Studenter vill ha barn sent och överskattar fertiliteten

En studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Human Reproduction i dag visar att många kvinnliga universitetsstudenter vill få barn i åldrar då kvinnors fruktsamhet minskar påtagligt. - Resultatet är alarmerande med tanke på att dessa kvinnor samtidigt lade stor vikt vid att få barn, säger docent Claudia Lampic, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och en av de ansvariga forskarna bakom studien. I västvärlden blir det allt vanligare att kvinnor senarelägger sitt barnafödande och detta är särskilt vanligt bland kvinnor med hög utbildning. Forskare från Uppsala universitet har därför genomfört en enkätstudie för att ta reda på mer om intentioner och attityder till att få barn och kunskap om fruktsamhet bland studenter på långa universitetsutbildningar. Svaren från 401 kvinnor och män visar att nästan alla ville ha barn någon gång och att de flesta ville ha mellan två och tre barn. De flesta kvinnorna ville ha sitt första barn före 30, men nästan hälften av kvinnorna ville få sitt sista barn mellan 35 och 39, en ålder då kvinnans fruktsamhet minskar påtagligt. Var åttonde kvinna önskade få sitt sista barn efter 40. Männen ville i allmänhet ha barn något senare än kvinnorna. Studien visar vidare att både kvinnorna och männen hade en alltför optimistisk uppfattning om kvinnors förmåga att bli gravid, och att de inte var tillräckligt medvetna om den naturliga nedgången av kvinnors fruktsamhet i 30-årsåldern. En tredjedel av männen trodde att kvinnors fruktsamhet minskar drastiskt först efter 45. - Detta innebär att par som planerar att få barn i åldrar då kvinnors fruktsamhet avtar påtagligt, riskerar att bli ofrivilligt barnlösa eller att inte kunna få så många barn som de önskar, säger Claudia Lampic. En tredjedel av kvinnorna, men bara en tiondel av männen trodde att föräldraskap skulle försämra deras ställning på arbetsmarknaden. Kvinnorna var också mer pessimistiska när det gällde uppfattningen om hur föräldraskapet skulle påverka karriären och relationen till partnern. Övriga forskare bakom studien är Agneta Skoog Svanström, Tanja Tydén och Per-Olof Karlström vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Studier har även genomförts med doktorander och patienter vid en gynekologisk mottagning för studenter. Mer information ges av Claudia Lampic på 018-471 34 92 eller claudia.lampic@pubcare.uu.se Anneli Waara