Endast en sak ryms i arbetsminnet

Enligt senare tids forskning kan vårt visuella arbetsminne lagra tre till fyra objekt. I en artikel i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, visar forskare vid Uppsala universitet att kapaciteten är mer begränsad än så. För att klara en sådan mängd måste man ha stöd av kunskap lagrad i långtidsminnet. Att förstå naturen hos arbetsminnets begränsningar är fundamentalt för vår förståelse av uppmärksamhet, medvetande och intelligens, alltså det som vi i vardagligt tal menar med tänkande. En inflytelserik artikel har lett till en vanlig uppfattning bland psykologer att vi kan minnas ”7 +/- 2 saker”. Detta magiska nummer får ofta symbolisera den begränsade kapaciteten hos det som vi idag kallar arbetsminne - förmågan att hålla information aktuell under kort tid. Ett exempel är då man håller ett telefonnummer i arbetsminnet från det att man slår upp det i telefonkatalogen till dess man slår numret. Senare har dock detta magiska nummer reviderats till en kapacitet på mellan tre och fyra objekt. Uppsalaforskarna Henrik Olsson och Leo Poom vid institutionen för psykologi visar nu att minneskapaciteten för objekt som inte lätt låter sig namnges, och inte är lagrade i långtidsminnet, är ett enda objekt. - Tidigare metoder kan ha lett till överskattningar eftersom det varit möjligt för försöksdeltagarna att förbättra sin prestation med hjälp av olika språkliga strategier och långtidsminnet, säger Henrik Olsson. I deras experiment presenteras först ett antal objekt under begränsad tid, en sekund senare presenteras ett testobjekt och försökspersonerna ska avgöra om testobjektet är identiskt med något av de första objekten (minnesobjekten). Objekten bestod av exempelvis ovaler med olika förhållanden mellan längd och bredd samt färgblandningar vilket gjorde det svårt att beskriva dem med ord - trots att de var väldigt olika och lätta att skilja åt under korta presentationer. - Försökspersonerna blev förvånade över sin dåliga minnesprestation med tanke på hur olika objekten såg ut. Dessa nya forskningsrön understryker vikten av att vi måste förstå hur olika minnessystem arbetar tillsammans för att vi ska kunna ge en heltäckande bild över hur arbetsminne och tänkande fungerar, säger Henrik Olsson. Artikeln publiceras denna vecka i PNAS, se http://www.pnas.org/papbyrecent.shtml under titeln ”Visual memory needs categories”. Kontaktperson: Henrik Olsson, tel: 018-471 21 46, e-post: henrik.olsson@psyk.uu.se, samt Leo Poom, tel: 018-471 25 90, e-post: leo.poom@psyk.uu.se