Allvar Gullstrand
Allvar Gullstrand (1862–1930) tilldelades Nobelpriset i medicin 1911 för sina arbeten kring ögats ljusbrytningsförmåga.
Allvar Gullstrand disputerade 1890 i Stockholm på avhandlingen Bidrag till astigmatismens teori. 1894 blev han den förste professorn i oftalmiatrik (ögonläkekonst) i Uppsala. Från 1914 hade han en personlig professur i fysikalisk och fysiologisk optik.
Gullstrand var helt självlärd på områdena geometri och optik som han utnyttjade för att skapa bättre teoretisk förståelse av hur ljuset bryts i ögat. Han skrev många vetenskapliga artiklar och böcker. Han var även tekniskt verksam och arbetade med bland andra det tyska optikföretaget Zeiss för att förbättra glasögon, mikroskop och olika undersökningsinstrument. Gullstrands reflexlösa ögonspegel används än idag för ögonundersökningar.
1911 fick han nobelpriset i medicin för sina arbeten kring ögats ljusbrytningsförmåga. Allvar Gullstrand var medlem av Vetenskapsakademien och av Nobelkommittén för fysik 1911–1929, samt dess ordförande 1922–1929.
Allvar Gullstrand och Uppsala universitet idag
Allvar Gullstrands innovationer förblir centrala instrument inom modern ögonvård. I dag bedriver vetenskapsområdet för medicin och farmaci spjutspets- och grundforskning i nära samarbete med industri och Akademiska sjukhuset.
Internationella kontakter och utbyten sker på alla nivåer, vilket underlättar rekryteringen av morgondagens frontlinjeforskare. Vid 21 utbildningsprogram utbildas framtidens läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, apotekare och många andra yrkesgrupper.