Studenttraditioner
En av anledningarna till att många studenter väljer Uppsala universitet är dess levande studentliv och traditioner. Traditionerna går ofta att spåra långt tillbaka i tiden, samtidigt som de ständigt förnyas och anpassas till vår tid.
Sista april
Går det att ta sig fram på Fyrisån när vattnet står som högst? Två studenter testade den sista april 1975 – och det var starten på en av Uppsalas mest populära traditioner, forsränningen.
Forsränningen är en av många händelser vid Uppsalas största studenthögtid, sista april. Stadens gator fylls av människor som firar med picknick i Ekonomikumparken, mösspåtagning i Carolinabacken, forsränning, vårsånger vid Gunillaklockan och mycket mer.

Studentnationer

Uppsalaspex är parodiska pjäser med rimmad dialog, ofta med historiska motiv och inslag av sång och musik. De har spelats sedan 1800-talet. De skiljer sig från Lundaspexen där dialogen inte är rimmad. En ytterligare skillnad är att Uppsalaspexen ofta låter publiken påverka föreställningen genom kommandon som publiken ropar ut. Till exempel kan publiken begära omstart efter ett replikskifte som ensemblen då ska leverera i en ny version.
Spexen är en del av studentnationernas rika kulturliv. Nationerna bildades på 1600-talet och har sedan dess fungerat som ett andra hem för studenter. Här kan du, förutom att vara med i spex, ta en kopp kaffe och läsa hembygdens tidningar, studera, låna böcker i nationsbiblioteken eller spela och sjunga i någon av alla körer och orkestrar.
Välkomstmottagning
Universitetet och studentkårerna arrangerar välkomstmottagningar varje termin då nya studenter får en introduktion till Uppsala och dess studentliv.

Studentmössan

En del av firandet av sista april i Uppsala är den traditionella mösspåtagningen utanför Carolina Rediviva. Exakt klockan 15 höjer rektor sin vita mössa och detta är signalen till alla att sätta på sig sina studentmössor och bege sig ned för Carolinabacken. Ett jubel utbryter i folkmassan. Men hur kom traditionen till?
Akademisk kvart
Av tradition brukar föreläsningar börja 15 minuter efter hel timme. När traditionen började är omöjligt att fastslå. Förmodligen berodde det på att studenterna i regel inte hade egna klockor och när de hörde att kyrkklockan slog exempelvis åtta slag var det dags att gå hemifrån och ändå kunna hinna i tid till föreläsningen.
I Uppsala har det så länge man kan minnas varit en självklarhet för studenter och lärare att räkna med akademisk kvart. Men på 1960-talet började flera personer att ifrågasätta traditionen. Statistikern Erland von Hofsten (sedermera Erland Hofsten) skrev 23 september 1965 till Universitetskanslersämbetet och anhöll att kanslern skulle undanröja dessa ”olägenheter”.

Flogstavrålet
Klockan 22.00 varje kväll slår studenterna upp sina fönster och vrålet börjar. Exakt när studenterna i studentområdet Flogsta började vråla ut sin ångest i Uppsalakvällen är inte klarlagt. Vissa källor talar om att det med säkerhet förekom redan på 1970-talet, andra att det tillkom under tentamensperioder på 80-talet.
Decibelmätningar har utförts, filmer och ljudupptagningar har gjorts. Flogstavrålet har blivit en tradition, en attraktion och en välbehövlig ventil för alla de som ibland känner att ett ångestvrål kan vara välgörande för att hantera stress och krav i studentlivet.