Bättre analys av atomtunna skikt – ett tekniskt genombrott

Genom att kombinera teori och praktik och använda avancerad teknisk utrustning har Uppsalaforskare tillsammans med kollegor i Berlin och USA, visat att det går att analysera atomtunna skikt - utan att proverna förstörs. Detta kan på sikt betyda mycket för utvecklingen av hårddiskar, solceller och andra material som byggs upp av tunna skikt. Studien publiceras i senaste numret av Physical Review Letters. Idag konstrueras material för delar i hårddiskar, solceller och andra tekniska komponenter genom att bygga upp materialen i mycket tunna skikt, atomlager för atomlager. Skärpan hos gränsytorna mellan atomlagren är avgörande för hur väl materialet kommer att fungera. Att kunna analysera och förstå kvalitén hos sådana gränsskikt är därför mycket viktigt. Forskare vid Uppsala universitet, Linköpings universitet, synkrotronljusanläggningen BESSY i Berlin och Los Alamos-laboratoriet i USA, har nu i ett unikt experimentellt och teoretiskt forskningsprojekt visat att man kan bestämma kvalitén hos gränsskikt i material uppbyggda av atomtunna lager, utan att behöva förstöra provet. - Med vår nya analysmetod kan vi på ett snabbt och förhållandevis enkelt sätt få detaljerad information om provets egenskaper utan att förstöra det. Detta ger möjligheten att på ett rationellt sätt förbättra tillverkningsprocessen av olika komponenter. Den nya analystekniken ger också en detaljrikedom som är svår att få med någon annan teknik, säger Olof Karis, en av forskarna bakom studien. Den experimentella metod som forskarna använt är en utveckling av fotoelektronspektroskopin, metoden som Uppsalaprofessorn Kai Siegbahn fick sitt nobelpris för 1981. I den aktuella studien användes dock den stora synktronljusanläggningen BESSY i Berlin för att generera den energirika röntgenstrålning som behövdes för experimentet. Vidare behövdes en avancerad elektronenergianalysator som är en avsevärt vidareutvecklad version av professor Siegbahns ursprungliga instrument. Analysatorn har konstruerats vid Uppsala universitet i samarbete med Uppsalaföretaget Scienta. Forskarna planerar nu för den nya svenska synkrotronljusanläggningen MAX-IV där experiment av denna typ kommer att kunna utföras ännu mycket bättre. För mer information, kontakta Olof Karis, tel: 018-471 36 14, 070-425 03 29, e-post: Olof.Karis@fysik.uu.se, Svante Svensson 018-471 36 20, 070-425 02 56, e-post: Svante.Svensson@fysik.uu.se eller Börje Johansson 018-417 36 23, 070- 417 54 52, e-post: borje.johansson@fysik.uu.se Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/battre.analys.id1C4.html Pressinformatör Anneli Waara E-post Anneli.Waara@uadm.uu.se Telefon: 018-471 1974 Mobil: 0704-250718 Fax: 018- 471 1520 Adress: Box 256, 751 05 Uppsala