Ny svensk forskning hopp för miljontals sjuka i Latinamerika

I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Trypanosoma cruzis arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre behandling av Chagas sjukdom. - Detta öppnar helt nya vägar att hitta behandling mot denna svåra sjukdom, säger professor Ulf Pettersson, medförfattare till en av de publicerade studierna. Sedan 1980-talet har framstående forskning kring parasitsjukdomar bedrivits i Uppsala och Stockholm i syfte att åstadkomma effektiva vacciner och biverkningsfria läkemedel mot några parasitsjukdomar som orsakar svåra lidanden och död i u-länderna. Forskningen har framför allt varit inriktad mot malaria och Chagas sjukdom. Den senare orsakas av parasiten Trypanosoma cruzi och förekommer i Mellan- och Sydamerika där miljontals människor är infekterade. I samarbete med forskare från Buenos Aires och med stöd från biståndsorganet SAREC etablerades på 80-talet en enhet för molekylär parasitologi vid Uppsala universitet under ledning av docent Lena Åslund och professor Ulf Pettersson. Syftet var att med genteknik studera arvsmassan hos Trypanosoma cruzi. Vid denna tidpunkt var varken människans arvsmassa eller någon parasits arvsmassa känd. Till projektet rekryterades docent Björn Andersson från ett laboratorium i USA vars specialitet var att avkoda arvsmassa. Hans arbete tillsammans med parasitgruppen blev mycket framgångsrikt och efter ett flertal pilotprojekt fick han ett mångmiljonanslag från National Institutes of Health (NIH) i USA, vilket möjliggjorde en fullständig analys av arvsmassan. Sedan 2002 har Andersson varit verksam vid Karolinska institutet där projektet slutförts i samarbete med brittiska och amerikanska forskare. I dagens nummer av Science presenteras fyra artiklar där gensekvens och biologi hos de tre parasiterna Trypanosoma cruzi, Trypanosoma brucei och Leishmania major presenteras, beskrivs och jämförs. Bland annat visas att samtliga tre parasiter skiljer sig på flera sätt från andra organismer när det gäller DNAts funktion och uppbyggnad. De saknar också flera vanliga signalproteiner, medan de däremot har många enzymer av typen proteinkinaser och proteinfosfataser med hittills okända regulatoriska processer. Ulf Petterson och Lena Åslund är medförfattare till en av artiklarna. - Detta är en triumf för svensk medicinsk u-landsforskning och öppnar helt nya vägar att hitta behandling för dessa patienter, säger Ulf Pettersson. Projektets tidiga faser finansierades av Kjell och Märta Beijers stiftelse, Vetenskapsrådet, WHO, Wallenbergstiftelsen och SAREC. Samarbetet med forskare från Buenos Aires möjliggjordes genom anslag från STINT. För mer information om sjukdomen, samt bilder: http://www.who.int/tdr/diseases/chagas/default.htm Kontaktpersoner vid Uppsala universitet: Docent Lena Åslund, tel: 018-471 4585 eller 0733-220799 eller professor Ulf Pettersson, tel: 070-425 0497.