Klimatledarskap
Ledarskap är en viktig faktor för att vi ska få ett mer hållbart samhälle. Det behövs olika strategier för minskade utsläpp och klimatanpassning. Uppsala universitet har pågående forskning inom ledarskap på alla vetenskapsområden. Genom att samarbeta mellan de olika vetenskapsområdena, uppkommer nya möjlighet för helt ny forskning.
Fokusområden
Forskning inom initiativet bedrivs genom följande tre tematiska områden.
Internationella och nationella perspektiv på styrning och reglering av klimatfrågor
Inom detta område finns fokus på flera nivåer eftersom de regler som styr i klimatfrågor bestämmer på olika nivåer. På internationell nivå finns till exempel Parisavtalet och EU:s klimatmål. På nationell nivå finns Sveriges klimatstrategi. På en mer lokal nivå har kommunerna i Sverige klimatmål. Området berör vilka policyer och lagar som antas, hur väl åtgärder genomförs och i vilken utsträckning de bidrar till att målet uppnås. För att klimatledarskapet ska fungera är det viktigt att många olika roller kan samspela. Inom området kommer särskilt fokus att finnas på Sveriges roll. Den övergripande forskningsfrågan är: Hur bidrar Sverige till att anta och genomföra den politik, lagar, normer och institutioner som behövs för att lösa klimatförändringsutmaningen på internationell, nationell och lokal nivå?
Universitetens roll för klimatledarskap
Centralt för diskussionen om universitetens roll i klimatledarskapet är hur vi kan förnya och ligga i framkant när det gäller frågan om hållbarhet som innehåll i universitetsutbildning. Området utforskar hur universitet kan utveckla pedagogiken bland studenter och lärare inom hållbarhet. Avsikten är att lära av flera nationella och internationella fallstudier. Universitetsperspektivet tar hänsyn till effekterna av universitetens arbete kring hållbarhet och hur det kan påverka sociala och ekonomiska strukturer i samhället. Vi ställer följande frågor: Hur kan vi förstå befintliga metoder för lärande i vårt och andra universitet? Hur kan universitet generera kunskap som är användbar för, samt bidrar till att vi ska få ett mer hållbart samhälle?
Konflikter kopplade till klimatförändringarna
Det finns ett antal konflikter som kan uppstå i samband med klimatförändringarna, eller som en följd av samhällens åtgärder för att undvika dem. Som en följd av klimatförändringar kommer människor i flera delar av världen uppleva stora negativa ändringar i sin omgivande miljö. När det inte längre finns tillräckligt med nödvändiga resurser i den omgivande miljön, kommer människor att börja flytta någon annanstans. Det blir en ökande ström av klimatflyktingar runt om i världen. Försök att begränsa klimatförändringar riskerar att påverka de fattigare delarna av världen på ett negativt sätt. Minskad global efterfrågan av fossila bränslen kan till exempel drabba de ekonomier som är beroende av dem. Vi ställer därför frågor som: Hur kan vi förbereda samhället för dessa klimatförändringar? Vilka typer av samhällskonflikter kan uppkomma när ledare försöker ställa om till en mer hållbar framtid? Vilka är de underliggande spänningarna mellan klimaträttvisa och rättvisa omställningar, samt hur kan dessa hanteras?
Påverka beteenden
Det är allmänt erkänt att människors vardagliga aktiviteter, köp och resor har stor inverkan på hur det globala klimatet utvecklas. En stor utmaning när det gäller att påverka individens val är att de direkta effekterna på klimatet inte syns. Det är också en stor utmaning med att varje enskild individs påverkan är mycket liten. Först när effekterna samlas ihop, är det möjligt att se den negativa effekten av individers beslut. I detta område fokuseras på hur man kan motivera människor att frivilligt minska sina koldioxidavtryck. Utan att luras eller tvinga. Istället fokuseras på hur man kan påverka människor genom att skapa sätt att återkoppla till deras val. Detta kan man göra genom exempelvis visualiseringar i appar för mobiltelefon eller andra Internet of Things-lösningar.
Baserat på psykologisk teori kan exempelsystem att utvecklas och studeras för att svara på frågor som: Hur kan individer motiveras att försöka stoppa global uppvärmning och förorening? Kan globala effekter kopplas kognitivt till vardagliga beslut med hjälp av feedback? Målet med detta område är att utveckla förståelse för hur man praktiskt kan tillämpa teoretisk kunskap om mänskligt beslutsfattande, men också hur man tillämpar denna kunskap för att hantera svåra globala utmaningar på ett etiskt sätt.
Kontakt
Mejla koordinator Mikael Karlsson för mer information om initiativet Klimatledarskap.
