Linné2007: Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne

Uppsala universitet offentliggör idag särskilda hedersdoktorer till Linnés minne inom samtliga fakulteter. De promoveras i anslutning till Linnéfirandet i vår. Uppsala universitet, Nordens äldsta grundat 1477, räknar bland sina mest berömda forskare botanisten och medicinaren Carl von Linné (Carolus Linnaeus), född 1707. Med anledning av 300-årsjubileet av Linnés födelse har universitetets samtliga fakulteter beslutat kalla ett antal särskilda hedersdoktorer till att promoveras vid årets vårpromotion som firas i maj, i anslutning till Linnéfesten i Uppsala. Genom att skilda discipliner firar Linnéminnet och knyter nya framstående hedersdoktorer till sin forskningsgemenskap understryks universitetets helhet och mångsidighet. Tillsammans med årets jubeldoktorer (doktorer promoverade för femtio år sedan) och vårens doktorer efter avlagda prov erhåller de sina doktorsinsignier vid promotionen i maj. Nu har samtliga fakulteter utsett hedersdoktorer för Linnépromotionen – någon enstaka kan ännu tillkomma – och rektor Anders Hallberg har tillsammans med fakulteternas dekaner inbjudit dem till jubileumsveckan och vårpromotionen. - Det är verkligen ett hedersuppdrag att få hälsa så många framstående personer välkomna till vårt universitet under Linnéfirandet i vår, säger rektor Anders Hallberg. Vårpromotionen äger rum i universitetsaulan lördagen den 26 maj 2007, som en del av Linnéårets höjdpunkt i Uppsala, jubileumsveckan den 20-27 maj. Mer om Linne2007: http://www.uu.se/linne2007/ Nedan följer de hittills kallade linneanska hedersdoktorerna fakultet för fakultet: Teologiska fakulteten: Kardinal Walter Kasper, Rom, är en av världens mest uppmärksammade teologer. Han har givit prov på akademiskt teologiskt arbete med stor relevans för kyrkornas och trosgemenskapernas självförståelse. Kasper har också som forskare och kyrkoledare positivt bidragit till arbetet för enhet och försoning i världen, till exempel i de ekumeniska dialogerna mellan lutheraner och katoliker och i samtal mellan judar och kristna. Tysklandsfödde Walter Kasper disputerade 1961, blev professor vid universitetet i Münster 1964 och i Tübingen 1970. År 1989 vigdes han till biskop av Rottenburg-Stuttgart och kallades 1999 av påven Johannes Paulus II till Rom som sekreterare i det påvliga rådet för de kristnas enhet för att 2001 utnämnas till rådets chef. Samma år mottog han Kardinalsvärdigheten. Värd: Dekanus professor Sven-Erik Brodd, 018-471 26 97, Sven-Erik.Brodd@teol.uu.se Juridiska fakulteten: Professor Christian von Bar innehar sedan 1981 en lärostol vid universitetet i Osnabrück, Tyskland, i ämnena civilrätt, europeisk privaträtt, internationell privaträtt och komparativ rätt. Han hedras för ” ett framstående akademiskt författarskap inom flera olika rättsområden och för enastående initiativ till rättsligt samarbete i Europa. Han har organiserat och lett ett synnerligen krävande akademiskt samarbete avseende en European Civil Code. Projektet, som omfattar i stort sett hela förmögenhetsrätten, blir en betydelsefull modell vid en framtida, fördjupad integration av den europeiska civilrätten och utgör under alla förhållanden ett mäktigt bidrag till den komparativa forskningen.” Värd: Dekanus professor Maarit Jänterä-Jareborg, 018-471 26 28, Maarit.Jantera-Jareborg@jur.uu.se Medicinska fakulteten: Professor James Watson är en av 1900-talets mest kända och ansedda forskare och en av upptäckarna av DNA-molekylens struktur. Han är också författare till bästsäljaren The Double Helix som beskriver upptäckten av DNA spiralen. Watson tog sin examen i zoologi vid University of Chicago 1947, doktorerade vid Indiana University 1950 och mötte 1952 Francis Crick vid Cambridge. Tillsammans föreslog de en spiralstruktur för DNA, som publicerades i Nature 1953 och som ledde till att de tillsammans med Maurice Wilkins fick Nobelpriset i medicin 1962. James Watson ledde arbetet inom Human Genome-projektet vid National Institute of Health mellan 1988 och 1992. Han har också deltagit i samhällsdebatten kring genmodifierade produkter. För närvarande är han chef för Cold Spring Harbor Laboratory i Cold Spring Harbor, New York. Värd: Vicerektor professor Ulf Pettersson, 018-471 45 04, 070-425 04 97, Ulf.Pettersson@genpat.uu.se Professor Robert A. Weinberg vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) är en av samtidens mest framstående tumörbiologer. Hans insatser har varit helt avgörande för förståelsen av de mekanismer som leder till cancertumörers uppkomst och tillväxt, samt bildandet av metastaser. Av avgörande betydelse för hela forskningsfältet var hans upptäckt 1982 av att den maligna egenskapen hos humana blåscancerceller kunde överföras till normala musceller via isolerat DNA. I och med detta var ett nytt forskningsfält etablerat som ledde till en makalös utveckling av den tumörbiologiska forskningen. Han har sedan fortsatt att vara mycket produktiv och gjort nya fynd av stor betydelse. Bland annat visade han att en helt normal human cell kan transformeras till en malign variant genom ett fåtal genförändringar. Robert A. Weinberg har också nyligen, som ende författare, givit ut en lärobok i ämnet, som i många år kommer att vara ett standardverk inom området. Liksom Linnés arbeten ledde till systematisering av växtriket, har Weinbergs forskning lett till en förståelse av det system av gener som är involverade i uppkomsten av cancer. Värd: Professor Bengt Westermark, 018-611 38 21, 070-818 18 44, Bengt.Westermark@genpat.uu.se Farmaceutiska fakulteten: Bengt Samuelsson, professor emeritus vid Karolinska Institutet och tidigare ordförande i Nobelstiftelsen, föddes i Halmstad, studerade i Lund och vid Karolinska institutet där han doktorerade 1960. Bengt Samuelsson blev professor i medicinsk kemi vid Veterinärhögskolan i Stockholm 1967, i medicinsk och fysiologisk kemi vid KI 1973 där han också var dekan vid medicinska fakulteten 1978 och rektor mellan 1983 och 1995. Tillsammans med Sir John Vane och professor Sune Bergström fick han 1982 Nobelpriset för sina epokgörande studier av prostaglandiner, hormoner som finns i kroppen och utlöses vid smärta, samt av leukotriener (inflammationsmediatorer vid astma och allergi). Värd: Professor Ernst Oliw, 018-471 44 55, 070-955 72 69, Ernst.Oliw@farmbio.uu.se Historisk-filosofiska fakulteten: Doktor Lisbet Rausing, vetenskapshistoriker, London, föddes i Lund men utbildade sig framför allt vid universiteten i Berkeley och Harvard i USA. 1999 disputerade hon vid Harvard på en avhandling om det ekonomiska tänkandet hos Linné, där hon visar hur medvetet han drev tanken att vetenskapens resurser och resultat skulle ställas i samhällsnyttans tjänst. Avhandlingen är den första grundliga studien av sambandet mellan ekonomi och vetenskap hos en av frihetstidens ledande gestalter och är ett framstående bidrag till 1700-talets vetenskapshistoria. Sedan dess har hon publicerat en rad studier som rör Linné och upplysningstiden, bland annat om Linné och det vetenskapliga resandet, och om naturvetenskap och mineralogi i Östersjöområdet. Vid sidan om sin vetenskapliga gärning har Lisbet Rausing gjort viktiga insatser som filantrop och donerat avsevärda summor till välgörenhet och forskning. Bland annat har hon donerat medel till professurer vid Harvard, Cambridge, Imperial College i London samt Uppsala universitet och därmed gjort betydande insatser för att utveckla sin egen disciplin, vetenskapshistoria. Värd: Professor Karin Johannisson, 018-471 15 81, Karin.Johannisson@idehist.uu.se Språkvetenskapliga fakulteten: Professor Noam Chomsky disputerade 1955 på en avhandling om formell grammatik som lade grunden för hans nydanande insatser inom lingvistiken. Han har sedan dess varit verksam vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), sedan 1961 som professor, och har förändrat lingvistikämnets metoder och teoribildning i grunden. Genom att han opponerade sig mot beteendepsykologiska förklaringar till språk och istället betonade att grammatikens grundkomponenter är medfödda och artspecifika hos människan, innebär hans förnyelse av lingvistiken ett paradigmskifte. Chomskys arbete med formell grammatik etablerade också forskningsfältet matematisk lingvistik, som blev grunden till en viktig del av modern beräkningsvetenskap. Få forskare har dominerat sina forskningsfält på det sätt Chomsky gjort och som vänsterorienterad kritiker av USA:s utrikespolitik har han nått en betydande ryktbarhet även utanför de akademiska kretsarna och framstår som en av de mest utåtriktade och nyskapande humanisterna genom tiderna. Värd: Dekanus professor Anna Sågvall Hein, 018-471 14 12, 070-425 05 44, Anna.Sagvall_Hein@lingfil.uu.se Samhällsvetenskapliga fakulteten: Doktor Kofi Annan, FN:s generalsekreterare från 1996 till 31 december 2006 och mottagare av Nobels fredspris 2001, föddes i Ghana där han påbörjade sina studier innan han fortsatte i USA där han 1972 tog sin masterexamen vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Han var då redan anställd vid WHO i Genève. Han har haft en rad FN-uppdrag, bland annat vid fredsbevarande operationer och utsågs 1987 till biträdande generalsekreterare för Human Resources Management and Security Coordinator. Kofi Annan har betonat mänskliga rättigheter mer än någon annan generalsekreterare. Till hans främsta åtgärder under sina två mandatperioder hör reformeringen av FN-systemet, till vilket institutionen för freds- och konfliktforskning bidrog med bland annat förslag och material om konfliktutveckling. Under sin tid som generalsekreterare besökte han Uppsala universitet, bland annat som 2001 års Dag Hammarskjöldföreläsare. Värd: Professor Peter Wallensteen, 018-471 23 52, Peter.Wallensteen@pcr.uu.se Elinor Ostrom, professor i statskunskap vid Indiana University, USA, är en av världens mest framstående samhällsvetare och har bidragit med förstklassig teoribildning i gränslandet mellan de statvetenskapliga och ekonomiska vetenskaperna. Hennes teori om hur allmänningen ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet däremot sämre enligt denna teori. Hennes viktigaste insats är dock inom tillämpningarna av teorin inom bland annat miljöområdet, såsom vad som händer vid överfiskning. När vissa rekommenderar statlig kontroll och andra privata initiativ, är Elinor Ostrom skeptisk till båda och betonar istället att förändringen måste växa fram inifrån själva verksamheten. Hon har studerat många lyckade och misslyckade samarbeten världen över, i syfte att identifiera vilka faktorer som är gynnsamma respektive ogynnsamma för resultatet. Tydliga regler och tydligt ansvar, effektiva konfliktlösningsmekanismer, samt etappmål är positivt, medan alltför många brukare, heterogena grupper och fattigdom försvårar samarbeten. År 1999 erhöll Elinor Ostrom Skytteanska priset vid Uppsala universitet. Värd: Professor Leif Lewin, 018-471 34 12, Leif.Lewin@statsvet.uu.se Utbildningsvetenskapliga fakulteten: Douglas Roberts, professor emeritus vid University of Calgary, Kanada, doktorerade 1965 på en avhandling bland annat byggde på detaljerad kvalitativ analys av läroböcker och klassrumsdialoger, något som då var mycket ovanligt som metod. Han har sedan dess utvecklat forskningsmetodik och undervisningsmetodik kring lärande av naturvetenskap. Han har också utvecklat nya läroplaner för naturvetenskap, som fått spridning över hela Kanada. Douglas Roberts började sin karriär som lärare i naturvetenskap där han upplevde att uppskjutandet av Sputnik skapade stor förvirring i naturvetenskapsundervisningen i USA, vilket ledde till satsningar på utbildning av lärare och nytt undervisningsmaterial. Roberts kämpade med detta material och med en läroplan som inte var anpassad efter andra elever än de som ville satsa på en naturvetenskaplig karriär. Detta blev utgångspunkt för hela hans kommande forskarkarriär som gjorde honom till världsledande på området. Värd: Professor Leif Östman, 018-471 23 97, Leif.Ostman@did.uu.se Professor Gaalen Erickson, University of British Columbia, Vancouver, Kanada, har under de senaste 25 åren varit världsledande inom naturvetenskapens didaktik och inom forskning om utbildning av naturvetenskapliga lärare. Särskilt har hans forskning om studenters förståelse av naturvetenskap fått stort genomslag. Han har också handlett ett mycket stort antal yngre forskare världen över. Erickson lade redan i sin avhandling (1975) grunden för ett helt nytt perspektiv på lärande. Sedan dess har han bland annat utvecklat teorier kring hur elever gör för att begripliggöra vetenskapliga begrepp och hur undervisningen kan göras mera effektiv genom att använda denna kunskap. Därtill är Erickson uppmärksammad för utvecklandet av effektiva fortbildningsstrategier som gör det möjligt för lärare att utveckla sin undervisningsrepertoar. Värd: Professor Cedric Linder, 018-471 35 39, 070-425 05 84, Cedric.Linder@fysik.uu.se Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: Professor Michel Mayor är professor i astronomi vid universitetet i Genève och upptäckare av många av planeter utanför solsystemet. Han doktorerade vid observatoriet i Genève 1971 och har sedan arbetat vid observatorierna i Cambridge, ESO i Chile samt på Hawaii. 1995 upptäckte en forskargrupp ledd av Mayor den första planeten utanför solsystemet, som kretsade runt en solliknande stjärna, 51 Pegasi. Han utvecklade också nya tekniker för att mäta hastighetsvariationer med mycket hög precision, som så småningom ledde till fantastiska vetenskapliga genombrott. En helt ny generation astronomiska instrument baserad på denna teknik installerades vid observatoriet i Chile och ledde till upptäckt av nära hälften av de 208 planeter utanför vårt solsystem som är kända idag. De stora skillnader mellan vårt solsystem och andra som blev uppenbara, har också resulterat i omfattande förändringar av teoretiska modeller. Värd: Professor Nikolai Piskunov, 018-471 59 58, Nikolai.Piskunov@astro.uu.se Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id55D.html Pressinformatör Anneli Waara E-post Anneli.Waara@uadm.uu.se Telefon: 018-471 1974 Mobil: 0704-250718 Fax: 018- 471 1520 Adress: Box 256, 751 05 Uppsala