Nya professorer 2021
Den 19 november 2021 installeras 86 professorer vid Uppsala universitet. 30 av dem blev professorer under 2021. Här presenterar de sin forskning.
Gå direkt till
- juridiska fakulteten
- medicinska fakulteten
- farmaceutiska fakulteten
- historisk-filosofiska fakulteten
- språkvetenskapliga fakulteten
- samhällsvetenskapliga fakulteten
- fakulteten för utbildningsvetenskaper
- teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Nya professorer vid juridiska fakulteten
Katia Cejie, Finansrätt
Det vetenskapliga ämnet finansrätt innefattar flera ämnesområden. Jag forskar och undervisar huvudsakligen inom ämnet skatterätt.
Skatterättens politiska karaktär leder till att rätten ständigt förändras. Jag är mest intresserad av internationell skatterätt och EU-skatterätt där förändringstakten är mycket hög. Det är bland annat detta som tilltalar och utmanar mig som forskare.
Att bidra till att den ständigt föränderliga materian systematiseras, analyseras och förklaras leder till praktiskt relevanta och tillämpbara forskningsresultat. Flera av mina böcker och artiklar riktar sig till lagstiftaren genom att jag identifierar inkonsekvenser, inkongruenser och svårigheter i aktuell lagstiftning och föreslår förbättringar.
Skapa länk till det här stycket om Katia Cejie
David Langlet, Miljörätt
Min forskning handlar dels om att främja koherens och begriplighet i ett komplicerat rättsligt system som ofta inbegriper internationell- EU-, nationell- och även lokal reglering av samma fenomen. Främst handlar forskningen om att öka kunskapen om hur olika former av rättslig reglering kan bidra till uppnående av miljöpolitiska målsättningar och ytterst ett samhälle som är långsiktigt hållbart. Det senare förutsätter att kunskap om rättsordningen kombineras med kunskap om sådant som dynamiken i ett ekosystem, eller hur olika styrmedel påverkar beteenden.
Jag har arbetat med många miljörättsliga frågeställningar, främst med koppling till klimatförändring och hållbar förvaltning av havet, och oftast i samverkan med forskare från andra discipliner. På senare år har jag särskilt intresserat mig för rättens roll i att främja storskaligt kollektivt handlande för att hantera stora hållbarhetsutmaningar.
Skapa länk till det här stycket om David Langlet
Nya professorer vid medicinska fakulteten
Liisa Byberg, Medicinsk epidemiologi
Epidemiologi är dels läran om sjukdomars förekomst i specificerade populationer, dels benämningen på en uppsättning metoder som används för att undersöka hur olika faktorer samverkar och kan påverka sjukdom och hälsa. Den långa traditionen i Sverige att föra register utgör en unik resurs för epidemiologisk forskning, särskilt då registerinformationen kombineras med information från enkätundersökningar eller fysiska undersökningar av forskningspersoner eller patienter.
I min forskning använder jag sådana väldesignade epidemiologiska studier och kvalificerade analysmetoder för att undersöka hur riskfaktorer för sjukdom interagerar med varandra och hur de påverkar vår hälsa. Jag är särskilt intresserad av hur faktorer som vi svårligen kan påverka, såsom ålder och kroppsstorlek, samverkar med potentiellt förändringsbara beteenden, som fysisk aktivitet och vad vi äter, och vilka underliggande mekanismer som förmedlar dessa faktorers effekt på risken för att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och frakturer.
Skapa länk till det här stycket om Liisa Byberg
Simon Cervenka, Psykiatri
Psykossjukdomar såsom schizofreni drabbar människor tidigt i livet, är oftast kroniska och leder till stort lidande och omfattande funktionsförlust. Målet med min forskning är att identifiera de biologiska processer som ligger bakom utvecklingen av dessa tillstånd, och därmed bana väg för nya behandlingsformer som inte bara dämpar symptomen utan förändrar sjukdomsförloppet. En ökad kunskap om sjukdomsmekanismer inom psykiatrin krävs också för att vi ska kunna välja rätt behandling till rätt patient, i rätt skede. En central metod i min forskning är molekylär hjärnavbildning, som ger möjlighet att mäta biokemiska markörer i den levande hjärnan.
Skapa länk till det här stycket om Simon Cervenka
Anna Dimberg, Cancer- och vaskulärbiologi
Cancer är en av våra stora folksjukdomar. Cancertumörens tillväxt och hur den svarar på terapi beror inte bara på tumörcellernas inneboende egenskaper, utan också på hur dessa samspelar med normala celler i tumörens mikromiljö. Mikromiljön är tumörens ekosystem, där olika celltyper interagerar med varandra och påverkas av syretryck, kemiska substanser och signalmolekyler. Tumörens blodkärl spelar här en central roll, då dessa inte bara ger tillgång till syresatt blod och näringsämnen, utan också transporterar läkemedel och styr vilka immunceller som rekryteras till tumören.
I min forskning studerar jag hur blodkärlens funktion påverkar tumörens mikromiljö, och är framförallt intresserad av hur detta inverkar på immunsystemets förmåga att bekämpa cancersjukdomen. Jag vill också utveckla nya behandlingsformer inriktade mot att förändra blodkärlens funktion, för att kunna manipulera mikromiljön i tumören och därmed öka möjligheten till en botande behandling med cancerimmunterapi.
Skapa länk till det här stycket om Anna Dimberg
Lars Feuk, Molekylärmedicin
Kunskapen om vår arvsmassa och våra gener har ökad dramatisk sedan Humana Genomprojektet gav oss den första kartan över hela vårt genom i början av 2000-talet. Den snabba utvecklingen har till stor del byggt på utveckling av nya tekniker för att läsa av DNA. Jag har i min forskning strävat efter att tidigt tillämpa nya teknologier för att studera arvsmassan. Särskilt har jag kartlagt och studerat stora förändringar i den genetiska sekvensen, så kallad strukturell genetisk variation, och hur den typen av variation kan kopplas till humana sjukdomar.
En spännande utveckling är att vi nu relativt enkelt kan sekvensera hela arvsmassan hos människor. Under många år har min forskargrupp samarbetat med Akademiska sjukhuset för att sekvensera hela arvsmassan hos individer med intellektuell funktionsnedsättning samt deras föräldrar, med målet att hitta genetisk variation som ligger till grund för patienternas symptom. Genom att jämföra genomsekvensen hos patienten med föräldrarnas sekvenser går det att identifiera nya förändringar i arvsmassan som uppstått hos barnet.
Med denna strategi har vi kunnat identifiera flera nya gener som orsakar intellektuell funktionsnedsättning och det har gett nya insikter om dessa geners roll i hjärnans utveckling. De senaste åren har jag också börjat studera genexpression på RNA-nivå för att komplettera och bättre förstå den variation vi ser i arvsmassan. Dessa studier pågår nu med fokus på schizofreni och autismspektrumtillstånd.
Skapa länk till det här stycket om Lars Feuk
Danielle Friberg, Öron-, näs- och halssjukdomar
Obstruktivt sömnapné (OSA) förekommer hos vuxna och barn och är ett globalt folkhälsoproblem med en förekomst på fem till tio procent. Andningsuppehåll under sömn ger försämrad syresättning och sömnkvalitet. OSA beror oftast på fetma hos vuxna och stora halsmandlar hos barn. Komplikationer är bland annat hjärt-kärlsjukdomar och beteendestörningar.
Svalgkirurgi är den vanligaste behandlingen av barn och utvalda vuxna. Det förekommer olika metoder, för vilka det saknats randomiserade kontrollerade studier (RCT). Jag startade 2007 ett sömnlaboratorium på Karolinska sjukhuset, Huddinge, ur vars forskningsgrupp ett flertal medicine doktorer framträtt. Fem RCT har genomförts (två på vuxna och tre på barn), där resultaten har stor klinisk betydelse. Jag har även utfört epidemiologiska studier för att undersöka riskfaktorer för OSA. I samarbete med Karolinska Institutet utförs studier av tonsiller för att undersöka varför vissa barn får stora halsmandlar.
Skapa länk till det här stycket om Danielle Friberg
Per Liss, Radiologi
Individer med högt blodtryck och diabetes har en markant ökad risk för att utveckla njursvikt. Mekanismerna till varför ungefär en tredjedel av patienterna med dessa vanliga folksjukdomar utvecklar njurskada är till stora delar okända. Min forskning baseras på hypotesen att dessa sjukdomar påverkar ämnesomsättningen i njurarna, vilket leder till en försämrad syresättning i vävnaden och att njurarna därmed fungerar allt sämre. Vi har i experimentella studier funnit att en sådan syrebrist föreligger och att denna är en starkt bidragande orsak till utvecklingen av njurskador.
Vi har vidare visat i kliniska studier med icke invasiv teknik med magnetresonanstomografi, MR, att funktionellt relevanta förändringar i njurarnas metabolism och hemodynamik kan kvantifieras. Om vi kan upptäcka tidiga förändringar i njurens ämnesomsättning hos patienter med diabetes och högt blodtryck kan detta hjälpa oss att inte bara förstå de bakomliggande mekanismerna utan även identifiera individer med behov av intensifierad behandling i förebyggande syfte. Kunskapen skulle även kunna användas för att utveckla läkemedel som förebygger och behandlar njursjukdom vid bland annat diabetes och högt blodtryck och minska antalet patienter i behov av dialys och njurtransplantation.
Radiologisk forskning innebar tidigare ofta mätningar i analoga bilder. Idag utvecklas olika bildanalysmetoder snabbt och vi kan idag med digital teknik även använda bilden för funktionsstudier och stora mängder information från dessa mätningar kan genom databehandling med AI (artificiell intelligens) ge oss nya former av kunskap.
Skapa länk till det här stycket om Per Liss