Arne Beurling

Svartvitt porträttfoto av Arne Beurling.

Arne Beurling var en mycket framstående svensk matematiker och kryptolog. Han fick sin doktorsexamen vid Uppsala universitet 1933. Efter några år som docent var han professor vid matematiska institutionen från 1937 till 1954.

Beurling arbetade främst med harmonisk analys, komplex analys och potentialteori. Han gjorde flera viktiga vetenskapliga insatser och är bland annat känd för Beurlings sats om invarianta delrum, Beurling-Ahlfors sats om kvasikonforma avbildningar och Beurling-Malliavins sats inom funktionsteori.

Ännu mer och vidare känd blev han för sina betydande bidrag inom kryptografi och särskilt för att han lyckades dechiffrera G-skrivaren. Den var Tysklands mest avancerade krypteringsmaskin under andra världskriget.

Han lämnade Uppsala 1954 för en hedersprofessur vid Institute for Advanced Study vid Princeton University. Där fick han senare ta över Albert Einsteins kontor. Han blev kvar i Princeton och vid samma tjänst fram till sin pension 1973. Han levde där tillsammans med sin familj fram till sin bortgång 1986.

Många har beskrivit honom som ett geni. Han hade en dimension i sitt tänkande som inte var logisk utan styrdes av intuition, känsla och estetik. För honom tycktes matematikens värld vara integrerad med den verkliga världen och med livet självt. Han byggde aldrig vidare på vad andra hade gjort utan närmade sig alltid nya problem på sitt eget sätt.

Som person var Arne Beurling mycket karismatisk och för sina vänner hade han en obestridlig lojalitet och gränslös generositet. Han var samtidigt känd för sitt explosiva temperament som han ärvt från sin far, som var sjökapten, liksom sitt intresse för friluftsliv, äventyr, jakt och segling.

Hans doktorsavhandling blev en av de mest inflytelserika matematiska publikationerna på sin tid. Den blev dock fem år försenad eftersom hans far tog med honom på en jaktresa till Sydamerika för att jaga alligatorer precis innan han blev klar. Under tiden publicerades samma resultat av en annan forskare, Lars Ahlfors från Finland, som sedan blev Arne Beurlings bästa vän.

G-skrivaren

Vid sidan av sin professorstjänst vid Uppsala universitet arbetade Arne Beurling under andra världskriget för försvarets kryptografiska avdelning (numera FRA). Efter den tyska invasionen av Norge våren 1940 började tysk telegramtrafik att skickas via svenska telegrafkablar. Meddelandena krypterades med den så kallade G-skrivaren, der Geheimschreiber. G-skrivaren var Tysklands mest avancerade krypteringsmaskin och ansågs omöjlig att knäcka. Dess tio hjul tillät nästan en triljon olika kombinationer.

På två veckor, med bara penna och papper, lyckades Beurling lista ut hur G-skrivarens krypto fungerade. Denna otroliga bedrift gjorde det möjligt att i samarbete med andra knäcka hela kryptot och konstruera en forceringsanordning som från hösten 1940 användes för att kontinuerligt avkoda tysk telegramtrafik. Tack vare Beurling fick Sverige insyn i den tyska kommunikationen, vilket bidrog till att hålla Sverige utanför kriget.

Mer om Arne Beurling

UR: "Snillet som knäckte den hemliga G-skrivaren"

FRA: G-skrivaren och Arne Beurling

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin