Infrastruktur

Internationellt högklassig infrastruktur i form av experimentell utrustning, databaser, bibliotek, samlingar och biobanker är avgörande för framgångsrik forskning. Uppsala universitet är värd för flera nationellt och internationellt tillgängliga infrastrukturella resurser samtidigt som universitets forskare är stora användare av infrastruktur på andra platser i Sverige och utomlands.

Här nedanför följer en lista över nationella och internationella infrastrukturer som får stöd av Vetenskapsrådet och där Uppsala universitet är värd.

Nationella forskningsinfrastrukturer

Internationella forskningsinfrastrukturer

Andra infrastrukturer av
strategisk betydelse

  • Uppsala universitets forskare är stora användare vid Max IV och bidrar aktivt till uppbyggnaden av ESS – inte minst genom ledande kompetens inom konstruktions- och verkstadsområdet.
  • FREIA-laboratoriet är en anläggning för bland annat acceleratorutveckling och instrumentering. Den utgör en viktig resurs för svenska leveranser till stora internationella forskningsanläggningar, exempelvis ESS och CERN. 
  • SciLifeLab med en lång rad experimentella faciliteter till stöd för molekylärt inriktad forskning inom hälsa och miljövetenskaper.
  • Uppsala Conflict Data Program – informationsresurs för data kring konflikter i hela världen.
  • Universitetsbiblioteket – en universitetsgemensam publikationsinfrastruktur för forskning och högre utbildning.
  • Uppsala Clinical Research Center (UCR) – infrastruktur för klinisk forskning med kompetens för kvalitetsregister, biobanker och alla steg i kliniska studier.

Infrastrukturer inom medicin och farmaci

Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci finns ett antal infrastrukturer som externa användare kan nyttja. 

Lista över infrastrukturer inom medicin och farmaci som kan nyttjas av externa aktörer

Resurser för infrastruktur

Uppsala universitet är värd för flera nationellt och internationellt tillgängliga infrastrukturella resurser samtidigt som universitets forskare är stora användare av infrastruktur på andra platser i Sverige och utomlands. Forskningens och utbildningens infrastrukturer omfattar allt från de stora forskningscentren till sådant som samlingar vid biblioteket och museernas historiska samlingar, databaser och IT-system. I framtiden kommer också de stora forskningsuniversiteten att behöva ta ett allt större nationellt ansvar att tillhandahålla infrastruktur för forskning.

Mer om infrastruktur i Uppsala universitets forskningsstrategier 2016–2020

Infrastrukturer för forskning
Nationella och internationella infrastrukturer som får driftsbidrag från Vetenskapsrådet

Inventering av forskningsinfrastruktur vid Uppsala universitet

Under 2013 genomfördes, på uppdrag av rektor, en undersökning av vilka infrastrukturresurser för forskning som finns vid Uppsala universitet. Projektledare var Joseph Nordgren, seniorprofessor i mjukröntgenfysik vid institutionen för fysik och astronomi. Syftet var att skapa ett underlag för utveckling av strategier för effektiv förvaltning och samordning av infrastrukturresurser för forskning. Undersökningen resulterade bland annat i en rapport – Report on Research Infrastructure at Uppsala University - där man bland annat redovisar en lista med vilka resurser som finns vid Uppsala universitet.

Senast uppdaterad: 2021-09-16