Carl Cederblads minnesfond

Carl Cederblads minnesfond, som förvaltas av Uppsala universitet, instiftades 1955 i syfte att ”belöna eller möjliggöra vetenskapliga undersökningar om folkbildningen, företrädesvis det svenska folkbildningsarbetets uppkomst och utveckling”.

Fonden har under årens lopp lämnat ekonomiskt stöd till konferenser och publicering av vetenskapliga arbeten om studieförbund, folkhögskolor eller svensk folkbildning i vid mening, oavsett disciplin, var forskningen bedrivs eller storleken på projektet. Ansökningar som huvudsakligen avser det offentliga skolväsendet eller föreningslivet, och berör folkbildningsfrågor marginellt, medges inte stöd. För utgivning av vetenskapliga skrifter ges företrädesvis kompletterade stöd där publicering beräknas ske inom ett år från det att anslag beviljats.

Beslut om belöning eller bidrag ur fonden fattas av en nämnd bestående av ledamöter från Uppsala universitet, Mimer och Studieförbunden. Nämndens ordförande är docent Samuel Edquist.

Enskilda forskare, akademiska lärare samt folkbildningsorganisationer har rätt att såväl lämna förslag som att ansöka om bidrag ur fonden. Sådana förslag skall lämnas till nämnden för Carl Cederblads stiftelse senast den 31 maj och nämnden fattar beslut om eventuella belöningar eller bidrag senast den 30 juni varje år.

Instruktioner för ansökan och förslag
Ansökan ska bestå av en tydlig projektbeskrivning samt tillhörande budget där sökt belopp tydligt framgår. Vidare ska ansökan innehålla information om huruvida den sökande sökt medel från andra bidragsgivare.

Kontakt:
Frågor kan ställas till fondens sekreterare via nominera@uadm.uu.se.

Om Carl Cederblad

Foto: Uppsala-Bild / Upplandsmuseet

Carl Cederblad, född 12 maj 1886 i Överselö socken, Södermanland, död 19 januari 1954 i Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala, var en svensk lärare, en viktig gestalt inom svensk folkbildning. Cederblad blev filosofie magister 1910 och hedersdoktor i Uppsala 1948. Han var adjunkt i Umeå 1913-19 och i Uppsala 1919—51. Cederblad var lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete. Cederblad var verksam som läroverkslärare, föreståndare för Upsala arbetarinstitut 1923–48 och för Upplands föreläsningsförbund 1924—30, redaktör för Studentföreningen Verdandis småskrifter 1928–48 och studierektor för Liberala studieförbundet (LiS) från dess bildande 1948. Han utgav ett betydande antal böcker och småskrifter, bl.a. Bildningens väg (1932) och Kamratskap (1951). Beväringssvenska (1940, tillsammans med Eva Wennerström-Hartmann) och Beväringsstavningen (1941) utkom inom ramen för ett stort forskningsprojekt om det folkliga bildningstillståndet i landet, initierat av Cederblad i slutet av 1920-talet.

Källa: Nationalencyklopedin, Carl Cederblad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/carl-cederblad (hämtad 2016-08-17) samt Wikipedia.