EU-anslag i ämnesområdet epigenetik till Uppsalaforskare

Störd epigenetik, ett slags cellulärt minne, har betydelse för många olika sjukdomar. I ett stort EU-projekt lett av bland andra Uppsalaprofessorn Rolf Ohlsson ska nu detta cellminnes förmåga att kontrollera mognaden av embryonala stamceller studeras. Med termen epigenetik avses nedärvbara egenskaper utan att detta direkt involverar arvsmassans DNA-sekvens. Epigenetiska tillstånd styr normalt med stor precision när, var och hur arvsanlagen aktiveras eller inaktiveras. Systemet utgör därmed ett slags cellulärt minne som talar om för cellen varifrån den kommer och hur den ska svara på en viss omgivning under sin utveckling. Om ett epigenetiskt system slås ut experimentellt leder detta som regel till att embryot dör. - Rubbade epigenetiska tillstånd är dessutom gemensamt för många, om inte de flesta, sjukdomar hos människan, säger Rolf Ohlsson, professor vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi. Han är vice koordinator för den europeiska forskargrupp som nu får ett EU-anslag på cirka 120 miljoner kronor för fyra år. Studien inkluderar 17 av de främsta epigenetikerna från Europa (Sverige, Holland, England, Tyskland, Frankrike och Österrike) som i flera delstudier ska undersöka hur epigenetiska mekanismer kontrollerar embryonala stamceller och deras förmåga att mogna ut till många olika celltyper. Ett annat mål att utveckla nya bioteknologiska verktyg för att mäta epigenetiska profiler i olika celltyper. - Anslagssumman kommer att användas för att befästa och utveckla Europas ledande forskningsställning inom detta mycket heta forskningsområde, säger Rolf Ohlsson. För mer information: Rolf Ohlsson, tel: 018-471 26 60, 0704-25 02 31 eller via e-post: Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se Anneli Waara