens utbildningssamhälle. I stället präglades den av samhällets omvandling och olika samhällsklassers strävan efter att reproducera sin ställning. I studier av det skolsystem som växte fram under 1800-talet har jag bland annat intresserat mig för uppkomsten av vad som kan beskrivas som ett parallellskolesystem, med olika skolformer för olika samhällsklasser. Jag har undersökt såväl elevkårernas sammansättning som utbildningens utformning, varvid jag kunnat visa att 1800-talets skolsystem bidrog till upprätthållandet av skillnader mellan olika samhällsklasser.

Vidare har jag även ägnat mig åt andra aspekter av skolväsendets utveckling, exempelvis införandet av värntjänstutbildning i svenska skolor under andra världskriget. I analyser av denna verksamhet har jag visat hur hotet om krig utmanade den moderna synen på barn som uppstod under början av 1900-talet samtidigt som krigshotet också bidrog till att vidga synen på flickors roll. Jag har därtill verkat för att kommunicera utbildningshistorisk forskning, bland annat som en av redaktörerna bakom läroboken Utbildnings­historia – en introduktion (2011, 2015).

Paul Barklem, astronomi med inriktning mot atomära processer i stjärnatmosfärer

Paul BarklemHur bildades och utvecklades vår galax Vintergatan? Var och när bildades de olika grundämnena som jorden och vi människor består av? Stjärnor kan liknas vid fossiler och många av dem visar på sina ytor vilken sammansättning gasen som de en gång bildades av hade. Genom att studera väl valda stjärnor kan vi därför följa galaxens och grundämnenas historia och då få svar på dessa frågor – ett slags arkeologi med mycket långt tidsperspektiv.

För att göra detta behöver vi mäta stjärnornas grundämnessammansättning. Eftersom stjärnor är så avlägsna är det enda sättet att undersöka dessa fossiler att analysera det ljus som alldeles “frivilligt” kommer till jorden. Nästan allt vi vet om stjärnor kommer från undersökningar av stjärnljusets spektrum. Varje atomslag absorberar ljus vid sina speciella våglängder, och detta ser vi som spektrallinjer. Atomerna i stjärnornas atmosfärer lämnar på så sätt sina fingeravtryck i spektrum, från vilket vi kan mäta stjärnans grundämnessammansättning.

Min forskning handlar om teoretiska beräkningar av atomprocesser i stjärnatmosfärer. Jag och andra använder dessa beräkningar för att noggrant tolka spektrallinjernas komplexa information och därigenom sy ihop en detaljerad och sammanhängande bild av Vintergatans historia, inklusive förståelse av stjärnor som solen, planeter som jorden, och deras uppkomst.

Annica Black-Schaffer, fysik med inriktning mot materialteori

Annica Black-SchafferFör att kunna beskriva alla olika material och materiafaser i naturen behöver vi förstå hur ett nästan oändligt antal elektroner växelverkar med varandra genom kvantmekanikens lagar. Som teoretisk fysiker strävar jag efter att hitta enkla men universella modeller som förklarar egenskaperna hos hela familjer av olika material. 

Min forskning handlar framför allt om supraledning, som är en av de få rent kvant­mekaniska fenomen vi känner till. En supraledare leder ström, det vill säga elektroner, helt utan motstånd. Detta sker då elektronerna hamnar i ett så kallat kvantkondensat vid låga temperaturer. Jag undersöker supraledning i material där vi ännu inte har någon god förståelse, varken för varför dessa material är supraledande eller för deras egenskaper. Bland annat är jag intresserad av material där elektronernas vågfunktioner har olika struktur, så kallad topologi. I topologiska supraledare kan det uppkomma partiklar som beter sig som halva elektroner, eller mer korrekt uttryckt, elektronens vågfunktion är splittrad i två helt separata delar. De halva elektronerna kallas majoranafermioner och vi har goda förhoppningar att deras icke-lokala natur kan användas för att bygga en stabil kvantdator.

David Black-Schaffer, datavetenskap

David Black-SchafferDatorer är samtidens kraftfullaste och mest allsidiga verktyg för att förstå, modellera, skydda och förbättra vår omvärld. Fast vi kan bygga system med större och större beräkningskapacitet begränsas dock deras effektiva prestanda av den energi och den tid som krävs för att förflytta data.

Min forskning fokuserar på att förstå, modellera och lösa problemet med hur vi på ett effektivt sätt kan förflytta data i datorsystem. Det handlar bland annat om att utveckla tekniker för att analysera och förbättra mjukvaruprogram, öka hårdvarors effektivitet att förflytta data, designa system där hårdvara och mjukvara går hand i hand, samt skapa radikalt nya konstruktioner som omprövar våra grundläggande synsätt på hur vi effektivast kan förflytta data. Genom att lösa dessa problem kan vi åstadkomma en betydande effektivisering av dataförflyttning i datorsystem och därmed tillhandahålla bättre prestanda för alla.

Åsa Cajander, människa-datorinteraktion

Åsa CajanderSystemutvecklingsarbete är svårt, och många IT-system fungerar inte på ett tillfredsställande sätt trots intensiv teknikutveckling. Min forskning handlar både om att förbättra situationen och att förstå vad problemen beror på. Jag forskar på att ta fram förbättrade arbetssätt i de organisationer och i de projekt som utvecklar och inför IT. Fokus här är användarcentrerade metoder, genus, sociotekniskt perspektiv och agil utveckling. Jag har också forskat på de kompetenser som personerna i projekten behöver bemästra för att kunna arbeta med utveckling av komplexa system som stödjer människor på ett bra sätt.

Digitaliseringen har också konsekvenser för vår arbetsmiljö, och i min forskning har jag speciellt intresserat mig för arbetsmiljöfrågor vid utveckling och införande av IT. ­Målet med min forskning är att bidra till förbättrad digitalisering med människans behov i cent­rum.

Mats Daniels, datavetenskap med inriktning mot datavetenskapens didaktik

Mats DanielsDatavetenskap och IT genomsyrar det mesta i dagens samhälle och utvecklingstakten snarare ökar än minskar. Det är därför av stor vikt att de personer som utbildar sig inom området är kompetenta rent tekniskt, men också i hur den teknik de medverkar för att utveckla används och vilka konsekvenser det kan medföra sett ur holistiska samhällsrelaterade perspektiv.

I min forskning har jag framför allt inriktat mig mot att skapa och studera utbildningsmiljöer där studenter kan utveckla kompetenser som leder till en ökad förmåga att samarbeta, även över kulturgränser, med kolleger, andra experter, användare och övriga inblandade för att hantera komplexa uppgifter som kan lösas på många olika sätt. Några viktiga utbildningsfrågor vad gäller kompetenser är att förstå vilka som behövs i olika sammanhang, hur de kan beskrivas, hur studenter kan få praktisk övning och hur förmåga kan bedömas. Den största utmaningen är kanske att medvetandegöra nyttan av kompetenser, utöver de rent tekniska, hos studenterna och även lärarkåren.

Jag arbetar för att stärka den ämnesdidaktiska forskningen vid Uppsala universitet och internationellt med ambitionen att ge förutsättningar för utbildningar där studenter utvecklar en professionell kompetens inför de stora samhälleliga utmaningarna som den snabba och genomträngande IT-utvecklingen medför, både lokalt och globalt.

Herman Dürr, instrumentering och acceleratorer

Herman DürrMin forskning fokuserar på utveckling av metoder som utnyttjar mycket korta pulser (en miljondels miljarddels sekund, en så kallad femtosekund, 10-15 s) från moderna laser- och röntgenkällor. När dessa ljuskällor kombineras med avancerad spektroskopi kan forskaren undersöka dynamik i kondenserad materia på de atomära längd- och tidsskalor där materials makroskopiska egenskaper ytterst bestäms.

Jag är särskilt intresserad av snabba övergångar mellan magnetiska och elektroniska tillstånd, särskilt av vad som i sista hand begränsar hur snabbt sådana övergångar kan ske. De processer jag är intresserad av är till exempel sådana som är avgörande för funktionen hos material som används inom informationsteknologi. De röntgenpulser som alstras i en frielektronlaser ger helt nya perspektiv: med dem kan man nå en precision i rum och tid, som möjliggör detaljerade studier av de fundamentala processerna. Utöver arbetet med ljuspulser vid institutionens kortpuls­laser och vid de stora anläggningarna i Stanford och Hamburg, utvecklar jag en helt ny metod som har potential att ge unika insikter om ultrasnabb dynamik och som kommer att vara av stor betydelse för såväl materialforskning och kemi som strukturbiologi. Denna metod använder sig av elektronpulser, som är mycket korta och energetiska, och som rör sig nära ljusets hastighet.

Tomas Edvinsson, fasta tillståndets fysik med inriktning mot teoretisk och experimentell Ramanspektroskopi

Tomas EdvinssonInteraktion mellan ljus och materia är grunden till liv på jorden genom fotosyntesen men kan också användas för att ta tillvara solenergi genom omvandling av solljus till elektricitet via solceller eller till miljövänligt bränsle via soldriven vattensönderdelning till syrgas och vätgas. Jag bedriver forskning inom lågdimensionella material för solcellstillämpningar och fotokatalys, där det senare appliceras av oss i allt från rening av dricksvatten och ljusinducerad cancerterapi till generering av solbränsle.

I min forskning används även ljus för att förstå vad som händer under själva energi­omvandlingsprocesserna, där vi skickar in laserljus mot materialen och en del av laserljuset förlorar sin energi till vibrationer i materialen. Från förlusten av ljus i bestämda energipaket kan forskaren sedan få ut vibrationsenergierna i materialen och på så sätt förstå vilka kemiska bindningar som finns eller ändras under processerna. Metoden kallas Ramanspektroskopi, där både teoretisk och experimentell Ramanspektroskopi används inom min forskning tillsammans med andra metoder för att få en bättre förståelse för material i sig, ljus–materia-interaktion, och för att förbättra verkningsgraden i nya generationer av solceller, processer för vattenrening och soldriven vattensönderdelning.

Máté Erdèlyi, organisk kemi

Máté ErdèlyiSvaga kemiska interaktioner är av oerhört stor betydelse för livets processer. Det är dessa interaktioner som bestämmer egenskaperna hos materian i och runt omkring oss, avgör om en substans blir vatten- eller fettlöslig och ansvarar också för att hålla ihop våra DNA-strängar i en stabil dubbelspiral. Det är även tack vare dessa svaga kemiska interaktioner varje protein får en särskild struktur, vilket är nödvändigt för att de ska kunna utöva sin specifika funktion. Det är också dessa svaga kemiska interaktioner som bidrar till att läkemedel kan utöva sin effekt i vår kropp genom att binda till sina målmolekyler.

Min forskning fokuserar på den svaga kemiska interaktionen halogenbindning. Denna typ av interaktion förutspås att omdana den framtida läkemedelsutvecklingen och öppna ofantliga möjligheter i tillverkningen av nya material. Trots det är den fortfarande inte väl karakteriserad, mestadels på grund av avsaknad av tillräckligt känslig teknik för dess detektion. Halogener förekommer nämligen frekvent i läkemedelsmolekyler, trots att deras betydelse för läkemedlens verkan inte är väl förstådd. Jag utvecklar nya metoder för att undersöka halogenbindning i diverse kemiska och biologiska processer, på ett mer pålitligt sätt än vad som hittills har varit möjligt. Molekylär förståelse av denna interaktion möjliggör för oss att utveckla nya katalytiska reaktioner för en mer effektiv produktion av diverse material och läkemedel. Dessutom kommer halogenbindningar kunna användas för att öka läkemedlens selektivitet och affinitet, det vill säga för att minska biverkningar.

Jorijntje Henderiks, marin mikropaleontologi

Jorijntje HenderiksVäxtplankton spelar en avgörande roll i de marina ekosystemen och den globala kolcykeln. Liksom träd och växter på land binder havslevande växtplankton stora mängder av växthusgasen koldioxid. Min forskning syftar till att bättre förstå samspelet mellan klimatförändringar och förekomsten av marina växtplankton över olika tidsskalor och således få bättre kunskap om förändringar i den globala kolcykeln. Det finns mycket att lära av nu levande alger, genom fältstudier och experiment i laboratoriet. Om vi vill förstå de långsiktiga effekterna av klimatförändringar behöver vi gå tillbaka i tiden och studera fossila tidsserier.

Jag fokuserar på kokkolitoforider, vilka är otroligt vackra, encelliga marina alger. De är en globalt betydande grupp av kalkbildande alger och deras mikrofossil (mycket små kalkplåtar) finns välbevarade i de kontinuerligt avsatta sedimenten på havsbottnen. Genom att studera borrkärnor från djuphavssediment kan jag läsa av jordens tidigare klimathistoria och förstå hur kokkolitoforider har förändrats och anpassats i ljuset av tidigare klimatförändringar och utifrån det tolka nutida klimatförändringar på jorden.

Oleg Kochukhov, astronomi med inriktning mot stjärnornas magnetfält och aktivitet

Oleg KochukhovSom byggstenar av galaxer och planetariska värdar är stjärnorna centrala föremål för astro­fysisk forskning. Naturen av stjärnors magnetfält och dess inverkan på själva stjärnorna och deras miljöer är ett av de centrala problemen inom modern stjärnfysik.

Syftet med min forskning är att utveckla förståelsen av stjärnor genom en detaljerad studie av ursprunget och utvecklingen av deras magnetfält. Jag använder avancerade polarisationsmätningsenheter vid stora teleskop för att upptäcka magnetfält och sedan tillämpar sofistikerade beräkningstekniker för att rekonstruera deras topologier. Med hjälp av denna metod får jag unika tredimensionella representationer av avlägsna stjärnors magnetfält och fläckar. Jag ställer sedan dessa kartor mot teoretiska modeller av magnetiserad plasma, och vidareutvecklar därmed teorin mot en fullständig beskrivning av stjärnor och deras miljöer.

Förutom att forma en ny hörnsten av stjärnfysik, ger den här forskningen oss en förståelse för hur solens magnetiska aktivitet utvecklas i tid och hur den påverkar jordklimatet och biosfären.

Fikret Mamedov, molekylär biomimetik

Fikret MamedovFotosyntesen är en livsviktig biologisk process som sker i växter, alger och cyanobakterier, både på land och vatten. I denna process fångas solljus och omvandlas till kemisk energi. Enbart utifrån vatten och luftens koldioxid, bildar fotosyntesen mat, syre och energi som vi använder dagligen i våra liv.

Min forskning studerar främst hur elektroner och protoner utvinns ur vatten och överförs i fotosyntetiska membran, men även hur dessa ljusreaktioner regleras i en omväxlande miljö. Jag använder ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt med en kombination av spektroskopiska, biofysiska och biokemiska metoder. Målet är att genom en molekylär förståelse för dessa reaktioner kunna manipulera fotosyntesen så att den producerar förnybara bränslen.

Hugo Nguyen, mikrosystemteknik

Hugo NguyenMikrosystem är mycket små saker, oftast mycket mindre än ett hårstrå, vilka styr lampor, mikrovågsugnar, kylskåp et cetera. Datorer och mobiltelefoner är bokstavligen fulla av dem. Mikrogassensorer, liksom stora gassensorer, behövs för övervakning av vår livsmiljö och industriprocesser. De kan också användas för att snabbt analysera utandningsluft och därmed ställa diagnos om eventuella sjukdomar. Litenhet, batterisnålhet, snabb mätning och hög känslighet är några egenskaper hos en gassensor som kan användas i bärbara gasmätare. För närvarande forskar jag mest på gassensorer som är mikroskopiska, men ändå innehåller några till många tusen nanotrådar av metalloxid. Olika metalloxider är känsliga mot olika gaser. Forskaren kan dessutom dopa nanotrådarna med andra element för att få högre känslighet mot en specifik gas.

Min plan för kommande år är att tillsammans med mina kolleger forska fram mikrogassensorer som kräver mycket lite energi från batterier. Ambitionen är att kunna bygga in dem i mobiltelefoner så att alla kan skicka mätvärden med koordinater till en dator, som i sin tur gör en karta över olika gaser på olika platser i världen. Avvikelser från en normal nivå kan betyda ett pågående läckage av en farlig gas eller en signal om ett förestående ­vulkanutbrott. Tidiga åtgärder räddar liv och egendom, och – allra viktigast – vår livsmiljö.

Arnold Pears, datavetenskap med inriktning mot datavetenskapens didaktik

Arnold PearsDatavetenskapens didaktik handlar om hur utbildning på alla nivåer från grundskolan till högskolan kan förstås och utvecklas för att bättre svara mot elevers, studenters, och samhällets behov. I min forskning studerar jag de utmaningar som uppstår när lärare ska hjälpa sina studenter att förstå olika begrepp och utveckla färdigheter inom datavetenskap. Forskningsresultaten bidrar till bättre undervisning och leder till mer systematiska modeller för utveckling av datavetenskapliga färdigheter. Målet med forskningen är att bidra till ökad och fördjupad förståelse inom ämnet datavetenskap för att skapa inkluderande utbildningsmiljöer som ökar möjligheterna att studenter lyckas med sina studier.

En viktig faktor för framgångsrikt lärande är hur man som novis får stöd i att hitta sin plats och identifiera sig med datavetenskap. Studenter ska också ha stöd i att utveckla en vision av sin roll som ingenjör och datavetare. Genom att studera studenternas utveckling under deras utbildning har vi bidragit med många nya insikter i hur studenter och elever utvecklar datavetenskapliga färdigheter. Mitt största bidrag är att genom både forskning, anordnande av konferenser och mina ledande roller inom Institute of Electrical and ­Electronics Engineers (IEEE) och Association for Computing Machinery (ACM) kunnat ta fram och kommunicera nya undervisningsmetoder till kolleger nationellt och internationellt. Detta stödjer lärande av grundläggande programmering, datakommunikation och parallellprogrammering.

Cecilia Persson, tillämpad materialvetenskap med inriktning mot biomaterial

Cecilia PerssonNär kroppsdelar slutar fungera på grund av sjukdom eller olycka finns biomaterial att ta till som ersättning. Valet av biomaterial är inte enkelt, och beroende på vad materialet exakt ska ersätta, till exempel en bit ben eller en knäled, ställs olika krav på dess kemiska och mekaniska egenskaper. Materialet behöver vara biokompatibelt, det vill säga ha förmågan att utföra en specifik uppgift med ett ändamålsenligt svar från kroppen. Denna, kan tyckas, vaga definition, återspeglar dock vikten av att sätta materialet i sitt sammanhang för att kunna utvärdera dess funktion, det vill säga biomaterial måste utvärderas med avseende på funktion i sitt system så långt som möjligt. Jag lägger stor vikt vid detta i mitt vetenskapliga arbete.

Jag har i min forskning utvecklat och utvärderat flera injicerbara benersättningsmedel, vissa anpassade för patienter där ålder och sjukdomsbild gör att det finns möjlighet för kroppens egna ben att regenereras i takt med att biomaterialet bryts ner, och vissa anpassade för patienter där den möjligheten inte finns och en permanent lösning krävs. Med nya tekniker kommer dock nya möjligheter och en stor del av min nuvarande och framtida forskning ligger inom utveckling av nya biomaterial för additiv tillverkning, det vill säga 3D-printning, där den nya tillverkningsmetoden inte bara är särskilt lämplig för patient­anpassade implantatgeometrier, utan också resulterar i helt nya material med nya egenskaper, som behöver utvärderas i sina system.

Fredrik Söderbom, biologi, särskilt mikrobiologi

Fredrik SöderbomAlla celler i en flercellig organism har samma uppsättning gener. Dessa gener översätts till budbärar-RNA som i sin tur avläses till proteiner. Det är främst proteinerna som bygger upp cellerna och utför de kemiska reaktioner som behövs för att cellerna och därmed organismen skall kunna fungera och föröka sig. Men om alla celler innehåller samma gener, hur kan flercelliga organismer med olika typer av celler existera? Det beror på genreglering, det vill säga att geners uttryck regleras så att de producerar rätt mängd protein beroende på celltyp.

Min forskning syftar till att förstå hur gener regleras med så kallade små icke-­kodande RNA – RNA-molekyler som inte översätts till proteiner utan har en egen funktion. Dessa har främst studerats i flercelliga organismer där de kontrollerar de flesta biologiska processer. Mutationer som ger upphov till att fel mängd små RNAn bildas kan ge upphov till sjukdomar. Förutom hur små RNA-molekyler verkar på molekylär nivå försöker jag även förstå deras roll i evolutionen av flercelliga organismer. För dessa studier använder jag främst sociala amöbor som modellorganismer. Målet är att identifiera, funktionellt analysera samt förstå hur små icke-kodande RNAn utvecklats och hur de drivit evolutionen från encelliga organismer till flercelliga individer.

Irene Söderhäll, biologi, särskilt jämförande immunologi och hematologi

Av alla djurarter som finns på jorden tillhör de allra flesta, mer än åttio procent, gruppen leddjur. Där återfinns till exempel insekter, kräftdjur, spindlar, och tusenfotingar. Att denna djurgrupp har varit så framgångsrik har många orsaker. Min forskning fokuserar på att förstå hur leddjuren, främst kräftdjur och insekter försvarar sig mot sjukdomar. De här djuren saknar det avancerade immunförsvar som vi människor har med antikroppar och ett immunologiskt minne. Det betyder att djuren inte kan vaccineras. Ändå har de ett mycket effektivt immunförsvar och kan överleva i miljöer där de mer eller mindre simmar omkring i en soppa av mikroorganismer. Hur klarar de detta? Först och främst är deras hårda skal svårt att tränga igenom för en angripande patogen. Om det trots allt går hål i skalet så har djuren speciellt anpassade blodkroppar som snabbt hjälper till att laga skadan, och sedan släpper ut proteiner i blodomloppet som mycket effektivt hindrar patogenernas vidare spridning. Djurens blodkroppar har alltså en central roll för deras överlevnad och det är de komplexa processer som reglerar bildningen av dessa blodkroppar från stamceller som jag kartlägger i min forskning och jämför med liknande processer hos andra djur och människa.

Rafael Waters, elektricitetslära med inriktning mot förnybar elenergiomvandling

Rafael WatersForskning på vågkraft handlar om att utvinna energi från havets vågor och omvandla den till elektricitet. Vågkraften är en av de förnybara energikällor som kan bidra till utfasningen av fossila bränslen, och har fördelar av att vara lätt att prognostisera och variera mindre över tid jämfört med sol och vind.

Min forskning bygger till stor del på storskaliga experiment i havet nära Lysekil på svenska västkusten. Där har vi byggt och sjösatt ett dussin vågkraftverk och studerat vågornas krafter och absorptionen av energi men även hur kraftverken och de fem meter höga ­bojarna skall utformas och sjösättas för att klara av den tuffa och salta miljön. Målet har varit en förnybar energiteknik som producerar elektricitet av hög kvalitet och som har potential att vara ekonomiskt konkurrenskraftig.

Min forskning består även i studier av vågkraft som naturresurs, av hur den varierar över tiden och hur dess naturliga variationer kan jämföras med och komplettera andra förnybara energikällor som sol, vind och tidvatten. Målsättningen är att utreda om och hur ett hundraprocentigt förnybart energisystem med stabil energitillförsel kan uppnås.