Europeiska bönder använde uroxar i boskapsaveln

Tamboskap i centrala och norra Europa är på fädernet närmare släkt med de uroxar sin tidigare levde i Europa, än med boskap som de första bönderna förde med sig i folkvandringarna upp genom Europa. Detta ger en ny bild av övergången från jägar- och samlarsamhälle till bondekultur. Rönen presenteras i en artikel i det senaste numret av Proceedings of the Royal Society of London. Uroxen, utrotad sedan 1627, var en gång i tiden spridd över Europa samt delar av Asien och Afrika. Dagens tamboskap härstammar från denna uroxe, som domesticerades för cirka 10 000 år sedan. Som för många andra husdjur har man antagit att det skett i ett begränsat antal geografiska områden; i nötkreaturens fall dels i de bördiga floddalarna i Mesopotamien och dels i Indien. - När det gäller nötkreatur i Europa har man antagit att de härstammar från redan tämjda djur som de första bönderna förde med sig i de stora folkvandringarna upp genom Europa för flera tusen år sedan, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, som gjort studien tillsammans med kollegorna Anders Götherström och Cecilia Anderung. Därför är upptäckten, att nötkreatur i centrala och särskilt norra Europa uppvisar större genetisk likhet med europeiska uroxar än med nötkreatur från södra och sydöstra Europa, förvånande. Men denna likhet syns bara i Y-kromosomen, den kromosom som endast nedärvs på fädernet. I den del av arvsmassan som bara nedärvs på mödernet, det mitokondriella DNA:t, är i stället europeisk nötkreatur och uroxar genetiskt åtskilda. Resultaten tyder därför på att det förekommit korsningar mellan de första tamkorna som kom till Europa, och vilda uroxtjurar. - Man kan antingen tänka sig att den tidiga lösdriften av kreatur innebar att sådana korsningar skedde ofrivilligt och helt enkelt inte gick att undvika. En annan tolkning skulle kunna vara att de tidiga bönderna avsiktligt bättrade på avelsmaterialet genom att låta vilda tjurar betäcka deras kor, säger Hans Ellegren. Studien ifrågasätter därmed en klassisk modell över husdjurens ursprung enligt vilken man antagit att när de tidiga jordbrukskulturerna väl hade lyckats domesticera ett vilt djur, så spreds dess användning i jordbruket huvudsakligen genom handel eller folkvandringar. - Nu finns anledning att revidera denna modell. Övergången från jägare- och samlare till jordbrukare tycks alltså ha varit mer komplex än man tidigare trott, säger Hans Ellegren. Resultaten publiceras i Proceedings of the Royal Society of London B, volym 272, sidorna 2337-2344. Kontaktperson: Hans Ellegren, tel: 018-471 64 60, 070-425 06 37 eller via e-post: Hans.Ellegren@ebc.uu.se Anneli Waara