Antimikrobiella peptider som alternativ till antibiotika?
15 oktober 2007
I kroppen produceras mängder av peptider vid infektioner. Ett antal av dem har funnits i miljontals år utan att bakterier utvecklat resistens mot dem. Dessa är speciellt intressanta för Martin Malmsten, som försöker finna peptider med speciellt effektiva antibakteriella egenskaper.
Forskningen går ut på att identifiera så kallade antimikrobiella peptider som angriper bakteriernas cellväggar men samtidigt inte är toxiska för människokroppen.
- Det handlar om att identifiera peptider med speciellt bra egenskaper. Tillsammans med forskare vid Lunds universitet söker vi, bland annat med hjälp av databaser efter peptider som varit relativt oförändrade under evolutionen och som därför inte borde angripa kroppens egna celler. Samtidigt tittar vi på hur verkningsfulla dessa peptider är mot olika slags bakterier, och hur giftiga de är mot våra egna celler, säger Martin Malmsten, som har som mål att ta fram läkemedel baserade på antimikrobiella peptider.
I studierna undersöks små ”peptidsnuttar” som bildas när kroppens proteiner bryts ned under bakterieinfektioner. Utvalda sekvenser undersöks för att se hur peptiderna binder till och gör hål i bakteriens cellvägg. Fokus ligger på att finna antimikrobiella peptider med låg giftighet och hög verkningsgrad.
- Framför allt försöker vi hitta motmedel mot kroniska bakteriella infektioner, som i dag är mycket svårbehandlade, och där antibiotika inte är något bra alternativ. Martin Malmsten menar att antimikrobiella peptider har fördelar jämfört med konventionell antibiotika genom att bakteriernas resistensutveckling verkar vara begränsad.
Speciellt kroppsegna peptider skulle också kunna användas under längre tid, vilket inte är lämpligt med antibiotika på grund av utveckling av allergier och resistens.
Mediciner baserade på antimikrobiella peptider verkar lovande, men flera utmaningar återstår.
- De är inte användbara mot allt som antibiotika används mot i dag, bland annat eftersom kroppen har barriärer som försvårar upptaget av peptiderna.
Ett annat problem är peptidernas nedbrytning i kroppen. I kroniska sår kryllar det av bakterier vars enzymer bryter ned många proteiner. Liknande problem finns på andra ställen i kroppen, till exempel i tarmen. Detta är en stor utmaning, säger Martin Malmsten.
Hans forskargrupp satsar därför på att finna metoder för att skydda peptiderna på vägen mot målet.
- Vi jobbar hårt med att hitta olika bärarsystem. Till exempel provar vi att kapsla in peptiderna i gelpartiklar och andra bärare som gör att endast en liten del av peptiderna i taget släpps ut – resten skyddas mot angrepp.
Inom ramen för ett företag han startat tillsammans med en kollega vid Lunds universitet arbetar han med att ta fram antimikrobiella peptider för hud- och slemhinneinfektioner. Dessa utgörs av topikala beredningar som stryks direkt på huden.
Till hösten förbereds de första kliniska studierna för ett läkemedel mot atopisk dermatit, en form av kroniska eksem.
- Vi väljer att inledningsvis satsa på dessa typer av sjukdomar för att nå maximal effekt för våra peptider, och att reducera problemen med upptagsbarriärer.