Skolan viktig för asylsökande barn

Skolan spelar en oerhört viktig roll för asylsökande barn i Sverige. I skolmiljön får de tillfälle till lek och kreativitet, som blir en motvikt till den ständiga oron och väntan. Det visar teologen Åsa Löwén i sin avhandling om asylsökande barns meningsskapande. Hon disputerar den 29 september vid Uppsala universitet. Ungefär 40 procent av världens flyktingar är barn, och därför behövs mycket kunskap om deras komplexa situation. Åsa Löwén har undersökt vad som kan underlätta respektive försvåra tillvaron för barn som söker asyl i Sverige. Vid sidan av forskningen är hon präst i Svenska kyrkan och legitimerad läkare. I fokus för studien står 20 asylsökande barn, som talar arabiska, bosniska eller ryska. Hur gör de för att försöka skapa mening i tillvaron? Åsa Löwén har utgått från intervjuer med barnen, enkäter, teckningar och journaler. Det meningsskapande som undersöks definieras som ”ett sätt att tolka och hantera den situation i vilken personen befinner sig”. I meningsskapandet ingår hur personen försöker bemästra allt ifrån existentiella frågor till vardagliga problem. - Det stora problemet för barnen är den orosfyllda väntan på beslutet om de får stanna eller inte i Sverige, och deras mentala hälsa försämras under väntetiden, säger Åsa Löwén. - Min avhandling visar att det finns resurser hos barnen, som kan användas för att de ska må bättre. Det ska inte behöva gå så långt att de blir apatiska. Undersökningen visade att skolan är den allra viktigaste resursen för de asylsökande barnen. Skolmiljön med sina lärare, skolkamrater och lekplatser är en plats där kreativitet och lek är tillåten. Det är en så kallad ” illusionistisk värld”, en fristad där barnen kan finna balans mellan sin inre värld och de yttre, problemfyllda omständigheterna. - I skolan kan de få vara sig själva på ett sätt som de annars inte kan. Hemma lever de i stor oro över om de får stanna i Sverige eller inte och i många fall behöver de vara tolkar åt sina föräldrar, säger Åsa Löwén. En annan viktig förutsättning för barnens meningsskapande är att leva ett så normalt liv som möjligt. - Det försöker de flesta asylsökande familjer göra så långt det är möjligt, och här behövs verkligen samhällets stöd, menar Åsa Löwén. Barnets eget trossystem och Gudsbild påverkar också hur de asylsökande barnen hanterar situationen. Åsa Löwén prövar i sin avhandling Ana-Maria Rizzutos teori om modersrelationens betydelse för uppkomsten av en Gudsrepresentation. Via den får hon fram att två olika Gudsbilder förekommer bland barnen. Det ena är att Gud är god och pålitlig, och det andra är att Gud är nyckfull och inte riktigt går att lita på. För ytterligare information, kontakta Åsa Löwén, tel: 0660 - 599 32 eller tel: 070 - 52 77 821. Läs avhandling på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7080 Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/skolan.viktig.idB0D.html Pressinformatör Annica Hulth E-post annica.hulth@uadm.uu.se Telefon: 018-471 19 86 Mobil: 070-425 06 44 Fax: 018-471 15 20 Adress: Box 256, 751 15 Uppsala