Fjällbjörkens försvar mot allt vanligare frysskador

Anneli Waara anneli.waara@uadm.uu.se Tel: 018-4711974 Mobil: 070-425 0718 Att fjällbjörkens skott kan drabbas av frysskador är känt, men de senaste 15 åren har detta hänt allt oftare. Christina Borg visar i sin avhandling hur fjällbjörken gör för att återhämta sig efter en sådana skador. Disputationen äger rum den 11 november vid Uppsala universitet. I nordligaste Skandinavien domineras landskapsbilden av fjällbjörken som oftast är det enda skogsbildande trädet. Livsvillkoren för växtligheten ovan polcirkeln präglas av stora temperaturvariationer och kort tillväxtsäsong. Det innebär bland annat att skador på skotten under växtsäsongen, till exempel av fjällbjörkmätarlarv, drabbar trädet extra hårt. I Abisko har det vid ett flertal tillfällen under 1990-talet förekommit att fjällbjörkar förblir kala fram till midsommartid på grund av frysskador. Abisko har sedan länge varit föremål för vetenskapliga studier och sådana skador har noterats tidigare, men har inte vanligt vanliga. - Men de senaste åren har det varit relativt vanligt, det har hänt fyra gånger sedan 1991. Det tycks ha hänt något i miljön, men om det är en naturlig variation eller orsakas av en klimatförändring säger våra resultat ingenting om, säger Christina Borg. Hennes avhandlingsarbete har handlat om att förstå mekanismen bakom hur fjällbjörken återhämtar sig från skador, bland annat nedfrysningsskador. Genom ett samarbete med meteorologen Björn Holmgren som genomförde täta temperaturmätningar en gång per minut under vinterhalvåret, kunde temperaturvariationerna i fjällbjörkens miljö beskrivas i detalj. Resultaten visade att varm luft strömmar in från Norge i januari och februari och lägger sig i ett lager över den kalla luften i dalen. Under dagen rör sig luften sakta upp och ned vilket leder till att knopparna på träden växelvis tinar och fryser under dagen. Frysningarna leder till en ganska omfattande skottdöd och färre blad slår ut på träden under våren. Fjällbjörken har två typer av skott dör kortskotten, som i huvudsak är fotosyntetiserande, har ungefär 95 procent av bladbiomassan. Den andra skottypen, långskott, utökar trädkronan och bildar nya knoppar. Christina Borg studerade fjällbjörkens skottdynamik och visar i sin avhandling att kortskott och vilande knoppar är en viktig reserv vid skadetillfällen. Denna reserv är resultatet av en anpassning till en mycket variabel livsmiljö. Ett nybildat långskott påverkas av de "erfarenheter" långskottet som det föds på har. - Om ett föräldralångskott drabbats av något som kräver extra resurser, till exempel någon form av skada, blir dess nybildade långskott mindre och har färre knoppar, förklarar hon. Återhämtningen efter frysskadorna sker genom en ökad långskottsproduktion från kortskott. Dessutom bildas det fler knoppar på varje långskott i två år efter att skadorna uppkommit. - Dessa knoppar kommer troligen att bilda kortskott som på sikt återställer trädets fotosyntesförmåga om inga nya skador drabbar trädet, säger Christina Borg. Christina Borg kan kontaktas på 018-471 28 65, 0705-25 61 39 eller via e-post: christina.borg@ebc.uu.se