Så bytte husdjuren färg

Pressmeddelande
16 januari 2009

Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.

Studien är viktig eftersom andra förklaringsmodeller har föreslagits. Till exempel att viltfärgen gått förlorad eftersom den inte behövs längre, på samma sätt som att en djurart som lever i ständigt mörker kan förlora synen. En annan förklaring har varit att pälsfärgen ändrats som en biprodukt av domesticering om en och samma gen både påverkar en viktig egenskap (till exempel beteende) och färgteckning.

- Vår studie avgör nu frågan och visar att det är människans selektiva urval som haft störst betydelse, säger professor Leif Andersson som lett studien.

Forskarna har studerat genetisk variation i genen för en melanocortin-receptor (MC1R) hos vilda och tama grisar från både Europa och Asien. MC1R har en avgörande betydelse för pälsfärgen hos däggdjur. Det visade sig att ingen av de DNA-skillnader de fann hos vildsvinen förändrar proteinets funktion. Sådana mutationer uppkommer hos vildsvinen men selekteras bort för att bibehålla kamouflagefärg, som ökar deras överlevnad. Däremot visade det sig att nästan alla DNA-skillnader man fann hos tamgrisar förändrade proteinets funktion.

De varianter forskarna fann hos tamgrisen visade så många skillnader jämfört med vildsvinens att urvalet för förändrad pälsfärg måste ha pågått under lång tid.

- Vi vet att det förekom variation i pälsfärg hos våra husdjur redan för 5000 år sedan eftersom detta registrerades av bokhållare under UR-dynastin i Mesopotamien, förklarar forskarkollegan Greger Larson, numera vid Universitet i Durham, som deltagit i studien.

Vad spelade det för roll för de tidiga jordbrukarna vilken pälsfärg deras husdjur hade? En förklaring kan vara att färgen ändrades eftersom det underlättade skötseln. Det är lättare att hitta en spräcklig griskulting i skogen än en som är kamouflagefärgad. En annan förklaring kan vara att förändringen i pälsfärg associerades med de förbättrade egenskaper de tidiga husdjuren hade jämfört med sina vilda stamformer.

- En tredje förklaring kan vara att våra förfäder var lika förtjusta i biologisk mångfald som vi är, säger Leif Andersson.

Studien belyser också evolutionsprocessen på molekylär nivå. Charles Darwin var den första som använde husdjur som modell för evolutionära studier. En invändning som framförts mot evolutionsteorin är att det är omöjligt att en så komplicerad struktur som ett öga kan uppstå baserat på genetiska förändringar som ursprungligen uppkommer slumpmässigt.

- Vår studie visar hur snabbt, några tusentals år, ett protein kan förändras under ett starkt selektionstryck och hur människan har "skapat" brokiga grisar genom att välja ut flera mutationer i samma gen, förklarar Leif Andersson.

Läs artikeln på PLoS Genetics webbplats.

Kommentarer eller fler bilder: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se

Bilder för nedladdning:
pm_brokiga1 pm_brokiga2 

Senast uppdaterad: 2021-03-24