Framtidens datorer arbetar tillsammans i kluster

Pressmeddelande

Zoran Radovic har under sitt avhandlingsarbete utvecklat en ny typ av datorarkitektur som genom mjukvara kan koppla samman flera datorer och klara program som normalt kräver mycket större och dyrare servrar. Den 18 november försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet. Zoran Radovic Software Techniques for Distributed Shared Memory ISBN: 91-554-6385-1 Abstract Den som någon gång använt en sökmotor på Internet har med ganska stor sannolikhet använt tjänster från ett datorkluster. Sådana kluster har som största fördel att de är billiga att konstruera. Vissa typer av program, som till exempel utför stora tekniska beräkningar eller simuleringar, kan däremot inte köras effektivt på dagens kluster. I sin avhandling presenterar Zoran Radovic en ny typ av klustermjukvara, kallad DSZOOM, som har potential att klara just detta. - Syftet är att kunna köra samma program i ett DSZOOM-kluster som i en större och mycket dyrare server. Systemet gör det möjligt att köpa flera mindre datorsystem och koppla dem samman i ett kluster, vilket skulle innebära en mycket lägre totalkostnad för systemet, säger Zoran Radovic. DSZOOM-kluster är alltså ett datorsystem som består av flera datorer sammankopplade med ett enkelt men snabbt nätverk, samt själva DSZOOM-klustermjukvaran som med hjälp av speciella minnesprotokoll styr hur delning av programdata mellan olika noder kommer att ske via nätverket. Eftersom DSZOOMs "hjärna" är byggd som ett datorprogram, är det enkelt att göra förändringar och anpassningar beroende på vilka program som körs på DSZOOM-klustret för tillfället. - Därmed blir det möjligt att få bättre prestanda för vissa applikationer och ibland till och med prestera bättre än konkurrerande servrar, säger Zoran Radovic. I avhandlingen presenteras också algoritmer för att effektivt synkronisera processorer i ett multiprocessorsystem, i exempelvis en server. Moderna högpresterande multiprocessorer är oftast uppbyggda av flera noder med flera processorer på varje nod. Processorer som ligger i samma nod brukar kunna kommunicera upp till tio gånger snabbare med varandra än processorer mellan olika noder. De föreslagna algoritmerna tar hänsyn till detta. Avhandlingsarbetet har utförts i samarbete med datorföretaget Sun Microsystems och institutet PSCI (Parallel Scientific Computing Institute) som stödjer samarbeten mellan akademi och industri. Zoran Radovic kan kontaktas på 018-471 76 05 eller 073-390 60 22 Anneli Waara

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin