Nya professorer 2020
Den 19 november 2021 installeras 86 professorer vid Uppsala universitet. 56 av dem blev professorer under 2020. Här presenterar de sin forskning.
Gå direkt till
- teologiska fakulteten
- juridiska fakulteten
- historisk-filosofiska fakulteten
- språkvetenskapliga fakulteten
- samhällsvetenskapliga fakulteten
- medicinska fakulteten
- farmaceutiska fakulteten
- teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Nya professorer vid teologiska fakulteten
Urban Claesson, Kyrkohistoria
Min forskning är på ett övergripande plan inriktad på kyrka, teologi och samhällsorganisatorisk förändring i Norden under tidigmodern och modern tid.
I min avhandling analyserade jag olikheter och likheter vad gäller folkkyrka och nationsbyggande i Danmark och Sverige. Jag behandlade där hur svensk socialdemokrati lyckades ta patent på nationen. I stället för att avskaffa statskyrkan valde partiet därmed en ny riktning där tanken på en folkets kyrka i stället bejakades. Genom fritt utträde och lekmannastyre skulle Svenska kyrkan legitimeras som en folkförankrad och demokratisk kyrka som med sitt budskap samtidigt skulle fostra till medborgarskap inom folkhemmet.
Min postdoktorala forskning har jag främst fokuserat på tidigmodern tid. Här har jag fortsatt intresserat mig för kyrka och social sammanhållning i Norden. I ett projekt har jag analyserat den tidiga pietismens genombrott i Sverige under sent 1600-tal som pastoralt reformprogram för ett stärkande av kristendomen vid Stora Kopparberget. Gruvstaden Falun, med sina många gruvdrängar och krogar, utgjorde nämligen en stor utmaning för dåtidens kyrka. I ett senare projekt studerar jag hur hushållet under 1600-talet framställdes på skilda sätt i olika utvecklingar av Luthers lilla katekes i nordiska stift. Här presenterades olika modeller för hushållet som integrativ gemenskap.
Inom samtliga tre nämnda forskningsområden inom folkkyrka, pietism och hushåll har undervisning om kristen tro framstått som viktigt att undersöka.
Länka till det här stycket om Urban Claesson
Cecilia Wejryd, Kyrkohistoria
Min forskning har fokuserat på modern svensk kyrkohistoria. Från att ha forskat om väckelse, emigration, väckelseledare och kvinnor under 1800-talets första hälft har jag rört mig framåt i tiden. Jag har bearbetat frågor om den kristna människans förhållande till lagen och synden under andra hälften av 1800-talet och analyserat kvinnor som aktörer i kyrka och församling under 1800- och 1900-talen.
Jag har kombinerat kyrkohistorisk empirinära källforskning med olika teoretiska perspektiv från discipliner som allmän historievetenskap, sociologi och genusvetenskap. Inte sällan har jag behandlat frågor om lära samt kyrko- och församlingssyn. Jag har haft förmånen att arbeta i mångvetenskapliga projekt som fördjupat metodmedvetenhet och kyrkohistoriskt specialkunnande. Min forskning har sammanfattningsvis berört lekfolk, väckelser, teologiska uppfattningar om lag och synd, kvinnor som ledare och skapare av nya gemenskaps- och verksamhetsformer i kyrka och församling. Teoretiskt sett har jag behandlat den komplexa relationen mellan modernitet och kristendom samt kristen tro som drivkraft och legitimering för förändring.
Länka till det här stycket om Cecilia Wejryd
Nya professorer vid juridiska fakulteten
Steffen Hindelang, Internationell investerings- och handelsrätt
I min forskning fokuserar jag på regler för skydd av investeringar i tillverkning, naturresurser och annan egendom utomlands samt på internationella regelverk och handel över nationsgränserna. Reglerna kommer från olika källor såsom internationella avtal, EU-fördragen och nationell lagstiftning.
Forskningen omfattar till exempel frågor som hur internationell handel och investeringar kan regleras för att skapa en rättvis balans för alla intressenter och vilka regler som är lämpliga för en digital ekonomi. Ytterligare frågor kan vara huruvida konflikter mellan en värdstat och en utländsk investerare ska lösas i värdstatens domstolar eller av en internationell domstol och hur konflikter mellan olika rättssystem kan hanteras.
Vid sidan om forskningen har jag tjänstgjort som juridisk expertrådgivare för europeiska regeringar när det gäller reglering av granskning av utländska investeringar samt i internationella investeringstvister och internationella organisationer. Jag har också arbetat med frågor som rör uppdatering av den nuvarande internationella investeringslagstiftningen och bjudits in av Europaparlamentet för att förbereda studier om utvecklingen av EU:s gemensamma handelspolitik på investeringsområdet. Dessutom har jag varit expert i internationella skiljeförfaranden i amerikanska och tyska domstolar samt i den svenska Högsta domstolen.
Länka till det här stycket om Steffen Hindelang
Rebecca Thorburn Stern, Folkrätt
Min forskning handlar om hur relationen mellan stat och individ regleras inom områdena mänskliga rättigheter och asyl- och migrationsrätt, samt tolkning och tillämpning av dessa regleringar.
Inom mänskliga rättigheter ligger mitt fokus på barns rättigheter och de hinder som finns för att dessa ska realiseras. Hur påverkar exempelvis traditionella attityder till barn genomförandet av deras rättigheter, och hur hanterar stater detta rättsligt?
Inom asyl- och migrationsrätten intresserar jag mig för hur stater förhåller sig till de krav som ställs på dem utifrån deras internationella åtaganden, som rätten att söka asyl, samt hur skyddsbehov bedöms. Vilken betydelse har det exempelvis om en internationell förpliktelse också är nationell lag? Hur bedöms trovärdigheten i en ansökan om skydd som handlar om inre övertygelse eller läggning?
Den röda tråden i min forskning är individen som rättighetsbärare och intressekonflikter mellan stat och individ, i synnerhet när det gäller utsatta grupper som barn och människor på flykt.
Länka till det här stycket om Rebecca Thorburn Stern
Kontakta Rebecca Thorburn Stern
Nya professorer vid medicinska fakulteten
Sebastian Barg, Medicinsk cellbiologi
Cellfysiologi är vetenskapen om livets funktioner på cellnivå, och handlar ofta om att synliggöra och förstå mycket snabba biologiska processer inom enskilda celler. Till exempel kommunicerar många celler genom att utsöndra budbärarmolekyler via så kallad exocytos, en grundläggande process där små cellulära vesiklar sammansmälter med cellmembranet för att frisätta sitt innehåll till omgivningen. Rubbningar i exocytosprocessen påverkar hormonfrisättning och nervcellskommunikation, och har därför stor betydelse för diabetes, samt vid neurologiska tillstånd och även vissa immunsjukdomar.
Min forskning syftar till att förstå hur exocytosmaskineriets proteiner och molekyler samarbetar för att styra frisättning av exempelvis insulin eller glukagon, samt hur detta kan påverkas av genetiska och livsstilsberoende förändringar vid diabetes. Bland annat har min forskargrupp kartlagt hur exocytosmaskineriets delar ansamlas vid vesiklet samt kunnat visa betydande funktionella cellförändringar vid typ-2-diabetes, primärt genom att använda sofistikerad mikroskopi samt elektrofysiologiska metoder som möjliggör mätningar på enskilda celler från bukspottkörteln. Förhoppningen är att grundläggande studier som dessa på sikt kan bidra till bättre behandlingar mot diabetes.
Länka till det här stycket om Sebastian Barg
Anna Bill-Axelson, Urologi
Prostatacancer är den vanligaste tumörformen hos män och årligen får cirka 10 000 män diagnosen. Prostatacancer är ofta långsamt växande och en stor utmaning är att identifiera dem som behöver behandlas och inte behandla dem som har en så långsamt växande tumör att den aldrig kommer leda till död. Jag startade min forskning om prostatacancer under specialistutbildningen och har under 25 år fokuserat på aspekter runt prostatacancer både kliniskt och forskningsmässigt.
Min forskning handlar om patientnära frågeställningar, som huruvida operation vid prostatacancer leder till förlängd överlevnad och hur operation påverkar livskvaliteten. I en annan studie undersöker vi vilka tecken på tumörutveckling som bör leda till behandling hos dem som går på kontroller och om magnetkameraundersökning kan ersätta vävnadsprover i den bedömningen. I ett antal studier har jag också undersökt de negativa konsekvenser som PSA screening kan ha i form av överdiagnostik, överbehandling samt risk för depression och självmord.
Länka till det här stycket om Anna Bill-Axelson
Eva Kosek, Klinisk smärtforskning
Långvarig smärta utgör ett folkhälsoproblem som drabbar cirka tio procent av befolkningen i Europa och är globalt en dominerande orsak till sänkt funktion och livskvalitet. Vanligtvis tänker man på smärta som ett symtom som orsakas av vävnadsskada eller sjukdom i nervsystemet. Men smärta kan också uppstå till följd av förändrad funktion i nervsystemet, så kallad nociplastisk smärta, och är då inte längre ett symtom utan en sjukdom.
Min forskning fokuserar på nociplastiska smärtmekanismer i syfte att förstå hur långvarig nociplastisk smärta uppkommer, varför vissa individer utvecklar den medan andra, med liknande skador/sjukdomar, inte gör det, och hur den nociplastiska smärtkomponenten bäst ska behandlas. Huvudsakligen studerar jag patienter med vanliga smärttillstånd som fibromyalgi, artros, ledgångsreumatism och ryggsmärta. Forskningen är hypotesdriven och vi använder oss av genetiska analyser, kvantifiering av smärt- och inflammationsdrivande ämnen, kvantitativ känselundersökning och olika hjärnavbildningsmetoder.
Vid långvarig smärta föreligger oftast ett dåligt samband mellan graden av objektivt verifierbara sjukdomsförändringar och smärtans intensitet. Vår forskning visar att detta kan bero på att funktionen av kroppsegna smärtreglerande system förändras med tiden, så att smärtsignaleringen förstärks, det vill säga att sådant som tidigare inte var smärtsamt nu gör ont, vilket är karaktäristiskt för nociplastisk smärta.
Mitt forskningsfokus ligger för närvarande på att studera genetiska mekanismer av betydelse för smärtregleringen samt undersöka hur immunsystemet samverkar med nervsystemet vid nociplastiska smärttillstånd. Syftet är att möjliggöra en framtida utveckling av helt nya behandlingsstrategier för denna vanliga, men idag mycket svårbehandlade smärttyp.
Länka till det här stycket om Eva Kosek
Miklós Lipcsey, Anestesi och Intensivvård
Varje år vårdas mer än 3 000 patienter med blodförgiftning, sepsis, på någon av Sveriges intensivvårdsavdelningar. Trots modern behandling lämnar en tredjedel av dessa patienter inte sjukhuset. Därtill finns det ett flertal patienter med sepsis utanför intensivvården på våra sjukhus varav många också avlider. Gemensamt för patienter med sepsis är att de ofta avlider för att kroppens vitala organ slutar fungera.
Min forskning syftar till att fler patienter ska överleva sepsis genom att optimera behandlingen så att färre drabbas av organsvikt vid svåra infektioner och sepsis. Jag fokuserar huvudsakligen på den inflammation som uppkommer vid svåra infektioner och den cirkulationssvikt som uppstår vid sepsis. Min forskning utgörs av experimentella, kliniska och epidemiologiska studier om olika riskfaktorer och mekanismer för sepsis samt om interventioner som kan bota dessa patienter.
Länka till det här stycket om Miklós Lipcsey