Valet av nobelpristagare glädjer Uppsalakemister
11 oktober 2007
Effektivare avgasrening i bilars katalysatorer intresserar kemipristagaren.
Han var ett hett och välkänt namn hos Uppsalakemisterna, årets nobelpristagare i kemi Gerhard Ertl - en pionjär bakom den moderna ytkemin som började växa fram under 1960-talet.
Gerhard Ertl, från Fritz-Haber-Institut der Max-Planck-Gesellschaft i Berlin, får årets nobelpris i kemi ”för hans studier av kemiska processer på fasta ytor”.
- Väldigt roligt, hans arbete har haft stor betydelse för mitt område, både när det gäller kunskaper inom den grundläggande kemin och betydelsefulla tillämpningar, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.
Vicerektor för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap, Jan-Otto Carlsson, tillika professor i oorganisk kemi, är inte heller överraskad. Kanske delvis för att han sitter med i Kungliga Vetenskapsakademien sedan många år, och varit med i arbetet bakom nobelpriset; alla nomineringar, hearings, utvärderingar och diskussioner.
Har gjort många besök
- Gerhard Ertl har gjort fantastiskt fina jobb inom området katalysatorer, som jag ser som den mest betydelsefulla delen i hans arbete. Vår forskning i Uppsala angränsar till den forskning som Ertl håller på med, vi kompletterar varandra, då vi studerar ytkemi från lite olika utgångspunkter. Och han har besökt oss under den senaste tioårsperioden, säger Jan-Otto Carlsson.
Årets kemipristagare var även tillfrågad att ingå i expertpanelen för kemiområdet, i den nyligen gjorda forskningsutvärderingen(KoF 07) vid universitetet, men hade inte tid.
Tar ett helhetsgrepp
- En styrka är att Gerhard Ertl tar ett helhetsgrepp. Han isolerar och analyserar stegvis hur atomer beter sig på olika ytor, med hjälp av olika experimentella tekniker. Sedan sätter han ihop allt, likt legobitar, för att få det att fungera. Hans metodik är väldigt avancerad, säger Jan-Otto Carlsson.
Förutom att utveckla effektivare avgasrening så kan den moderna ytkemin hjälpa till att förklara till exempel hur bränsleceller fungerar eller hur ozonlagret bryts ned – ett högaktuellt ämne i dagens klimatdiskussioner.