Svårt att ändra livsstil för att slippa hjärt- och kärlsjukdom

Hög medvetenhet om att övervikt, rökning och dåliga kostvanor ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt leder inte alltid till att man ändrar sitt beteende. Det visar Per Andersson vid Centrum för klinisk forskning i Västerås i sin avhandling som han försvarar den 18 november. Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp av sjukdomar som orsakar flest förtida dödsfall och ett stort antal riskfaktorer kan kopplas direkt till hjärt-kärlsjukdom. Att förebygga hjärt-kärlsjukdomar har högsta prioritet och är ett område som kontinuerligt behöver utvecklas med nya och mer effektiva strategier. Förebyggande arbete är mer kostnadseffektivt än att vårda den som redan drabbats av hjärtsjukdom, men det finns en tendens att högrisk- och lågrisk patienter behandlas på ett likartat sätt, och att förebyggande åtgärder ibland sker i ”onödan”, menar Per Andersson, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola och doktorand vid Centrum för klinisk forskning, som tillhör Uppsala universitet. - Förebyggande arbete bör i större utsträckning ta hänsyn till individuella förutsättningar och fokusera på riskgrupper, till exempel lågutbildade, säger han. I sin avhandling presenterar han en rad studier där han undersöker hur kunskap om riskfaktorer påverkar beteende. Resultaten kan användas för att utveckla det förebyggande arbetet för denna patientgrupp. De flesta medelålders kvinnor och män är medvetna om att övervikt, rökning och dåliga kostvanor ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt, men Per Andersson visar att lågutbildade män tyvärr utgör ett undantag och uppvisar en bristfällig kunskap om riskfaktorer. Men ökad kunskap leder inte alltid till att man ändrar sitt beteende - och förändringen sker dessutom stegvis under en längre tid. Detta förhållande visar sig i en jämförande studie som Per Andersson gjort med cirka 1000 svenskar och 1000 polacker i 50-årsåldern. Resultatet visar att polacker har minst lika god kunskap som svenskar om riskfaktorer. Däremot har polacker i högre grad ett riskbeteende, röker mer och motionerar mindre i jämförelse med svenskar. Betydligt fler svenskar än polacker har slutat röka, vilket kan förklaras av att Polen har en kortare historia av förebyggande hälsoarbete. Han visar också i en studie med kraftigt överviktiga att kunskap om riskfaktorer är relativt god hos denna grupp. Resultaten stödjer också tidigare studier som visat att personer med kraftig övervikt i högre grad är lågutbildade, motionerar mindre och har högre blodtryck och kolesterolvärden. Enligt Per Andersson bör hälso- och sjukvården använda sjukdomshot som ett ”verktyg” för att motivera till ett mer hälsosamt beteende. Men hjärtsjukdom i släkten leder inte till ett mer hälsosamt beteende, visar hans resultat. - Det finns en tendens till att personer som drabbats av hjärtsjukdom röker i mindre utsträckning och där har det förebyggande arbete varit framgångsrikt. avslutar Per Andersson. För mer information, kontakta Per Andersson, mobil: 070-4176679, e-post: per.andersson@mdh.se Läs avhandling på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7200 Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/svart.att.id221.html Pressinformatör Anneli Waara E-post Anneli.Waara@uadm.uu.se Telefon: 018-471 1974 Mobil: 0704-250718 Fax: 018- 471 1520 Adress: Box 256, 751 05 Uppsala