Därför måste griskultingar huttra sig varma

18 augusti 2006

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har funnit en genetisk förklaring varför nyfödda grisar har sämre köldtolerans än andra nyfödda däggdjur. De har visat att genen som kodar för proteinet UCP1 inaktiverades för cirka 20 miljoner år sedan i den utvecklingslinje som grisen tillhör. Resultaten presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

Brunt fett har en mycket viktig funktion hos nyfödda däggdjur, inklusive hos våra egna barn, eftersom denna vävnad hjälper den nyfödda att bibehålla kroppstemperaturen genom att förbränna fett som omvandlas till värme. Proteinet UCP1 (Uncoupling protein 1) har en central roll för denna energiomvandling som äger rum i cellens mitokondrier. Griskultingar är känsliga för kyla och huttrar för att upprätthålla kroppsvärmen. Man har inte kunnat påvisa förekomst av brunt fett eller UCP1-proteinet hos tamgrisen. Frida Berg och hennes kollegor kan nu i en ny studie visa att UCP1-genen stängdes av för cirka 20 miljoner år sedan hos en anfader till vildsvinet. Forskarna fann fyra olika mutationer som var och en är tillräcklig för att slå ut proteinets funktion. - Denna anfader till grisen förlorade därmed förmågan att använda brunt fett för att upprätthålla kroppstemperaturen efter födelsen. En rimlig förklaring till detta är att brunt fett inte var livsnödvändig under en period av svinets evolution då den levde i ett varmt klimat, säger Leif Andersson, som leder forskargruppen. Tamgrisens anfader, vildsvinet, är det enda svin som lever i kalla klimat, alla andra arter som till exempel vårtsvinet lever i tropiska eller subtropiska klimat. Vildsvinet har kompenserat förlusten av brunt fett med en rad anpassningar för att överleva i ett kyligt klimat. Det är det enda hovdjur som bygger bo när de ska föda (Figur 1) och griskultingarna huttrar för att upprätthålla kroppstemperaturen. En tidigare studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att temperaturen i ett sådant bo kan vara så hög som + 200C trots att utomhustemperaturen var -200C. I modern svinproduktion används värmelampor för att hjälpa de nyfödda grisarna att upprätthålla kroppstemperaturen (Figur 2). Resultaten visar att en viktig biologisk funktion kan gå förlorad om den inte är livsnödvändig under en period av en arts evolutionära historia, och om levnadsvillkoren återigen förändras så kan kompensatoriska mekanismer utvecklas. Avsaknaden av UCP1 och brunt fett hos grisen påminner om människans oförmåga att producera vitamin C, en egenskap som gått förlorad under vår evolutionära historia. - De fynd vi presenterar är fullt förenliga med evolutionsteorin. En viktig egenskap kan gå förlorad om den inte är livsnödvändig under en arts utveckling, säger Leif Andersson. - Samtidigt illustrerar studien varför idén om intelligent design är en så dålig förklaringsmodell för den variation vi ser i naturen. Om nu en skapare råkade göra ett misstag med grisens UCP1-gen – varför fyra olika misstag när en är tillräcklig för att inaktivera genen? Och varför gjordes samma misstag när vårtsvinet och andra närbesläktade arter skapades? Det kan möjligen kallas ointelligent design. Tidskrift (allt material publiceras i open access): http://www.plosgenetics.org Artikel: http://dx.doi.org/10.1371/journal.pgen.0020129 Bildtext (fler bilder finns att få via Anneli Waara, 018-471 1974): Griskultingar som ligger tätt ihop under en värmelampa i ett modernt svinstall. Foto: Frida Berg, Uppsala universitet. Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se

Senast uppdaterad: 2021-03-24