Skytteanum

Vid Uppsala universitet finns numera inga tjänstebostäder för professorerna eller andra anställda. Med ett undantag – Skytteanum. Huset ligger sydost om domkyrkan och känns lätt igen genom det karakteristiska halvcirkelformade valvet. Här bor ännu i dag innehavaren av den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap.

Huset och professuren har namn efter Johan Skytte, född 1577. Han var borgarson, fick studera i Tyskland och utsågs senare till lärare åt prins Gustav (II) Adolf. Som adlad tog han namnet Skytte. Den främsta värdigheten i landet, nämligen riksråd, uppnådde han 1617, och 1622 blev han kansler för Uppsala universitet. Mest känd är han nog för att han 1622 inrättade professuren och skänkte medel till dess underhåll. Han gav också noggranna föreskrifter om hur professorn skulle bedriva sin undervisning.

Han skänkte huset, som hade sitt ursprung från 1300-talet, till ämbetsbostad. Det var ganska förfallet när Johan Skytte köpte det men det gjordes i ordning och den förste professorn kunde flytta in där 1626. På huset kan man se mycket stora bokstäver, s k ankarslutar. Där står: H I S F R samt F M N T G. Detta har av studenthumorn tolkats på olika sätt, men den rätta betydelsen är: Herr Johan Skytte Friherre Riksråd och Fru Maria Nääf Till Grönsöö.

Skytte hade bestämt att innehavare av professuren skulle tillsättas av honom själv som s.k. ”patronus” och att denna rättighet skulle gå i arv till hans efterkommande. Patronatet finns kvar ännu i denna dag och dess innehavare får yttra sig då professuren tillsätts.

I Skytteanum bor alltså professorn och i övrigt finns här lokaler för statsvetenskaplig forskning och undervisning, ett par småhus samt en stor trädgård. Den skytteanska professuren anses vara den äldsta statsvetenskapliga i världen och huset med sin trädgård är ett originellt inslag i Uppsalas akademiska miljö.