Ny bok ger folklig kunskap om vilda och tama djur

Hur sätter man mete med gäddsax? Blir det ensamt för svanen i Svandammen? Det är några frågeställningar som tas upp i "Människan och faunan", den tredje och sista delen av verket i en serie som ges ut av Centrum för biologisk mångfald, som har både Uppsala universitet och SLU som huvudmän.

- En ganska stor del av den biologiska mångfalden i Sverige är beroende av oss människor. Det är viktigt hur vi sköter vårt landskap och att vi tar vara på den traditionella kunskapen, säger Mattias Iwarsson vid Centrum för biologisk mångfald.
- Tidigare trodde man att det räckte med att inrätta naturreservat, men nu vet vi att det krävs ängsskötsel och betande djur i skogen för att bevara ett levande landskap.
I boken ingår ett åttiotal tematiska artiklar som tar upp folklig kunskap om djur – alltifrån hur bönderna skötte sina djur och sina marker förr i tiden, till sagor och sägner.
Flera artiklar handlar om samernas renskötsel. De är ju det grupp som mest tydligt varit beroende av naturen. Carl von Linné förekommer också i flera artiklar, eftersom han var en av de första etnobiologerna som upptecknade dialektala namn.

I böckerna finns också mer handfasta tips, som hur man gör en visselpipa av sälg på våren.

Bred läsekrets
Mattias Iwarsson hoppas att boken ska nå en bred läsekrets. Biologisk mångfald ligger ju i tiden, och svenskarna är ett naturälskande folk.
- En miljon svenskar fiskar med mete varje år, och här har vi med en artikel om hur man fiskar med gäddsax som agnas med mört
Böckerna har tillkommit inom "Människan, djuren och växterna: etnobiologi i Sverige", ett projekt som pågått i tio år. Tidigare böcker i serien är ”Människan och naturen” och ”Människan och floran”. Mer än 30 forskare vid Uppsala universitet har varit engagerade och totalt har cirka 130 personer bidragit.
läs mer:

Annica Hulth